Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-21 06:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/fallet-asa-hon-var-en-av-hundra-som-ville-slippa-god-man/

STHLM

Fallet Åsa: Hon var en av hundra som ville slippa god man

Foto: Jonas Lindkvist

Runt 8.500 stockholmare har i dag en förvaltare eller en god man – med andra ord en ställföreträdare. Under förra året vände sig runt 100 personer till Överförmyndarnämnden för att bli av med sin ställföreträdare.

Ulrika By
Rätta artikel

En av dem som ansökte var gravt funktionshindrade Åsa Pettersson. Förra året ansökte hon skriftligt om att godmanskapet över henne skulle upphöra, via sin personliga assistent.

I Åsa Pettersson ansökan stod det ”Jag är redo att själv ta ansvar för min ekonomi och mitt liv”.

I ansökan till Överförmyndarnämnden uppgav Åsa Pettersson att hon är redo att ta ansvar för sin egen ekonomi och sitt eget liv och att hon därför inte längre ansåg sig behöva en god man.
I ansökan till Överförmyndarnämnden uppgav Åsa Pettersson att hon är redo att ta ansvar för sin egen ekonomi och sitt eget liv och att hon därför inte längre ansåg sig behöva en god man. Foto: Ulrika By

När Åsa Petterssons dåvarande gode man, Torbjörn Lundberg, fick veta att hon gjort ansökan vände han sig till Överförmyndarförvaltningen för att få råd. Sedan kontaktade han en biståndshandläggare på stadsdelsförvaltningen i Skarpnäck. Den personen gjorde omedelbart en anmälan till Överförmyndarnämnden om att Åsa Petterssons situation förändrats på så sätt att hon nu var i behov av en förvaltare och inte bara en god man.

Överförmyndarförvaltningen gjorde som brukligt: de undersökte om det fanns anledning att agera. De skickade sedan underlaget till tingsrätten, som efter att ha utrett saken utsåg en så kallad interimistisk förvaltare. 

– Ett sådant beslut visar att anmälan tas på största allvar, säger Håkan Andersson, förvaltningschef på Överförmyndarförvaltningen.

Beslutet i tingsrätten innebar att Åsa Pettersson inte längre bedöms ha rättshandlingsförmåga – och att situationen nu var sådan att hon riskerade att utnyttjas utan en förvaltare.

– Det är generellt sett svårt att veta hur mycket en person förstår. Det är en bedömning som läkare måste göra. Den grundläggande principen är att man inte ska fatta beslut om mer ingripande åtgärder än nödvändigt men ändå ge det stöd som behövs, säger Håkan Andersson.

Av de 100 personer, som liksom Åsa Pettersson begärt att bli av med sin ställföreträdare, är det en minoritet som får sin begäran beviljad.

– Vi ska se till huvudmannens bästa. I de flesta fall finns det skäl till att man har en ställföreträdare. Att bli av med den är samma sak som att bli av med det skydd man har fått av samhället. Några av dem som klagar får byta ställföreträdare, säger Håkan Andersson.

Överförmyndarförvaltningen gör själv få polisanmälningar mot ställföreträdare som misstänks grovt åsidosatt sina uppdrag, det rör sig bara om ett eller två fall per år. Däremot bistår man med dokument till polisutredningar där någon utomstående gjort polisanmälan i mellan 10 och 20 fall per år. 55 ställföreträdare avskedas per år på grund av att de misskött sina uppdrag. Ofta handlar det om hur, eller om, de redovisat vad de faktiskt har gjort.

I fallet Åsa Pettersson finns det inga misstankar mot hennes ställföreträdare, det var ju enligt ansökan hon själv som ville bli av med den gode mannen.

– En del av överförmyndarens tillsynsuppgift är till exempel  att följa upp om ställföreträdaren gjort polisanmälan om det föreligger misstanke om urkundsförfalskning, säger Håkan Andersson.

Det har Åsa Petterssons nuvarande förvaltare, Torbjörn Lundberg, gjort. Åklagaren har beslutat att anmälan ska utredas av polis, dock utan ledning av åklagare då brottet inte anses kräva det.

Läs mer: 

Svaret: ”Vi har alltid lyssnat på Åsa” 

Forskare: Metoden är svår att utvärdera vetenskapligt