Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 00:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/fackforbund-kritiskt-mot-sakerheten-pa-byggarbetsplatser/

STHLM

Fackförbund kritiskt mot säkerheten på byggarbetsplatser

Foto: Magnus Hallgren

Under sommaren har tre personer förlorat livet under arbeten på byggarbetsplatser i Stockholm och så sent som i onsdags fick en man starkström genom kroppen på en arbetsplats i Barkarby men överlevde.

Facket menar att ansvaret ligger på beställarna som hyr in långa kedjor av underentreprenörer. 

– Det blir egentligen fritt spelutrymme att utnyttja den enskilda individen, säger Tomas Kullberg, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland. 

Arbetsdagen vid bygget i Barkarby slutade i tragedi. En person fick starkström genom kroppen och fördes brännskadad med ambulans till sjukhus, enligt polisens händelserapport. 

Olyckan är inte en isolerad händelse på byggarbetsplatser i Stockholm. Den 31 augusti i år omkom en man från Litauen när han föll från hög höjd vid samma bygge i Barkarbystaden. Den 11 maj dog en person, som också var hemmahörande i Baltikum, efter ett fall på cirka 20 meter på en byggarbetsplats i Solna. Den 12 juni dog en takmontör i samband med takrengöring i Stockholm, vilket Byggnadsarbetaren rapporterade om. 

Dödsolyckorna i Stockholms län står därmed för tre av de tolv dödsolyckor som hittills inträffat i branschen i Sverige i år.

Enligt statistik från Arbetsmiljöverket har totalt 44 personer omkommit i den svenska byggnadsbranschen under åren 2014–2018. Enligt tidningen Arbetaren var byggnadsbranschen den dödligaste under förra året och stod för en femtedel av alla dödsfall som skedde på jobbet i alla branscher. 

Samtidigt står både facket och arbetsgivarsidan för en nollvision vad gäller dödsfall i byggnadsbranschen. 

Tomas Kullberg, ordförande för fackföreningen Byggnads i Stockholm-Gotland, är bekymrad över skadorna och dödsfallen bland medlemmarna. 

– Jag tycker att det här är jätteallvarligt. Det går åt fel håll, säger han. 

Han menar samtidigt att dödsfallen inte ger hela bilden.

– Det är ju alla tillbud och olyckor som är grunden till att dödsolyckorna sker. Vi behöver ändra fokus och se till att bekämpa grunderna till att olyckor över huvud taget sker, säger han. 

Under 90-talet och 00-talet skedde en tydlig förbättring gällande arbetsolyckor i byggnadsbranschen. Då minskade olycksfrekvensen från cirka 20 fall per 1.000 sysselsatta till 10,2, enligt statistik från arbetsgivarorganisationen Sveriges byggindustrier. Sedan dess har frekvensen planat ut och varken höjts eller sänkts.

Tomas Kullberg menar att brister i säkerhetsarbetet hos vissa entreprenörer ligger bakom många av olyckorna och lyfter fram att ett av problem kan vara långa leverantörskedjor som kan uppstå när en huvudentreprenör köper in tjänster från en underentreprenör, som i sin tur köper in tjänster från ytterligare underentreprenörer. 

– De här kedjorna kan bli nästan hur långa som helst. Då försvinner kontrollen, säger Tomas Kullberg. 

Han pekar specifikt på att vid långa entreprenörskedjor försvåras möjligheten att säkerställa vem som har ansvar för säkerheten på byggena samt att enskilda medarbetare inte vågar opponera sig – samtidigt som varje nytt led i sig ska generera en vinst för entreprenörerna. Han menar också att utländska arbetare kan vara extra utsatta för riskerna eftersom lättare kan hamna i en beroendeställning till arbetsgivaren

– Det blir fritt spelutrymme att egentligen utnyttja den enskilda individen. Får man inte tillräckliga förutsättningar för att utföra arbetet säkert så är riskerna för tillbud omedelbart större. Företagen köper ibland bara in ”händer och fötter” och fyller platser med individer för att kunna fakturera fullt ut, säger Tomas Kullberg.

Berndt Jonsson, arbetsgivarorganisationen Sveriges byggindustriers nationella arbetsmiljösamordnare, anser att man inte ska dra för stora växlar på enskilda händelser och lyfter fram att i det långa perspektivet har säkerheten i branschen blivit bättre. 

– Samtidigt gäller det att få igång en förbättringsprocess. Våra medlemsföretag är drivande i det arbetet. Bland annat handlar det om att införa en gemensam säkerhetsintroduktion, säger han, och berättar att förhoppningen är att introduktionen blir obligatorisk i branschen. 

Den 7 oktober kommer en så kallad säkerhetspark att invigas vid Arlanda med syfte att låta aktörer i branschen se och träna på olika scenarier som kan dyka upp under arbete på byggarbetsplatser.  

– Säkerhet i branschen handlar också om att det inte bara är byggherrarna som ska ta ansvar, utan även arbetstagarna. Det är precis som i vilken annan bransch som helst. Vi försöker jobba för att det ska vara skillnad på om man är medlem i Sveriges byggindustrier eller inte, säger Berndt Jonsson. 

Hur ser du på kritiken mot långa entreprenörskedjor?

– Det finns ingen som söker så långa kedjor. Men ibland behövs det för att få in den expertis som en viss entreprenör kanske inte har. 

Berndt Jonsson menar också att det eventuellt kan uppstå en press på enskilda individer men att det är svårt att leda i bevis. 

– Det är jättesvårt att ha en uppfattning om det, och vad det i så fall är för frekvens. Men visst är det jätteviktigt att man till exempel får rätt instruktioner, och det ska gälla för alla.