Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

En skog av mat

Pallkragen har nått sin peak i Stockholm – nästa steg är skogsträdgården. I Fisksätra odlas en av Stockholms fyra matskogar. Mot sporthallens bruna murvägg växer redan vindruvor, minikiwis och aprikoser.

En bit cykelväg bort från Fisksätras station ligger en av fyra skogsträdgårdar som länet hittills kan trumfa med. Utmed sporthallens murade vägg klänger arter som få av oss anser vara symbiost med svensk blandskog. Här finns varken mossa, björk eller tall.

– Tänk inte skog. Det här är ett odlingssystem. En trädgård som är inspirerad av en skog. En matskog, helt enkelt. Man får mat från träden, säger Dante Hellström.

Han är stadsodlingsexpert, arbetar för det sociala företaget Odla med solen, tillhör nätverket Tillväxt och har haft sina jordiga fingrar med i nästan alla av länets skogsträdgårdar. I Fisksätra startade förvandlingen av tråkig fasad till något vackert, ätbart och hållbart redan 2011 genom ett medborgarinitiativ.

– Det var bara en stor brun vägg och en tom gräsmatta här. Vi ville göra något fint av platsen. Det var en fyrtio meter lång och sju meter hög södervägg med finaste mikroklimat. Perfekt för att odla, säger Dante Hellström.

Något direkt motstånd mot planteringarna har de inte stött på, även om vissa kommuner i länet hurrar mer än andra åt medborgarspadar i allmänningarna.

–  Kommunen var jättepositiv och kom med två lass jord och stockar, säger Dante Hellström.

Druvorna är små och behöver några veckor till innan de smakar, men de klänger klasvis utmed hela huskroppen. Likt andra exotiska frukter som aprikos och minikiwis verkar de trivas i Fisksätras klimat.

– I juli skördade jag fyra aprikoser: varsin till min fru och mig och till våra två barn. Vi vill att alla ska komma hit och plocka. Det är därför vi odlar mycket mynta och oregano, som människor tycker om.

Han låter oss smaka på ett orange­färgat bär från sin favoritbuske, havtorn. Den påminner om ett olivträd, kräver massor av sol och har den livsviktiga uppgiften att binda kväve. Bären smakar passionsfrukt och innehåller lika mycket C-vitamin som apelsiner.

– Jag brukar plocka havtorn, maskros och svinmålla och göra en green smoothie. Det blir supergott och man får otrolig energi. Det bästa med trädgården är nog alla blad som man kan göra gröna drinkar av.

Skogsträdgården är inne på sin tredje säsong och har omkring 170 olika växter på området som inte är mycket större än en fyrarummare.

– En del tycker att det ser stökigt ut, man är van att man ska kratta och hålla på i en trädgård. Men i en skog ligger löv och kvistar på backen och under där finns det fullt av liv som behöver täckodling.

Skogsträdgården bygger på tre enkla principer. Det ska vara en mångfald av växter för att få en mångfald av insekter, förhindra skadedjur och skapa balans i ekosystemet. Det ska vara så lite skötsel som möjligt. Och så måste det vara hållbart, det vill säga att man själv tillför så lite resurser som möjligt.

Idealet är att odla som man gjorde före jordbruket, likt indianerna i Nordamerika. För att odla spannmål i dag krävs ettåriga växter som ger stora koldioxidutsläpp och utarmar jorden. Man måste dessutom konstgödsla, vilket leder till övergödning.

– Vi jobbar med naturen i stället för att kämpa emot. Om man har fleråriga växter som växer på samma ställe år från år, har djupa rötter och konkurrerar ut ogräset, och planterar träd som kräver lite skötsel men ändå ger väldigt mycket, som hassel eller kastanjeträd, så skulle man kunna ersätta till exempel riset.

Han är en aktiv del av den gröna våg som sveper över Stockholm och är noga med att poängtera skillnaden mellan hemmaodlarnas resurskrävande pallkragar och det sparsamma odlingssystemet i en skogsträdgård.

– Om man köper en massa pallkragar, påsjord och gödsel får man en väldigt intensiv odling som är bra för squash och tomater, men väldigt arbets- och resurskrävande.

I dag hjälps ett tjugotal personer åt att sköta odlingen. Helene Götberg är projektledare för det sociala företaget Odla med solen, som bidrar med plantor och tid. Hon önskar att skogsträdgården blev en ange­lägenhet för fler.

– Den är ett experiment för att lära sig mer. Vi kan ju inte försörja hela Fisksätras befolkning. Där­emot kan den kanske fungera som ett apotek där man får växter så att man mår bra på olika sätt, säger Helene Götberg.

Dante Hellström ser få begränsningar för att sprida konceptet. Det behövs bara en kvadratmeter jord för att skapa en skogsträdgård, hävdar han.

– Om vi tusenfaldigar den här grejen har vi plötsligt skapat en hållbar stad. Det är ju oundvikligt. Då har vi mat överallt och det blir vackert, säger Dante Hellström.

Tre andra ­matskogar i Stockholm
Rågsved

Föreningen Tillväxt som jobbar för att skapa ett mer ätbart Stockholm är på olika sätt inblandade i alla Stockholms skogsträdgårdar. I Rågsved har man odlat och förvaltar sedan ett par år tillbaka en skogsträdgård vid Kräppladammen.

Universitetet

Skogsträdgården utanför tunnelbaneuppgången vid Frescati skapades av studenter vid en sommarkurs i stadsodling 2012, och sköts nu av studenterna vid universitetet. Frukterna är som i alla skogsträdgårdar i Stockholm fria att skörda för alla.

Bagarmossen

I våras startade Bagis­odlarna tillsammans med stadsdelsförvaltningen i Skarpnäck ett projekt för att skapa en ätbar stadspark. Odlingssystemet är 3 000 kvadratmeter stort och ligger vid Bagarmossens skola och Byälvsvägen. Alla boende är välkomna att delta i utvecklingen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.