Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Experten: Bra för Stockholm – utan effekt för världen

Den nya majoriteten i Stadshuset vill stänga kraftvärmeverket i Värtan. Men att sluta elda kol i Värtan påverkar inte de totala utsläppen av växthusgaser. Utsläppens storlek bestäms av hur många utsläppsrätter EU delar ut, menar miljöexperten Magnus Nilsson.

Miljökonsulten Magnus Nilsson, tidigare inflytelserik trafikexpert på Naturskyddsföreningen, är en av arkitekterna bakom trängselskatterna och ägnar sig nu bland annat åt trafikfrågor och utsläppsfrågor på Europanivå, bland annat som vice president i organisationen Green Budget Europe. Han skriver just nu på en rapport om hur EU:s regelverk förändrat förutsättningarna för klimatpolitiken. Han har inget emot att det omdiskuterade kolkraftvärmeverket i Värtan stängs.

– Det minskar utsläppen i Stockholm och det är bra, men betyder ingenting för de totala utsläppen, säger Magnus Nilsson.

– Det som avgör hur stora kol-dioxidutsläppen blir är hur många utsläppsrätter EU delar ut, antingen gratis eller via auktioner. Stängs kolkraftvärmeverket i Värtan betyder det bara att Fortum kommer att använda de utsläppsrätter man fått för att öka utsläppen vid någon annan anläggning de äger eller till att sälja dem. Utsläppen blir varken högre eller lägre, förklarar Magnus Nilsson.

Fram till 2012 fördelade EU:s medlemsstater utsläppsrätterna. I Sverige gick alla gratisrätter till industrin – inget till fjärrvärmeproducenter. Det betydde att kraftföretag som Fortum tvingades köpa utsläppsrätter som då var flera gånger dyrare än idag. Nilsson räknar med att Fortum 2008–2012 enbart för Värtaverkets behov köpte utsläppsrätter för en halv miljard kronor.

Den 1 januari 2013 förändrades villkoren radikalt i och med att utsläppsrätterna började fördelas från Bryssel. Nu får värmeproducenterna utsläppsrätter gratis utifrån hur mycket fjärrvärme de producerar. För perioden 2013–2020 har Fortum fått två miljoner utsläppsrätter gratis, det motsvarar två miljoner ton koldioxid, för produktionen i Värtan.

Följden av en stängning av kolkraftvärmeverket blir enkelt uttryckt att Fortum får väldigt mycket utsläppsrätter över. Som de kan använda i egna anläggningar på andra håll eller sälja till företag som behöver dem för att betala för sina koldioxidutsläpp.

– Om Fortum eldar kol eller ej i Värtan betyder således ingenting för klimatutsläppen i Europa. Om Fortum vill bidra till lägre utsläpp krävs att företaget annullerar, det vill säga skrotar de utsläppsrätter man har, betonar Magnus Nilsson.

För 2015–2020 har Fortum för hela sin verksamhet i Sverige tilldelats 3,8 miljoner kostnadsfria utsläppsrätter. Kostnaden om Fortum skulle skrota hela gratistilldelningen skulle med nuvarande priser på utsläppsrätter bli drygt 200 miljoner. Det är mycket pengar men skulle för fjärrvärmekunderna bara betyda blygsamma prishöjningar.

Men betyder då annullering av nästan fyra miljoner utsläpps- rätter i en EU-bubbla som består av tiotals miljarder ton någonting?
– Allt som görs för att krympa bubblan är positivt, säger Magnus Nilsson.

Enligt nuvarande regler kommer EU att utfärda 58 miljarder nya utsläppsrätter räknat från 2013. I förra veckan beslöt EU-ledarna att ändra reglerna och att denna utsläppsbubbla ska krympa med nio miljarder ton till 49 miljarder ton. Beslutet sätter stopp för möjligheterna för företag och medlemsländer att köpa så kallade utsläppningskrediter från resten av världen i stället för att minska de egna utsläppen.

– Med de nya besluten skapas en sluten utsläppsbubbla. När de 49 miljarderna utsläppsrätter har utnyttjats är det, enligt EU-ledarnas beslut, slut med ytterligare utsläpp. Det är mycket hoppingivande signaler, summerar Magnus Nilsson.

Utsläpp

Svenska fjärrvärme-producenter badar i utsläppsrätter efter EU:s regeländring från nyåret 2013. Så här mycket kan koldioxid kan några stora svenska kraftvärmeverk och värmeanläggningar släppa ut gratis fram till 2020 (miljoner ton):

Fortum Värtan 2

Mälarenergi KVV i Västerås 1,9

Eon Händelöverket i Norrköping 1,7

Vattenfall Boländerna i Uppsala 1,7

Fortum Högdalen-verket 1,5

Söderenergi Igelstaverket i Södertälje 1,3

Eftersom de flesta anläggningar eldas med avfall eller biobränsle behöver de inte använda sina utsläppsrätter utan kan sälja dem. De företag som tilldelats flest utsläppsrätter är dock inte energiföretag. Här är de som får släppa ut mest gratis till 2020 (miljoner ton):

SSAB:s järnverk i Luleå 22,7

SSAB:s järnverk i Oxelösund 15,3

Preems raffinaderi i Lysekil 12,3

Cementas cement-fabrik i Slite 10

Källa: Naturvårdsverket

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.