Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 08:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/de-hjalper-gangkriminella-i-botkyrka-att-hoppa-av/

STHLM

De hjälper gängkriminella i Botkyrka att hoppa av

”Det ska vara jobbigt att vara kriminell, men det måste finnas möjlighet att ta sig ur den miljön också. Vår uppgift är att vägleda dem, många vet inte ens vilken hjälp som finns att få”, säger Emil Häggbom, avhoppssamordnare med egen erfarenhet av att bryta med kriminalitet och beroende.
”Det ska vara jobbigt att vara kriminell, men det måste finnas möjlighet att ta sig ur den miljön också. Vår uppgift är att vägleda dem, många vet inte ens vilken hjälp som finns att få”, säger Emil Häggbom, avhoppssamordnare med egen erfarenhet av att bryta med kriminalitet och beroende. Foto: Miranda Solvang

”Vill du lämna kriminaliteten, kontakta oss.” I Botkyrka jobbar nu två avhoppssamordnare tillsammans med polis och socialtjänst för att motivera gängkriminella att hoppa av. Hittills har ett tjugotal nappat.

– Många kriminella är trötta och säger ”Jag klarar inte av det här längre, jag måste bort från det här”, säger Elise Ekmen, samordnare mot kriminalitet.

På Botkyrkas hemsida möts man av uppmaningen ”Vill du lämna kriminaliteten, kontakta oss”.  Frontade med mobilnummer är socionom Elise Ekmen och socialpedagog Emil Häggbom. Deras medvetet öppna och utåtriktade verksamhet har gett effekt.

– Hittills i år har vi haft kontakt med ett 20-tal vuxna kriminella som vill hoppa av. Ingen mår bra av att varje dag behöva se sig över axeln, många i den kriminella miljön sitter med en oro för att råka illa ut eller till och med bli dödade, säger Elise Ekmen, samordnare mot kriminalitet, Botkyrka kommun.

På kommunens våldspreventiva center i Tumba jobbar de tätt ihop med socialtjänst och polisens lokala avhopparsamordnare för att spåra och motivera gängkriminella redo att hoppa av.

– Många känner en hopplöshet, de är väldigt desperata och vill lämna den här miljön. Det ska vara jobbigt att vara kriminell, men det måste finnas möjlighet att ta sig ur den miljön också. Vår uppgift är att vägleda dem, många vet inte ens vilken hjälp som finns att få, säger Emil Häggbom.

Elise Ekmen och Emil Häggbom är samordnare mot kriminalitet och jobbar tillsammans med polisens lokala avhoppssamordnare Zeke Wikström på kommunens våldspreventiva center i Botkyrka.
Elise Ekmen och Emil Häggbom är samordnare mot kriminalitet och jobbar tillsammans med polisens lokala avhoppssamordnare Zeke Wikström på kommunens våldspreventiva center i Botkyrka. Foto: Miranda Solvang

Verksamheten har fått draghjälp av Encrochat-åtalen som gjort att många ledarfigurer i Vårby-nätverket frihetsberövats och försvunnit från brottsscenen även i Botkyrka.

– Encrochat har skakat om och skapat stor rörelse i den kriminella miljön. Många ser sin väg ut, många är kanske rädda för repressalier. Man hålls kanske inte lika hårt som innan och gör ett försök. När den spelplanen öppnas då måste vi vara där och stötta, säger Zeke Wikström, avhopparsamordnare i lokalpolisområdet.

De beskriver satsningen som ett nytänk, att erbjuda stöd och behandling för gängkriminella, inte bara de med beroendeproblematik. Kommunen har även förstärkt socialtjänsten och har ett särskilt resursteam för avhoppare.

– Ur ett Botkyrka-perspektiv är framgången att vi har gjort den till en gemensam prioriterad fråga. Vi har även resurssatt den och då måste vi leverera. Avhopparverksamheten kan inte bara göras av socialtjänsten, polisen, kommunen eller kriminalvården, utan i samverkan, säger Zeke Wikström.

Avhoppsteamets roll är att informera om vilket stöd som finns att få. Allt från akuta skyddsbehov, missbruksvård och skuldsanering till socialt stöd, sysselsättning eller studier.

– Det kan vara till synes enkla saker, som att laga mat, betala räkningar, fixa bankomatkort, gå på praktik, få skuldrådgivning, att återta kontakten med familjen, eller tänka framåt vad man vill jobba med, säger Elise Ekmen.

”Att hjälpa avhoppare innebär inte bara att hjälpa individen. Det finns så många vinster med att göra det här, det fokuset har man inte haft tidigare”, säger Elise Ekmen, samordnare mot kriminalitet i Botkyrka kommun.
”Att hjälpa avhoppare innebär inte bara att hjälpa individen. Det finns så många vinster med att göra det här, det fokuset har man inte haft tidigare”, säger Elise Ekmen, samordnare mot kriminalitet i Botkyrka kommun. Foto: Miranda Solvang

Avhopparna förväntas inte namnge personer i nätverken.

– Vi vill inte att folk ska ange personer, då går de ju från en låg hotbild till en hög hotbild. Det är jätteviktigt att de förstår att det här handlar deras egen resa. Annars hade vi inte haft några avhoppare, säger Emil Häggbom.

Motiven till avhoppen varierar, det kan vara akuta konflikter eller att livet förändrats, som att man mött kärleken eller fått barn.

– Många söker sig bort när de är mellan 20 och 30 år, men brytpunkten är helt individuell. De har ofta tänkt bryta under lång tid och så händer något som gör att de inte orkar längre. Personer i de här miljöerna blir ju utbrända otroligt snabbt, säger Emil Häggbom.

Kommunen står för stödåtgärder och polisen för skyddsåtgärder. Många måste byta bostadsort på grund av hotbilden och kravet är att man inte har några kontakter med kriminella nätverk.

– Det handlar inte om att servera de här personerna en massa saker. Det krävs en enorm ansträngning där de behöver förändra en massa saker som är jättejobbiga. Det finns stora förväntningar på individen och vi erbjuder inte hjälp till de som fortsätter med kriminalitet, även om vissa kan få ett återfall, säger Emil Häggbom.

”Många söker hjälp för kriminalitet, de ser sig inte som missbrukare, men så uppmärksammas ett substansmissbruk, de vet inte vilken hjälp som finns att få”, säger Emil Häggbom.
”Många söker hjälp för kriminalitet, de ser sig inte som missbrukare, men så uppmärksammas ett substansmissbruk, de vet inte vilken hjälp som finns att få”, säger Emil Häggbom. Foto: Miranda Solvang

De flesta avhoppare är män men även kvinnor söker stöd.

– Vi behöver bli bättre att nå kvinnor i den här miljön. De är inte lika synliga. De är ofta brottsoffer och förövare och behöver bearbeta både vad de själva utsatts för och även utsatt andra för, säger Elise Ekmen.

Teamet menar att det behövs mer resurser för att möta behovet.

– Vi kan aldrig fånga upp alla, det kommer alltid att vara fler som vill lämna än vi får tag på. De ärenden vi har i dag ser ut som solskenshistorier, men det är processer som tar lång tid, säger Elise Ekmen.

Läs mer:

18-åring sköts ihjäl- socialtjänsten kritisk

Rekordmånga gängkriminella i Stockholm vill hoppa av

Ämnen i artikeln

Encrochat
Botkyrka
Gängvåld
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt