Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Falluckor ska hejda Stockholms fortkörare

Stockholms stad vill placera ut så kallade dynamiska farthinder i Stockholm. Hindren läser av hastigheten med hjälp av radar. Kör man för fort så sänker sig en lucka i vägen och passerande fordon kör in i en kant med en ordentlig smäll.

De dynamiska farthindren, som i folkmun benämns som falluckor, har bland annat testats i Linköping, Uppsala, Västerås, Helsingborg och vid Öresundsbron. Nu vill trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) att de ska introduceras i Stockholm. Tills vidare i begränsad skala.

– Nu har vi sagt att vi ska prova, så det är minst ett. Det beror på hur Trafikkontoret bedömer det. Vi vill se hur de fungerar att underhålla och drifta. Tanken är att vi ska prova, säger Daniel Helldén.

– Om det slår väl ut så gör vi det på fler platser. 

Tror du inte att hindren kan vara farliga för cyklister?

– Jo, och jag har fått synpunkter på det. Det finns en sådan i Linköping. Där finns det plats så att man kan cykla på sidan om. Samma sak gäller för motorcyklisterna, att de kan påverka. Men tekniken är inte ny. Den finns testad i Linköping och vid Öresundsbron. Men självklart, det handlar om att alla måste lära sig vad det är för något. Den är inte byggd för att vara trafikfarlig, säger Daniel Helldén som framhåller att staden kan spara mycket pengar på de dynamiska farthindren.

Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP).
Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP). Foto: Erik Ardelius

Varje hinder kostar ungefär en miljon kronor att installera. Detta kan jämföras med en fartkamera som kostar ungefär hälften att bygga och placera ut. Till Svenska Dagbladet säger emellertid Daniel Helldén att Trafikverket inte har velat ge Stockholms stad tillstånd för fartkameror i den utsträckning som staden önskat.

Läs mer: 40 blir ny bashastighet i Stockholm 

– Vi har fått fyra kameror på Magelungsvägen mellan Rågsved och Fagersjö. Det är som en renodlad landsväg. Det är den typen av väg som Trafikverket förstår, säger han till tidningen.

I Helsingborg har man haft dynamiska farthinder i drift under snart sex månader. Enligt Kristoffer Axelsson, projektledare för ökade trafiksäkerhetsåtgärder i Helsingborg, har man uppnått önskad effekt. 

– Vi satte upp farthindret på en sträcka där vi har haft problem med fortkörning. Det vi spontant har upplevt nu, när vi varit på plats, är att folk saktar ned. Det är färre hastighetsöverträdelser per dag.

Hur fungerar farthindren för utryckningsfordon? 

– När vi tog dem i drift bjöd vi in blåljuspersonal att testköra och deras spontana reaktion var: ”Oj, är det inte värre?”. Det fungerar att köra över hindren med utryckningsfordon. Men det går också att programmera styrningen i falluckorna. I utryckningsfordon kan man ha en transponder som signalerar till luckorna att de inte ska öppna sig. I en större stad, där man kanske vill ha fler farthinder, kan det vara aktuellt att använda sig av sådana.

Läs mer: Stockholm satsar på fartkameror 

De farthinder som finns i Helsingborg är tio centimeter djupa, men luckan fälls bara ned sex centimeter.

– Det känns om man kör över dem, men det är mildare än ett fartgupp och vi har inte fått in några uppgifter om skador på bilar. De har en fördel eftersom trafiken flyter på bättre. Kör man enligt hastighetsbegränsningen händer det ingenting, då är det plan väg och det är bättre för miljön än fartgupp, säger Kristoffer Axelsson.  

På Trafikkontoret i Stockholm ska man nu börja se över möjligheten att bygga falluckor. 

– Nu har vi fått det här i uppdrag i budgeten och vi kommer att se över vad vi kan göra och hur andra städer har gjort. I Stockholm finns det redan en typ av dynamiskt farthinder på Stora Essingen. Där sitter det gummilister i mitten av vägen som gör att personbilar måste sakta ned när de åker över dem, säger Ola Eriksson, presstalesperson på Trafikkontoret. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.