Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”En femtedel får inte den vård de har rätt till”

Läkare i världens klinik i Hjorthagen där papperslösa kan få vård.
Läkare i världens klinik i Hjorthagen där papperslösa kan få vård. Foto: Erik Ardelius

De flesta papperslösa som söker vård får vård. Det hävdar Statskontoret i en rapport. Men bakom de officiella siffrorna om att 19 000 papperslösa sökte och fick vård under 2014 döljer sig en annan verklighet:

– En femtedel av våra patienter får fortfarande inte den vård de har rätt till, säger Johannes ­Mosskin, Läkare i Världen.

För snart två år sedan kom lagen som gav alla papperslösa rätt till ”vård som inte kan anstå”. Statskontoret har i en första delrapport undersökt hur lagen faktiskt efterlevs.

Slutsatsen är att de flesta får den vård de har rätt till och den grundar Statskontoret på intervjuer med administrativ personal vid samtliga landsting.

Statskontoret konstaterar samtidigt att efterfrågan på vård varit betydligt mindre än förväntat. Den ersättning som landstingen fått av staten för att klara av att ge vård till papperslösa var tre gången högre än de faktiska kostnaderna under 2014.

– Mest troligt beror det på att informationen om lagen inte nått fram till målgruppen, de papperslösa. Men det beror också på att de felaktigt nekas vård. Kostnaderna kommer sannolikt att öka i takt med att kunskaperna om den sprids, konstaterar Johannes Mosskin, generalsekreterare för Läkare i Världen.

Under 2014 registrerades 19 000 besök till en kostnad av 100 miljoner kronor för vård som erbjudit papperslösa. Stockholms läns landstings stod för hälften av kostnaderna, runt 50 miljoner. Kostnaden motsvarar 80 procent av det extraanslag man fick och ute i landet använde man bara 20 procent av de pengar man fick till vård av papperslösa.

Bakom den nationella genomgången av situationen döljer sig också en annan verklighet:

– En femtedel av de som söker hjälp hos oss får inte den vård de har rätt till. Trots att flera frivillig­organisationer under lång tid slagit flera larm om att det finns felaktigheter i landstingets information och brister i vårdpersonalens kunskaper om vad som gäller så är okunskap fortfarande det största hindret, fortsätter Johannes Mosskin.

Den största förklaringen till att efter­frågan på vård varit mindre än förväntat är fortfarande okunskap, både hos landstingens personal och bland de papperslösa, som av naturliga skäl är en målgrupp svår att nå med information om rättigheter.

– Det är också upprörande att lagtexten fortfarande talar om ”vård som inte kan anstå”. Det är oerhört godtyckligt. Vi måste börja tala om ”vård efter behov och på lika villkor”, det skulle förenkla och förbättra situationen för alla inblandade, menar Johannes Mosskin.

Statskontoret tar upp fler aspekter om hur patientsäkerheten och rutiner kan förbättras och osäkerheten kring vad som gäller vissa EU-medborgare.

– Socialstyrelsen har redan slagit fast att EU-medborgare som stannar här längre än tre månader ska betraktas som papperslösa. Det bör förtydligas ytterligare, men det är inte något vi behöver ännu en utredning för att slå fast, menar ­Johannes Mosskin.

Så många papperslösa nekades vård

Andel som erbjudits subventionerad vård: 78 procent

Andel som nekats subventionerad vård på felaktiga grunder: 19 procent

Andel som sökt vård men misslyckats på grund av administrativa hinder: 2 procent

Andel som nekats vård för att den kan anstå: 2 procent

Källa: Läkare i världen, 126 fall som följts upp mellan juli 2013 och december 2014.

Landstingens skyldighet

Sedan 1 juli 2013 har landstingen skyldighet att erbjuda papperslösa personer över 18 år vård som ”inte kan anstå”.

Landstingen ska även erbjuda mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Kostnader för vård och mediciner ska subventioneras.

Papperslösa personer under 18 år ska få vård på samma villkor som gäller för övriga barn som är bosatta i landstingen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.