Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-03 01:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/de-massiva-byggplanerna-forstor-farstas-sjal/

STHLM

”De massiva byggplanerna förstör Farstas själ”

Bosse Arwidsson vid Nykroppagatan i Farsta. Mellan gatan och de befintliga husen ska det byggas en ny husrad. ”Politikerna har piskan på sig, det finns ingen anpassning till området, ingen varsamhet. Det blir en sorts pinnjakt med tusentals nya bostäder bara i Farsta”, säger han.
Bosse Arwidsson vid Nykroppagatan i Farsta. Mellan gatan och de befintliga husen ska det byggas en ny husrad. ”Politikerna har piskan på sig, det finns ingen anpassning till området, ingen varsamhet. Det blir en sorts pinnjakt med tusentals nya bostäder bara i Farsta”, säger han. Foto: Jonas Lindkvist

I dag finns cirka 10.000 bostäder i Farsta i södra Stockholm. Inom de närmaste åren ska ytterligare 8.000 byggas. Nu protesterar en del av de som bor i stadsdelen.

– De förstör Farstas själ och den struktur stadsplanerarna arbetade fram på 1950-talet. Då utgick de från landskapet och nivåskillnaderna, med ett öppnare byggnadssätt utan stadens innergårdar och struktur, säger Bosse Arwidsson.

Farsta är ett av fyra så kallade fokusområden som har lyfts fram i Stockholms översiktsplan, där staden vill satsa extra för att driva på stadsutveckling och bostadsbyggande. De andra är Kista-Järva, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved.

– De nya byggplanerna översvämmar oss som gräshoppor. Det är en mångfald av detaljplaner. Vi och många andra föreningar kämpar hårt för att försöka avstyra detaljplaner som ska upp till beslut, säger Bosse Arwidsson.

Han och Erland Sandin är styrelseledamöter i en bostadsrättsförening med 30 radhus byggda 1959. Bosse Arwidsson är uppvuxen i Farsta, familjen flyttade hit 1958 och han flyttade tillbaka som vuxen.

Planerad bebyggelse invid Magelungsvägen och pendeltågsspåren. ”Jag trodde det var Torsgatan i Vasastan när jag såg bilden”, säger Bosse Arwidsson.
Planerad bebyggelse invid Magelungsvägen och pendeltågsspåren. ”Jag trodde det var Torsgatan i Vasastan när jag såg bilden”, säger Bosse Arwidsson. Foto: Stockholms stad

De menar att byggandet har gått över styr, att det som byggs och planeras är ogenomtänkt och utan hänsyn till dem som redan är Farstabor, till den lokala miljön och till befintlig bebyggelse.

– Det byggs med skohorn, det är vad det handlar om, säger Erland Sandin.

– Vi har ju valt att bo här för det är en vilsam ort med närhet till skön naturmiljö i kontrast mot storstadens puls, säger Bosse Arwidsson.

Politikerna, anser de, verkar endast se en siffra i antal uppförda nybyggnationer, utan nyanser i helhets- och kvalitetstänk.

– Politikerna har piskan på sig, det finns ingen anpassning till området, ingen varsamhet. Det blir en sorts pinnjakt med tusentals nya bostäder bara i Farsta. Stanna upp och tänk om, säger Bosse Arwidsson.

Skogspartiet i backen vid Nykroppagatan ska avverkas till förmån för nya hus. De som bor i radhusen nedanför får sämre ljusinsläpp och större insyn, menar Bosse Arwidsson.
Skogspartiet i backen vid Nykroppagatan ska avverkas till förmån för nya hus. De som bor i radhusen nedanför får sämre ljusinsläpp och större insyn, menar Bosse Arwidsson. Foto: Jonas Lindkvist

Exempelvis vill Stockholms stad, visar de, ändra gatustruktur, smalna av en gata, flytta den och ta bort en allé, täppa igen gångtunnlar, avverka skogsområden och bygga höghus i ströv- och rekreationsområden, uppföra flerfamiljshus direkt framför låg- och radhusbebyggelse med följden att ljuset kraftigt reduceras och insynen ökar.

– Farstamodellen är att husen ligger 15–20 meter från gatan, det är en 65 år gammal miljö. Nu bygger man efter en stadsmodell som innebär att du kliver rakt ut på trottoaren, som på Götgatan på Södermalm. Om vi ville ha en stadsmodell skulle vi ha köpt lägenhet i stan. De håller på att radera ut skillnaden mellan förorts- och stadskultur , säger Bosse Arwidsson.

Illustration av nya bostadshus på Nykroppagatan, som förbinder Magelungsvägen med Farsta centrum.
Illustration av nya bostadshus på Nykroppagatan, som förbinder Magelungsvägen med Farsta centrum. Foto: Stockholms stad

Den tilltänkta befolkningsökningen kommer också, menar han och Erland Sandin, att skapa stora problem då vägnätet redan i stort sett är mättat. De visar runt i närområdet.

– Stockholms stad har inte presenterat heller någon lösning för bilparkering. På den här delen av Nykroppagatan står det 120 bilar i dag, sedan tillkommer 200 nya hyresgäster och staden räknar på ett parkeringstal på 0,45, kanske så lågt som 0,36 p-plats per lägenhet. Men bilarna kommer inte att försvinna, säger Bosse Arwidsson.

Längre bort mot Magelungsvägen ska nya suterränghus byggas i en backe mellan gatan och ett befintligt radhusområde.

– Att köpa ett hus här i dag kostar fem-sex miljoner. Tar man bort det här skogspartiet blir det full insyn i radhusen från de nya bostäderna, säger Bosse Arwidsson.

Gångtunneln ska täppas igen för att ge plats åt nybyggnation.
Gångtunneln ska täppas igen för att ge plats åt nybyggnation. Foto: Jonas Lindkvist

– De allra flesta vill inte ha betongklossar, det måste finnas natur. Vi är inte emot all byggnation men nu går man över gränsen. De beslut politikerna tar nu får konsekvenser i 100 år, säger Erland Sandin.

Stadens byggplaner kväver syret för Farstaborna, anser de.

– Vi har förståelse för att det behövs bostäder men byggandet måste ha en balans och vara anpassat till dessa 60–70 åriga förortsmiljöer genom att man går fram mycket varsamt och genomtänkt .Vi är inte betjänta av en förtätning med stadsgatumodell som förstör Farstas miljö och kultur, säger Bosse Arwidsson.

Läs mer:

Fortsatt protest mot byggplaner

Boende anklagar S för svek om Årstaskogen

Ämnen i artikeln

Farsta
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt