Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 09:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/de-skapar-jobb-och-inkludering-genom-lokal-appelmust/

STHLM

De skapar jobb och inkludering genom lokal äppelmust

Företaget Palla har praktikanter från Främjas dagliga verksamhet som hjälper till med äppelplockning, paketering och försäljning.
Företaget Palla har praktikanter från Främjas dagliga verksamhet som hjälper till med äppelplockning, paketering och försäljning. Foto: Miranda Solvang

En agronomingenjör från Syrien, en daglig verksamhet på Erstagatan och en pomolog från Järva. Tillsammans skapar de arbetstillfällen och en meningsfull vardag genom att skapa en attraktiv must av överblivna äpplen.

– Precis som med äpplen är vi alla olika och det är viktigt för oss att inkludera alla sorters människor, säger pomologen Joseph Rowe.

I en trädgård i Huddinge tynger de rödspräckliga äpplena ner grenarna på träden. Pomologen Joseph Rowe skakar ett träd samtidigt som tre personer samlar upp äpplena som faller till marken och lägger dem i lådor. Han tar upp ett äpple och håller fram det.

– Det här är ett Åkerö, det är Sörmlands landskapsäpple så det borde alla stockholmare känna till. Men svenskar är generellt skitkassa på äpplen. Det finns ungefär 500 sorter och de flesta människor känner bara till några stycken.

Pomologen Joseph Rowe leder äppelplockningen. ”Precis som med äpplen är vi alla olika och det är viktigt för oss att inkludera alla sorters människor”.
Pomologen Joseph Rowe leder äppelplockningen. ”Precis som med äpplen är vi alla olika och det är viktigt för oss att inkludera alla sorters människor”. Foto: Miranda Solvang

Tillsammans med tre personer från Främjas dagliga verksamhet är han i dag ute för att plocka äpplen.

– Vi jobbar med folk med funktionsvariationer. Precis som med äpplen är vi alla olika och det är viktigt för oss att inkludera alla sorters människor.

Företaget Palla, som driver äppelplockningen, åker till privatpersoners trädgårdar och plockar äpplen som ägarna inte orkar eller har tid att ta hand om.

– Mötena i sig ger det här mening också. När vi åker till en trädgård i Nockeby så blir det ett tillfälle för människor att träffas som annars inte hade gjort det, säger Joseph Rowe.

Palla åker hem till privatpersoner och plockar äpplen som ägarna inte orkar eller har tid att ta hand om.
Palla åker hem till privatpersoner och plockar äpplen som ägarna inte orkar eller har tid att ta hand om. Foto: Miranda Solvang

Sedan starten 2015 har man jobbat tätt med den dagliga verksamheten. Därifrån kommer praktikanter som är delaktiga i allt från plockning till försäljning.

Marcus har varit med många gånger förut men han tycker inte plockningen är roligast.

– Egentligen tycker jag mer om att sätta på etiketter. Det kan jag riktigt bra.

– Vi har en bra blandning på människor, säger Joseph Rowe. Alla har sina egna specialiteter. Marcus är gnagaren, Adrian fixar hiphopbilen och Marc är veteranen och fungerar som arbetsledare.

”Men svenskar är generellt skitkassa på äpplen”, säger pomologen Joseph Rowe.
”Men svenskar är generellt skitkassa på äpplen”, säger pomologen Joseph Rowe. Foto: Miranda Solvang

Marc tittar konstigt på Joseph.

– Jag kan ju ingenting om äpplen.

– Jo, det kan du visst. Kanske inte alla sorter, men du kan allt runtomkring.

– Ja kanske. Det är svårt att kunna sorterna. Man kan tro att ett äpple är ett Ingrid Marie men sen visar det sig vara ett Aroma, svarar Marc, och visar därmed upp att han vet mer om äppelsorter än de flesta.

Marc säger att han inte kan någonting om äpplen, men i själva verket kan han nog mer än de flesta.
Marc säger att han inte kan någonting om äpplen, men i själva verket kan han nog mer än de flesta. Foto: Miranda Solvang

Adrian ser till att det finns underhållning i bilen under resorna mellan trädgårdarna och den dagliga verksamheten.

– Jag brukar göra beats, mest hiphop och Rn'B. Jag började med det för ungefär två år och det brukar vi spela i bilen. Det är kul att de andra tycker om det.

När de har plockat ihop ungefär 30 lådor med runt 15 kilo äpplen i varje är de klara. Trots att de fyller skåpbilen berättar Joseph Rowe att det har varit dåligt med äpplen.

Adrian plockar äpplen i trädgården. Han brukar också göra egen musik som spelas under bilturerna mellan trädgårdarna.
Adrian plockar äpplen i trädgården. Han brukar också göra egen musik som spelas under bilturerna mellan trädgårdarna. Foto: Miranda Solvang

– Det har varit ett katastrofalt äppelår. Jag tror Janne och Samer på musteriet kan ha lite panik.

I Enhörna utanför Södertälje ligger Äppelblommans musteri. Det startades 2015 av den tidigare Rysslandkorrespondenten Jan Blomgren efter ett besök på återvinningscentralen.

– Jag såg att folk slängde massor av äpplen och då tänkte jag bara: vilket jävla slöseri!

Det råder knappast någon panik på musteriet men det har varit lugnare än förra året.

Trots ett dåligt äppelår finns det att göra på Äppelblommans musteri. Här fyller Jan Blomgren boxar med must.
Trots ett dåligt äppelår finns det att göra på Äppelblommans musteri. Här fyller Jan Blomgren boxar med must. Foto: Miranda Solvang

– I fjol var det ett bra år och då var vi fullbokade sju dagar i veckan. Äppelträden orkar inte tänka på nästa år när det det dinglar en massa frukt från grenarna så det brukar bli bra vartannat år, säger Jan Blomgren.

Med sig i musteriet har han kollegan Samer Malke. Han kom till Sverige från Qamishli i Syrien 2014 och året därpå blev anställd av Jan Blomgren. Han är utbildad agronomingenjör och även om det inte växte äpplen Qamishli passar jobbet honom bra.

– I början jobbade jag som betongsnickare men det här är perfekt för mig och jag trivs väldigt bra.

Samer Malke kom från Syrien 2014 och året efter började han jobba på musteriet. Han har under sina sex år på musteriet blivit en mästare på både must och svenska.
Samer Malke kom från Syrien 2014 och året efter började han jobba på musteriet. Han har under sina sex år på musteriet blivit en mästare på både must och svenska. Foto: Miranda Solvang

Samer Malke bor i Södertälje med sin fru och sina två barn. För honom har jobbet haft stor betydelse och han tycker det är ett bra sätt att integrera människor. Han berättar att tidigare år har det också varit fler som jobbat.

– Förra året var vi fyra personer när det var så mycket äpplen men det är för lite i år så det räcker med två.

Jan Blomgren berättar att han har två regler för att man ska få jobba på musteriet: Du ska sköta dig och du måste prata svenska.

– Samer hjälpte mig bygga upp det här 2015. Han pratade knappt någon svenska när han började men nu är han flytande. Det känns meningsfullt att hjälpa folk in i arbetslivet. Och det här hade inte gått utan Samer.

Äppelkrossen läggs i dukar innan den ska pressas ihop.
Äppelkrossen läggs i dukar innan den ska pressas ihop. Foto: Miranda Solvang

Joseph Rowe är på plats för att lämna äpplena från Huddinge.

– Jag tycker om Joseph men ibland är han stressad. Det går upp och ned, precis som med äppelår, skrattar Samer Malke.

Som barn drömde inte Joseph Rowe om att bli pomolog. När han var 16 blev han skickad till en internatskola med trädgårdsinriktning.

– De var en kombination av dåliga skolresultat, haschrökande och bus. Där fastnade jag för trädbeskärning för då fick jag klättra i träd.

Hållbarhetstänket menar han sitter i ryggmärgen.

– Jag kommer ju från Järna och där trampade man nötter med händerna för hur längesen som helst så det kommer naturligt.

När träramarna med äppelkross har staplats pressas de långsamt för få ut saften.
När träramarna med äppelkross har staplats pressas de långsamt för få ut saften. Foto: Miranda Solvang

Både han och Jan Blomgren försöker driva sin verksamhet genom att inkludera så många människor som möjligt.

– Vi har världens bästa människor med oss och lär oss av dem hela tiden. Alla ska kunna vara en del i det här, oavsett var du kommer ifrån eller om du sitter i rullstol, säger Joseph Rowe.

Samtidigt är han självkritisk och kan se att de fortfarande har en del att jobba med.

– Vissa har frågat mig om hur inkluderande det är när inte alla har råd med produkten. Så nästa steg är att skapa en must som en ensamstående fembarnsmamma i Tensta har råd med.

En kund kommer förbi med sina äpplen och arbetet återupptas. Samer Malke fyller maskinen med äpplen som tvättas innan de krossas. De krossade äpplena läggs i dukar på träramar som placeras ovanpå varandra. Han jobbar metodiskt och slutligen för han de staplade ramarna till pressen som långsamt trycker ut all saft.

– När Samer slutar säljer jag musteriet, säger Jan Blomgren och skrattar.

På Gunnel och Ruth i Midsommarkransen är äppelmusten populär – både smaken och hur den tillverkas lockar.
På Gunnel och Ruth i Midsommarkransen är äppelmusten populär – både smaken och hur den tillverkas lockar. Foto: Miranda Solvang

Flera restauranger och butiker i Stockholm säljer Pallas äppelmust. Gunnel och Ruth ligger i Midsommarkransen och har sedan de öppnade förra våren köpt in musten.

– Jag hade koll på dem sedan tidigare. För oss är det viktigt att det är lokalproducerat och så hållbart som möjligt, säger Elsa Sundell som äger restaurangen.

Joseph Rowe är glad att Gunnel och Ruth köper in musten och menar att de olika verksamheterna har mycket gemensamt.

– De har ett självklart eko-tänk. Inte på ett hipstersätt där man måste stå med kramade morötter i händerna utan det kommer bara naturligt.

På Erstagatan 9 är det Sara som är expert på att sätta etiketter på flaskor och boxar.
På Erstagatan 9 är det Sara som är expert på att sätta etiketter på flaskor och boxar. Foto: Miranda Solvang

På Erstagatan 9 ligger den dagliga verksamheten. I de bakre delarna av lokalen finns ett gym, ett snickeri och en musikstudio. Vid ingången ligger en butik och en arbetsstation för att sätta etiketter på flaskor och boxar. Joseph Rowe bär in några lådar med must till Sara som tar vid. Hon har blivit något av en expert på området och leder arbetet.

Hon klistrar noggrant på etiketten på precis rätt ställe och knyter bäst förelappen runt halsen på flaskan.

– Jag har gjort en instruktionsfilm som finns på Instagram. En viktig sak är att lappen hamnar åt rätt håll så man kan se datumet.

Det är viktigt att etiketterna hamnar mitt på flaskan och lappen sätts knyts på rätt sätt. Sara har gjort en instruktionsfilm så att det inte blir fel.
Det är viktigt att etiketterna hamnar mitt på flaskan och lappen sätts knyts på rätt sätt. Sara har gjort en instruktionsfilm så att det inte blir fel. Foto: Miranda Solvang

Hon har varit på den dagliga verksamheten i tre år och även om det här är hennes specialitet gör hon även andra saker.

– Förra helgen var jag på Skansen och sålde must. Det gick bra, men jag tycker det är mer avkopplande att sitta och göra det här.

Jens Lagergren jobbar på den dagliga verksamheten och sitter i styrelsen för Palla. Han menar att samarbetet har betytt mycket.

– Palla är det viktigaste jobbet vi har. Det har inte blivit lika bra när vi har jobbat med externa företag.

Jens Lagergren jobbar på den dagliga verksamheten och sitter i styrelsen för Palla.
Jens Lagergren jobbar på den dagliga verksamheten och sitter i styrelsen för Palla. Foto: Miranda Solvang

– Det är så tydligt att det vi gör är meningsfullt. Att ta det som ska gå till spillo och skapa ett jobb av det.

Joseph Rowe håller med.

– Det här är en politisk aktion som verkligen betyder något och vi hoppas den färgar av sig.

Läs mer:

Tio sätt att ta hand om dina äpplen

Nytt center på Södermalm ska göra att nyanlända får jobb snabbare

Ämnen i artikeln

Integration
Södermalm
Syrien
Södertälje
Huddinge
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt