Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 17:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/den-korta-utbildningen-och-polisbrist-ett-problem/

STHLM

”Den korta utbildningen och polisbrist ett problem”

00:33. Ordningsvakter ingrep mot en kvinna på Hötorgets tunnelbanestation i centrala Stockholm. Kvinnan, som är gravid och hade ett barn med sig, fick föras till sjukhus efter händelsen.

Problemet med oprofessionella ingripanden av ordningsvakter hänger ihop med den knapphändiga utbildningen samt polisbristen, menar Kolbjörn Guwallius som skrivit boken ”Ordningsvakter”. Författaren kommenterar nu händelsen med den gravida kvinnan som  trycktes ner av ordningsvakter i tunnelbanan:

– Det är svårt att se hur det skulle ha krävts så mycket våld – nästan oavsett vad som föregick situationen som mobilfilmerna från händelsen visar. 

Adam Svensson
Rätta artikel

Efter två veckors utbildning får ordningsvakter befogenheter att använda våld som annars endast poliser har. Inför arbetet med boken ”Ordningsvakter – nödlösningen som blev permanent”, valde journalisten och författaren Kolbjörn Guwallius att själv gå igenom utbildningen till ordningsvakt. Erfarenheten gjorde problemet med den korta utbildningen tydlig för honom.

– Vi skulle lära oss ungefär 20 grepp på en eftermiddag. Men det sätter sig inte på den tiden. Om man kommer ut i ett sammanhang med erfarna kollegor när man börjar arbeta funkar det ofta. Men det är definitivt inte tillräckligt i sig, säger han. 

Kolbjörn Guwallius har skrivit boken ”Ordningsvakter” Foto: Emma Paulsson

En del personer som har genomgått den tio dagar långa utbildningen kastas direkt ut i skarpt läge utan att ha en gedigen kunskap vare sig om juridiken eller praktiken som arbetet som ordningsvakt kräver, menar han. 

– De lär sig en del, bland annat om fysisk konflikthantering, det vill säga greppteknik, men utbildningen är så kort att det bara blir lite tid för varje moment, säger han. 

Han reagerar på nyheten om den gravida kvinnan som trycks ner av ordningsvakter i tunnelbanan och pekar på vikten av att alla delar av ett ingripande bör kunna motiveras. 

– Varje steg i en ordningsvaktshantering ska vara proportionell och det ska göras en bedömning för varje sånt steg. Det är klart att det kan vara svårt att göra när det går undan, säger Kolbjörn Guwallius. 

Den grundläggande principen i ett ingripande handlar om att förhålla sig till en konflikttrappa, enligt vilken man som ordningsvakt inte ska använda mer våld än vad som krävs. 

– I situationen med den gravida kvinnan är det svårt att se hur det skulle ha krävts så mycket våld, nästan oavsett vad som föregick situationen som mobilfilmerna från händelsen visar, säger Kolbjörn Guwallius.

Han fortsätter:

– Hennes version var att hon sedan visade upp sitt månadskort för kontrollanterna. Och i det läget kan man göra övervägandet att man som ordningsvakt bara backar tillbaka. Men även om den inte stämmer så kan hon knappast ha varit en fara för sig själv eller andra, säger han. 

I nästa steg, när ordningsvakterna sedan tog ut henne på perrongen, menar Kolbjörn Guwallius att det troligen också fanns andra lösningar för ordningsvakterna än att trycka ner henne på träbänken. 

– I det läget kan de egentligen bara ställa sig i en ring runt henne och säga till henne att ”vi går inte härifrån innan du har lugnat ner dig”. Men det gör man inte för man har inte utbildning i att hantera gravida kvinnor i ett upprört tillstånd.

– I det läget kan de egentligen bara ställa sig i en ring runt henne och säga till henne att ”vi går inte härifrån innan du har lugnat ner dig”. Men det gör man inte för man har inte utbildning i att hantera gravida kvinnor i ett upprört tillstånd. En gravid kvinna kan man ju hantera på ett annat sätt. Man bör ju vara extra försiktig för att inte skada barnet i magen, säger han.

Problemet med oprofessionella och alltför hårdhänta ingripanden av ordningsvakter – på det sätt som bland annat DN har rapporterat om de senaste veckorna – kan spåras till en brist på poliser i Sverige, menar Kolbjörn Guwallius. 

– Grundproblemet finns i bokens undertitel: ”nödlösningen som blev permanent”. Sverige har ju haft kronisk polisbrist, säger han. 

Systemet med ordningsvakter reglerades 1980 i en lag som ersatte en otydlig praxis. Då var tanken att systemet på sikt mer eller mindre skulle avvecklas, men polisbristen kunde aldrig avhjälpas och det blev tvärtom. Ordningsvakterna har blivit allt fler och används i allt fler miljöer på ett sätt som inte var tänkt när lagen skrevs, berättar Kolbjörn Guwallius.  

Resultatet är att det i dag finns runt 9.000 ordningsvakter med vissa befogenheter som annars bara poliser har. Det har också gått från att vara ett extraknäck till att vara ett heltidsyrke.

Behovet av ordningsvakter har varit fortsatt högt. Därför dras också mindre lämpliga personer till branschen, enligt Kolbjörn Guwallius. 

– Nu tvingas de också utbilda mindre lämpliga personer, och de sätts in direkt i arbete. Den snabba ökningen riskerar att leda till att många inte får gå bredvid mer erfarna kollegor i början, säger han. 

DN rapporterade i juli 2016 om hur en 25-årig fransman blev nerslagen av en ordningsvakt på Medborgarplatsen. Då kunde det bevisas att den aktuella vakten och hans kolleger hade ”snackat ihop sig” efter händelsen för att undvika konsekvenser –men de blev till slut avslöjade av en videoupptagning från platsen. Den starka kåranda som råder bland ordningsvakter blev då en uppmärksammad fråga. 

Även andra ordningsvakter var då också oroade över utvecklingen. 

– Att ordningsvakter kan utbildas i mängder och sedan komma ut i samhället med polisiära befogenheter känns olustigt. Vi är många i branschen som är oroade över de kollegor vi kommer att få framöver, sade en ordningsvakt till DN.

Är det så att ordningsvakter ”snackar ihop sig” i kritiska situationer, enligt din mening?

– De snackade ihop sig vid tillfället på Medborgarplatsen, men då fanns det övervakningskameror där. Poliser jag har talat med berättar att det absolut finns en kåranda som får den typen av konsekvenser. Det finns ganska starka incitament att backa upp varandra eftersom det är lätt att bli avstängd. Det kan lätt eskalera, säger Kolbjörn Guwallius.

Läs mer: Vaktbråken har skapat en reva i den perfekta pr-bilden i ”Tunnelbanan”