Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-21 19:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/elbrist-hotar-stockholm-nar-befolkningen-vaxer/

STHLM

Elbrist hotar Stockholm när befolkningen växer

En utredning från Stockholms stad visar att den befintliga elinfrastrukturen inte räcker till när behovet ökar. Foto: Magnus Hallgren

Ett starkt ökande antal elbilar, en större befolkning och kapacitetsbrist i Stockholms elnät. Nuvarande elinfrastruktur är inte tillräcklig för att klara av att hantera de ökade behoven, visar en utredning från Stockholms stad.

– Det får stora effekter för vår komfort om vi tvingas släcka ner elen tidvis, säger oppositionsborgarrådet Emilia Bjuggren (S).

Rätta artikel

Miljöförvaltningen och trafikkontoret har i en gemensam utredning kommit fram till att det finns kapacitetsbrist i Stockholms elnät, främst på stamnäts- och regionnätsnivå. Bristerna handlar framför allt om att hantera höga effekter.

Stadens mål är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt 2040. Den kanske största utmaningen är, enligt stadens utredning, att det saknas förståelse av hur storskalig elektrifiering av transportsektorn kan påverka elnätet i Stockholm i framtiden. Det saknas en tydlig bild över vilka elfordon som kan bli vanliga och vilka laddbehov det medför. 

– Det handlar inte bara om elbilar, det är serverhallar, datacenter, smarta sensorer. Staden kommer att kräva mycket mer kapacitet och effekten av bristen kommer att förvärras påtagligt efter 2025, säger finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M).

I dag finns cirka 100 laddplatser uppsatta på gatumark i Stockholms stad, målet är 4.000 publika laddplatser fram till år 2022.

Emilia Bjuggren (S), oppositionsborgarråd. Foto: Lisa Mattisson

I förslaget till klimatfärdplan för Stockholmsregionen – planen är inte antagen än – står det att ungefär 20 procent av länets bilar behöver vara eldrivna år 2030. Enligt en prognos från Trafikverket kan det finnas mellan 150.000 och 250.000 laddbara bilar i Stockholm år 2030.

– Effektbristen påverkar klimatomställningen, men ingen säger att vi ska stoppa elbilarna, säger Emilia Bjuggren (S).

Staden måste göra en tydlig kartläggning av hur behoven ser ut de kommande 50 åren, menar Emilia Bjuggren.

– Det som görs i dag är att åtgärda de brister som finns nu, staden måste ta ledartröjan.

Elnätsbolaget Ellevio varnade redan i februari för den hotande kapacitetsbristen.

– Vi kommer inte ha tillräckligt med kapacitet in till Stockholm från och med 2021 enligt våra prognoser. Om inget sker nu kommer vi att behöva neka fler elanslutningar till staden. Det har aldrig hänt förut, säger Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio.

Enligt såväl Ellevio som stadens utredning riskerar viktiga projekt som tunnelbaneutbyggnad och bostadsbyggande att påverkas på grund av effektbrist.

Men den största utmaningen för en storskalig elektrifiering på lokalnivå är inte kapaciteten i nätet utan att hitta fysisk plats till nya nätstationer och elnätsförstärkningar i Stockholms urbana miljöer. 

Stamnätsägare har en investeringsplan, men det tar lång tid att få ny infrastruktur på plats. I snitt tar det enligt rapporten 10–12 år, till följd av en lång tillståndsprocess som bland annat omfattar en miljöprövning och möjlighet att överklaga för de som berörs av utbyggnaden. Den faktiska byggtiden är cirka två år. 

– Det är långa ledtider, vi måste ta höjd för det. Stamnät kan till exempel gå genom någons mark eller genom ett naturskyddsområde. Det kräver enormt stora skyddsvallar – det går inte att bygga något närmare än nio meter. Man gör sig en otjänst om man tror att man kan korta ledtiderna, säger Emilia Bjuggren.

Svenska kraftnät behöver utöka stamnätet, enligt Anna König Jerlmyr. Regeringen måste också komma med incitament för att bygga ut de regionala näten, säger hon.

– Det är inte bra att regeringen nu kommer med ökad kraftvärmeskatt och väntas föreslå en förbränningsskatt. Det slår direkt mot elsituationen.

Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd. Foto: Mickan Palmqvist

Emilia Bjuggren menar att staden måste samordna sina aktörer och energieffektivisera. Exempelvis har SISAB, Stockholms skolfastigheter, anpassat belysningen i skolorna till när människor är på plats.

– Det är därför jag har tagit initiativ till en energisamordnare i Stockholm, för att få ihop förvaltningarna och se till att det går enkelt att få bygglov och tillstånd, säger Anna König Jerlmyr.

Läs mer: Singlar och hyresgäster sparar mest av klimatskäl 

Läs mer: Så sparar du tusenlappar på hushållselen