Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

De kräver ny lag efter mordet på Lotta

Lottas vän Emelie Nixon (till vänster) och socionomen Maria Hallenius Henrysson har gjort gemensam sak i att ta fram ett förslag till en ny lag – Lex Lotta.
Lottas vän Emelie Nixon (till vänster) och socionomen Maria Hallenius Henrysson har gjort gemensam sak i att ta fram ett förslag till en ny lag – Lex Lotta. Foto: Fredrik Funck

Dödsmisshandeln av den 41-åriga Lotta i Bromma väckte starka känslor över hela landet. Socionomen Maria Hallenius Henrysson och Lottas vän Emelie Nixon driver frågan om att en ny lag, en Lex Lotta, införs.

I slutet av oktober dömdes Martin Jonsson till livstids fängelse i Solna tingsrätt för mordet på sin tidigare flickvän, den 41-åriga Lotta. Emelie Nixon var nära vän till Lotta och hon satt med under den intensivt uppmärksammade rättegången.

– Det var skitjobbigt. Värst var det att höra Lottas röst och att Martin satt där och såg helt oberörd ut. Det var fruktansvärt, säger Emelie Nixon.

När hon i somras fick beskedet om Lottas död fylldes hon av ett flammande hat.

– Men så tänkte jag att jag måste kanalisera ilskan. Jag måste göra något i stället för att gå omkring och hata, säger Emelie Nixon.

Tillsammans med socionomen Maria Hallenius Henrysson som företräder organisationen Socionomer utan gränser driver hon nu frågan om att införa en Lex Lotta.

Foto: Fredrik FunckI veckan togs de första stegen mot ett utformande av lagen. En specialistgrupp där åklagare, jurister och experter på kvinnorättsfrågor ingår har bildats och ska nu utforma ett förarbete som man sedan kommer att uppvakta riksdag och regering med.

– Nu är arbetet i gång och det känns väldigt bra. Jag vet att Lotta sitter och ler däruppe, säger Emelie Nixon.

Både hon och Maria Hallenius Henrysson riktar skarp kritik mot hur samhället behandlar utsatta kvinnor i dag.

– Det finns stora brister på det här området. Men det är ett dolt strukturellt problem. Det handlar bland annat om attityder under rättegångar, hur kvinnor bemöts när de söker hjälp och att de inte får skydd när de ska vittna, säger Maria Hallenius Henrysson.

Lex Lotta skulle bland annat diktera en samordning av polisen, åklagarmyndigheten och socialtjänstens arbete. Allt för att undvika glipor i skyddsnätet.

De vill också inskärpa vikten av bättre riskbedömningar och utöka det förebyggande arbetet. Dessutom vill de att åklagaren får tydliga direktiv att använda sig av allmänt åtal när kvinnan drar tillbaka sin anmälan.

– Det är ett av de främsta skälen till att vi startat det här arbetet. Jag förstår att det ibland är svårt att driva ett ärende när bevisningen är tunn och kvinnor drar tillbaka sina anmälningar. Men bara för att det är svårt så ska inte en människa utsättas för livsfara, säger Maria Hallenius Henrysson.

 

Kvinnor i den här typen av förhållanden blir specialister på att uppfatta stämningar.

 

I likhet med många andra återtog Lotta sin polisanmälan. Maria Hallenius Henrysson poängterar att en anmälan som återkallas mycket väl kan vara en varningssignal.

– Det behöver inte alls handla om att kvinnan har ångrat sig. Jag har förstått att många kvinnor återvänder till destruktiva relationer när de inte får stöd.

Emelie Nixon nickar. Hon är sedan många år engagerad i kvinnofridsfrågor.

– När du befinner dig i mannens närhet är det lättare att ha koll. Då vet du var du har honom och du kan känna av hans humör. Kvinnor i den här typen av förhållanden blir specialister på att uppfatta stämningar, säger Emelie Nixon.

Något hon noterar regelbundet är att kvinnovåld är ett område som omges av många ogrundade uppfattningar. Det är exempelvis vanligt att kvinnor i våldsamma förhållanden ifrågasätts för att de inte lämnar sina plågoandar.

– Du smörar för att han ska hålla sig lugn och du vet att situationen aldrig blir så farlig som just när du lämnar. Det handlar om ett strategiskt tänkande, säger Emelie Nixon.

Den tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem tycker att det är utmärkt att frågan om kvinnovåld uppmärksammas. Men han ställer sig samtidigt tveksam till om en Lex Lotta behövs för att anvisa åklagare att tillämpa allmänt åtal.

– Detta borde redan finnas i varje åklagares medvetande. När en anmälan återtas ska åklagaren, eller en utredare, alltid försöka få till stånd ett personligt sammanträffande med målsäganden. Man kan inte tvinga en målsägande, men det går att försöka. Då kryper det ofta fram hur det ligger till, framför allt om det är hot som är anledningen till återtagandet, säger Sven-Erik Alhem.

Foto i text: Fredrik Funck

Detta har hänt. Fallet Lotta

I juni misshandlades 41-åriga Lotta i sitt hem i Bromma. Hon skadades svårt och avled på sjukhuset.

Hennes expojkvän erkände att han orsakade skadorna men nekade till att han skulle ha mördat henne. Han dömdes i slutet av oktober till livstids fängelse för mord, misshandel, förtal och grov fridskränkning av Solna tingsrätt.

I utredningen framkom att Lotta levt med våld och hot i flera månader.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.