Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-03 10:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/dokument-visar-vilka-som-inte-far-intensivvard/

STHLM

Dokument visar vilka som inte får intensivvård

Tillfällig intensivvårdsplats på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Tillfällig intensivvårdsplats på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Janerik Henriksson/TT

Mitt under pandemin tvingas sjukvården fatta tuffa beslut. Nu visar internt dokument från Karolinska hur läkare vägleds för att avgöra vem som ska få intensivvård. 

– Intensivvården är väldigt ansträngd, och äldre personer med covid-19 i behov av intensivvård har tyvärr en väldigt dålig prognos, säger Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska. 

I måndags skickades ett dokument ut med tydliga åldersgränser till chefer på Karolinska, för prioriteringar inom intensivvården. Personer med biologisk ålder över 80, biologisk ålder 70–80 och svikt i två eller fler organ och personer med biologisk ålder 60–70 med svikt i tre eller fler organ ska inte ges intensivvård.

Den biologiska åldern syftar på hälsotillstånd i relation till genomsnittet, och är alltså inte detsamma som kronologisk ålder som räknas i antal år sedan födelsen. I dokumentet förklaras att personer med en kronologisk ålder på 60-70 år kan ha en högre biologisk ålder om de har en eller flera allvarliga systemsjukdomar som kan ha påverkan på den förväntade livslängden. 

Nyligen har medarbetare informerats om att läget är kritiskt, och att de kommer att bedriva intensivvård på en annan och basal nivå som de inte är vana vid, som DN berättat

Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska säger att enskilda läkare ska ha dokumentet som stöd när de fattar svåra beslut. 

– Vi har en extrem situation inom intensivvården med en väldigt hög belastning. I det läget är det extremt viktigt att vi använder våra resurser till de patienter som vi tror har störst chans att överleva och dra nytta av intensivvården, säger han och fortsätter. 

– Även om man kanske inte har en kronologiskt hög ålder, och kanske är i 60-årsåldern men i kombination med till exempel svår diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar eller stroke så kan den biologiska åldern vara hög. Av som har en sviktande hälsa och hamnar under intensivvård och kommer ur den, så avlider många av patienterna inom den närmsta tiden. Intensivvård är väldigt tufft för kroppen även för en frisk person. Sedan gör vi en individuell bedömning i varje enskilt fall. 

På kort tid har intensivvården på Karolinska byggts ut från 38 platser till nästan 200, men antalet intensivvårdsköterskor har ökat marginellt, vilket innebär utglesad bemanning. 

Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska
Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska Foto: Josefine Stenersen

Ska man se riktlinjerna som att de är anpassade till covid-19? 

– Framför allt har vi sett att patienter med covid-19 som har hög ålder, då har man en väldigt dålig prognos. Det är ett stöd för intensivvårdsläkare och andra som ska kunna fatta de här besluten dygnet runt, och som kanske inte har så lång erfarenhet av intensivvård. Utan beslutstödet skulle det kunna lämnas utrymme för godtycke, och det tror jag hade varit sämre, säger Björn Persson. 

Olle Kämpe, överläkare och professor i klinisk endokrinologi vid Karolinska institutet är kritisk.

– Nu har man modifierat och beskrivit biologisk ålder, men det tycker jag är fel. Jag tycker inte man ska ha ålderskriterier inom svensk sjukvård.

Han tar upp att man tidigare dömt ut ålderskriterier i ett fall som kommit upp i en ansvarsnämnd i Västerås.

– Man är biologiskt så väldigt olika. Det är vad man är för person som bedömningen ska grundas på och inte ålder. Det blir väldigt fyrkantigt.

Andra beskriver att riktlinjerna endast återspeglar hur man jobbar inom intensivvården generellt – även om det tills nu inte satts så tydligt på pränt.

Intensivvårdsläkaren Mattias Bergström i Malmö, som DN tidigare intervjuat, har tagit del av de nya riktlinjerna från Karolinska.

– För mig är det inget konstigt eller kontroversiellt. Det är ingenting som sticker ut eller som egentligen är nytt. I mina ögon är det precis så här vi resonerar kring varje patient då intensivvård övervägs. Skillnaden är att det formaliseras i text tydligt nu, vilket jag tycker är värdefullt, säger Mattias Bergström. 

De nya beslutsstöden utgår enligt Karolinska från Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för prioriteringar inom intensivvården inom extraordinära förhållanden, som tagits fram särskilt under pandemin. Karolinskas beslutsstöd är mer specifikt hållna än Socialstyrelsens riktlinje. Enligt Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet är det väntat att det görs en uttolkning av dokumentet. 

– Det var ett medvetet val att vi inte gick in på sådana medicinska parametrar och inte heller på att specificera någon typ av ålder för en så kallad cut-off-gräns. Däremot finns en allmän skrivning om betydelsen av en hög kronologisk ålder, säger Lars Sandman. 

Karolinskas sjukhusdirektör Björn Zoëga håller inte med om kritiken att prioriteringarna är annorlunda. 

– Hos oss prioriterar vi som vanligt, enligt de angivelser som finns hos Socialstyrelsen. Men det går rykten att vi håller på med en helt tokig prioritering. Det stämmer inte, säger Björn Zoëga.

Regionledningen har den senaste veckan beskrivit att platsläget ser bra ut, och i tisdags erbjöd Region Stockholm intensivvårdsplatser till patienter från Sörmland då Stockholm uppgavs ha 50 intensivvårdsplatser lediga. 

– Vi har byggt ut och ligger steget före, sade hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson till DN i tisdags. 

Läs mer:

Därför redovisar Sverige spridningen på annat sätt än grannländerna

”Känns som att vi var på coronans ground zero i Stockholm”

Stockholmare om påskresandet: ”Jag har faktiskt dåligt samvete”

Tio rum för avsked står redo på Älvsjömässans parkering