Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 01:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/farre-elever-far-sarskilt-stod-i-stockholms-stad/

STHLM

Färre elever får särskilt stöd i Stockholms stad

Foto: Magnus Hallgren

Allt fler elever behöver extra stöd i skolan – men allt färre får den. I Stockholm får bara 3,8 procent av eleverna särskilt stöd, betydligt färre än riksgenomsnittet.

Nu har Stockholms stad anmälts till Skolinspektionen för brott mot skollagen.

Rätta artikel

I höstas fick cirka 2.500 elever i Stockholms grundskolor särskilt stöd visar siffror som DN begärt ut. Det är 3,8 procent av samtliga 66.000 elever och betydligt färre än riksgenomsnittet på 5,3 procent. Andelen elever som får anpassad studiegång har mer än halverats under samma tid, från 701 till 308 elever.  

– Stockholm är en av de kommuner som inte ger särskilt stöd trots att det står i skollagen. Att staden ger eleverna ”extra anpassningar” räcker inte om de missar godkänt i ämnena, säger Christian Wettergren, initiativtagare till Projekt särskilt stöd inom nätverket Barn i behov.

Projektet har nu anmält Stockholms stad till Skolinspektionen. Dess rapport med specialkörda data från Skolverket visar att 211 elever i kullen 2017 som inte fick behörighet till gymnasiet, inte heller fick något särskilt stöd på högstadiet.

– Trots att man vet att barnen inte klarar skolan redan i sexan så låter staden eleverna gå hela högstadiet utan extra stöd och får ingen gymnasiebehörighet – det är ett klart brott mot skollagen. Det är bara toppen på ett isberg, om vi räknar in alla årskurser så berörs tusentals elever, säger Christian Wettergren.

Skolinspektion har efter larmet startat en riktad tillsyn av utbildningsförvaltningen.

– Vi har begärt ett yttrande från Stockholms stad och ska nu besluta om, och i sådana fall hur, vi går vidare med uppgifterna, säger Felicia Pettersson, utredare på Skolinspektionen.

Stockholms stad har sedan 2011 fått trettio vitesförelägganden om särskilt stöd men aldrig behövt betala vite efter att ha åtgärdat problem. Varför stödet minskat kraftigt sedan 2015 menar staden dels beror på en ändring i skollagen 2014 och på att fokus är att alla klassrum ska vara tillgängliga för alla elever.

– Om eleven får stöd inom extra anpassningar som är tillräckliga så behövs ju inget beslut om särskilt stöd. Vår utgångspunkt är att man redan från början anpassar klassrummen till olika funktionsnedsättningar och planerar undervisningen efter elevernas behov, säger Lee Orberson, grundskoledirektör.

Extra anpassning kan vara enklare förändringar som tydligare instruktioner, tekniska hjälpmedel eller anpassade läromedel, medan särskilt stöd handlar om enskild undervisning, specialpedagog eller anpassad studiegång.

Stockholms stad menar att man kontinuerligt jobbar med att utveckla stödet. Nu ska man utöka de stadsövergripande särskilda undervisningsgrupperna med 25 platser och inrätta fyra kunskapsnav som ska stötta skolorna samt utbilda personal i neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 

– Vi är inte nöjda förrän alla elever når målen, men vi ser att arbetet med extra anpassningar ger resultat, både andelen med behörighet till yrkesprogram och det genomsnittliga meritvärdet har ökat, säger han.

Nu riskerar ni vite av Skolinspektionen?

– Den, möjligheten finns, men vi har aldrig fått viten för särskilt stöd. Det är jättebra att Skolinspektionen gör en prövning och en viktig signal för oss. Men det är svårt att utifrån statistik på individnivå dra långtgående slutsatser. Det kan vara så att skolan inte rapporterat in åtgärdsprogram med särskilt stöd eller att extra anpassningar har gjorts i stället, vi vet inte heller hur många som är nyanlända.

Krävs det en diagnos i dag för att få särskilt stöd?

– Nej, så är det inte. Det handlar om elevens behov i relation till läroplanens mål. Däremot kan det vara så att med en diagnos kan det vara tydligare för skolan grundorsaken, men utgångspunkten är att diagnos inte är ett villkor för vare sig extra anpassning eller särskilt stöd, säger Lee Orberson.

Enligt Skolverket har många skolor i landet problem med det särskilda stödet. Många saknar en fungerande elevhälsa, har dålig kunskap om vilket stöd som behövs och framför allt sätts åtgärdsprogrammen in för sent.

– Andel elever som får särskilt stöd är som högst i årskurs nio men då är det många gånger försent. Enligt statistiken minskar däremot andelen mellan årskurs sex och sju, vilket kan handla om byte av lärare eller skola. De elever som skolan särskilt ska uppmärksamma blir förlorare i bytena, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Det särskilda stödet är samtidigt en av få insatser i skolan som går att överklaga.

– Om skolan befarar att eleven inte kommer att nå kunskapskraven så ska man sätta in åtgärder i tid. Det ska finnas ett åtgärdsprogram och man kan överklaga både innehållet och att det inte upprättas ett åtgärdsprogram, säger Ulrika Lundqvist.

Läs mer: ”Jag är ett stort problem som jag själv ska lösa”