Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-25 20:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/efter-fn-kritiken-qasim-amini-far-stanna-i-sverige/

STHLM

Efter FN-kritiken: Qasim Amini får stanna i Sverige

Qasim Aminis vänner kom till Migrationsverkets boende och berättade den goda nyheten – han har fått uppehållstillstånd.
Qasim Aminis vänner kom till Migrationsverkets boende och berättade den goda nyheten – han har fått uppehållstillstånd. Foto: Jonas Lindkvist

Efter FN-kritiken står det nu klart att 22-åriga ateisten Qasim Amini får stanna i Sverige. Men Migrationsverket ser inget behov av att ändra sina riktlinjer.

– Sverige gjorde fel, men vi tycker att vi har regelverket på plats, säger myndighetens rättschef Fredrik Beijer.

Första gången DN träffar Qasim Amini är två år efter hans ankomst till Sverige, på Migrationsverkets låsta förvar i Märsta, augusti 2017. På en av bilderna gråter han med hela kroppen samtidigt som han blir omkramad av en vän. Men utvisningen stoppas tillfälligt. I december samma år är det dags igen. Först på flygplatsen får Qasim Amini veta att utvisningen stoppas även denna gång. En av hans vänner har skrivit en inlaga till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Han blir släppt ur förvaret, men fortsätter leva i väntan på besked.

Tredje gången DN träffar Qasim Amini är i början av 2020. Då har FN:s kommitté för mänskliga rättigheter kritiserat hans utvisningsbeslut. Att kommittén alls behandlar enskilda utvisningsbeslut är ovanligt – Qasim Aminis fall är den första granskningen sedan 2013 som resulterat i kritik. Innan dess har tre utvisningsärenden i Sverige konstaterats innebära konventionsbrott. I artikeln från i januari är Qasim Amini inte namngiven eftersom han talar öppet om sin ateism, något som vid ett återvändande till Afghanistan skulle kunna försätta honom i livsfara.

En vän tröstar Qasim Amini när han fått det första utvisningsbeslutet.
En vän tröstar Qasim Amini när han fått det första utvisningsbeslutet. Foto: Jonas Lindkvist

Detta är också vad kommittén slår fast. En utvisning till Afghanistan skulle innebära ett brott mot hans rättigheter under artiklarna som gäller rätten till liv och skydd mot tortyr, står det i deras utlåtande. Kommittén anser att Sverige misslyckades med att på ett adekvat sätt bedöma riskerna det skulle innebära för Qasim Amini att utvisas till Afghanistan.

Det var i en ansökan om verkställighetshinder, det vill säga hinder att verkställa en utvisning, som Qasim Amini första gången tog upp sin ateism. Enligt honom har han mottagit hot eftersom han öppet gått ut med att han lämnat islam.

För Qasim Aminis del var inte FN-kritiken en garant för uppehållstillstånd. Hans asylansökan skulle åter prövas och det var först i slutet av februari han fick beskedet – fem och ett halvt år efter hans ankomst till Sverige.

– Jag var mycket orolig i väntan på beslutet, berättar Qasim Amini.

Migrationsverket har analyserat kritiken från FN-kommittén och rättschef Fredrik Beijer säger att han delar slutsatserna, även om han också noterar att tre kommittémedlemmar hade en avvikande mening. Han anser att kommitténs kritik framför allt riktar sig mot den del av processen som låg hos förvaltningsrätten.

– Man kan möjligtvis säga att vi redan vid ansökan om verkställighetshinder borde beviljat ny prövning och det är nog min bild att vi i normalfallet gör detta – att man gör en ny asylutredning och går igenom frågan mer ordentligt, säger Fredrik Beijer.

Vid en manifestation utanför Migrationsverket förvar i Märsta hänger en banderoll till stöd för Qasim.
Vid en manifestation utanför Migrationsverket förvar i Märsta hänger en banderoll till stöd för Qasim. Foto: Jonas Lindkvist

Det innebär att Migrationsverket inte anser sig behöva ändra sina riktlinjer efter kritiken. Fredrik Beijer delar inte bilden, som framförts av bland andra Daniel Carnestedt, Qasim Aminis juridiska biträde – att praxis i fall som rör ateister spretar.

– Det handlar om många olika individer som ska bedömas. Den svåra frågan är dels om man är trovärdig och dels om man tänker agera på sin ateism och det är där vi tvistar. Vi är överens om att det är livsfarligt att vara aktiv ateist i Afghanistan, säger Fredrik Beijer.

Enligt Daniel Carnestedt är det just frågan om personen avser ”agera på sin ateism” som gör rättstillämpningen spretig. Han jämför med kristna konvertiter, som enligt dagens praxis förväntas agera som kristna vid ett återvändande.

– En motsvarande generell riskbedömning gällande ateister har dock saknats innan kommitténs avgörande i Qasims fall. Olika beslutsfattare och domare har gjort olika bedömningar av frågan. Nu när kommittén klargjort sin ståndpunkt så bör svenska myndigheter antingen revidera sin rättstillämpning eller ställa in sig på att få ytterligare kritik, säger han.

Det var Qasim Aminis vänner som lämnade beskedet till honom. De kom till Migrationsverkets boende där han lever, hade med sig bakelser och berättade att det fanns något de ville fira – Qasim Amini hade fått permanent uppehållstillstånd i Sverige.

– Jag kände mig chockerad, jag kunde inte tro att jag fått positivt beslut, att jag får stanna här och slipper utvisning. Alla grät, vi grät av glädje. De sa till mig att jag inte behöver vara orolig i fortsättningen, att vi kämpat bra och fått bra resultat och jag kan planera för ett nytt liv här i Sverige.

Efter fem år kan Qasim Amini nu börja planera för ett liv i Sverige.
Efter fem år kan Qasim Amini nu börja planera för ett liv i Sverige. Foto: Jonas Lindkvist

Coronapandemin försvårar de planerna, men Qasim Amini har anmält sig till en utbildning för att få fullständiga grundskolebetyg och söker arbete under tiden. Inget av detta har han haft möjlighet att göra under sina tidigare år i Sverige.

– Det har varit väldigt svårt. Första året gick ganska bra eftersom jag var på ungdomsboende, men året därefter började alla problem med förvar och allt vad det innebar. Ensamheten var väldigt jobbig eftersom jag aldrig varit ensam tidigare i mitt liv. 

Qasim Amini bor just nu i en ort utanför Lidköping och säger att det för tillfället är svårt att tänka långsiktigt. Men vissa drömmar har han.

– Huvudmålet är att bli en affärsman och jag vill kunna utbilda mig. Sedan arbeta, spara pengar så jag har eget kapital och kan börja med affärer. Vi får se hur det blir, man måste tänka innan vad som är bra och hur det kommer att bli.

Glädjen över uppehållstillståndet är inte odelad. 22-åriga Qasim Amini berättar att hans vänner säger att han fortfarande är ung, men att han själv upplever att viktiga år har gått förlorade.

– Jag har gått miste om fem år av mitt liv och förlorat fem år av min ungdom.