Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”Det här är ett systemfel”

– Jag hoppas vi kan inspirera andra kommuner och visa att det här går att lösa, säger socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP).
– Jag hoppas vi kan inspirera andra kommuner och visa att det här går att lösa, säger socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP). Foto: Fanni Olin Dahl/TT

Stockholms stad vill att ensamkommande över 18 år ska få stanna och ger statsbidraget på 10 miljoner till Stockholms stadsmission för att hitta boende åt 450 ungdomar.

– Vi hoppas att stockholmarna öppnar sina hem för att bli fadderhem, säger direktor Marika Markovits.

Konceptet är nytt och helt oprövat. Statsbidraget som är öronmärkt för att ensamkommande som fyllt 18 ska slippa flytta till en annan kommun går till en frivilligorganisation.

– Vi vill använda bidraget för att ungdomar som vill stanna i Stockholm ska kunna göra det. Därför krokar vi arm med Stockholms stadsmission. Jag hoppas vi kan inspirera andra kommuner och visa att det här går att lösa, säger socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP).

Enligt Migrationsverket kommer 450 ensamkommande i Stockholm att fylla 18 det närmaste året. Staden räknar med att omkring var femte kan få stanna i Sverige men i väntan på besked måste de flytta till Migrationsverkets anläggningar.

– Det bästa för ungdomarna hade varit att få stanna i våra boenden. Men utifrån de nya förutsättningarna är det viktigaste att få stanna i staden där man bor och gå kvar i skolan, säger Åsa Lindhagen.

Läs mer: Åkersbergabor öppnar sina hem för flyktingar

Stadsmissionen har redan startat arbetet med att hitta fadderhem.

– Vi tror att vi kan motivera stockholmare att bli fadderhem för de unga under i första hand ett år, ibland kortare. Vi kommer att ha en rådgivande och stödjande funktion för både ungdomarna och fadderhemmen, säger Marika Markovits.

Stockholms stadsmission har involverat nätverket #vistårinteut som har ett femtiotal ensamkommande hos frivilliga familjer. Med tanke på det stora flyktingengagemanget hösten 2015 hoppas man att fler vågar öppna sina hem.

Många är modiga och vågar gå utanför sina trygghetsramar, även om man är mer återhållsam när det kommer till sitt hem.

– Det finns ett stort engagemang för medmänsklighet bland stockholmarna. Många är modiga och vågar gå utanför sina trygghetsramar, även om man är mer återhållsam när det kommer till sitt hem. Man tänker att man inte är hemma tillräckligt mycket eller knappt räcker till för sina egna barn. Men det här är barn som är vana vid att klara sig själva. De har stor drivkraft och har rotat sig. Det handlar inte om de som mår allra sämst, säger hon.

Fadderhemmen får ett bidrag för att täcka vissa omkostnader medan ungdomarna har en dagersättning från Migrationsverket som ska täcka grundläggande behov.

– För fadderhemmen blir det ett ideellt engagemang men vi har ett nätverk och hjälps åt. Barnen får drygt 60 kronor om dagen som ska täcka hyra, mat, kläder, hygien, allt. Vi vet att ingen i de övriga offentliga systemen lever på så lite om dagen.

Stockholms stadsmission kommer överens med fadderhemmen och ungdomarna om vad som händer om det inte fungerar och är flexibla med kreativa lösningar.

– Vi vill inte gå in och göra det som är det offentligas ansvar. Men det här är ett tydligt systemfel och exempel på när regelverk förändras så att människor hamnar i kläm. Det bästa hade varit att de hade fått bo kvar på sina kommunala boenden med statliga medel. Nu går vi in och löser det åt både stat och kommun. Just för att vi är en idéburen organisation kan vi ha en annan roll, säger Marika Markovits.

Stockholms stadsmission ska ordna informationsträffar och uppmanar intresserade att ta kontakt.

Staden ger även stöd till fler frivilligorganisationer på cirka 6 miljoner per år för att söka upp och hjälpa ensamkommande unga som avvikit från sin placering eller fått avslag men ändå valt att stanna kvar.

Läs mer: Väntan allt längre för ensamkommande barn

– Den psykiska ohälsan växer, framför allt bland de som riskerar att skickas till Afghanistan. Vi har ett ansvar att upprätthålla akut nödhjälp. Ger vi de här ungdomarna en god chans kommer de att ge så mycket tillbaka till Stockholm, säger Åsa Lindhagen.

Ska stockholmare och organisationer lösa problem som staten har skapat?

– Jag tycker att vi skulle ha ett annat system och är kritisk till det. Men nu får vi göra så mycket vi kan, både ur ungdomarnas och samhällets perspektiv. Det finns fördelar med att bygga relationer och jobba med människor som vill hjälpa till, det kan hjälpa integrationen framåt, säger Åsa Lindhagen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.