Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 11:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/farre-tvingas-ga-fran-karolinska-an-vad-som-tidigare-sagts/

STHLM

Färre tvingas gå från Karolinska än vad som tidigare sagts

Karolinska minskar nu omfattningen på det varsel som sjukhuset meddelade i november.
Karolinska minskar nu omfattningen på det varsel som sjukhuset meddelade i november. Foto: Magnus Hallgren

Karolinska universitetssjukhuset minskar omfattningen av varslen för vårdanställda. 600 tjänster av läkare och undersköterskor krymper till knappt hälften, när sjukhuset räknat på bemanningen. 266 tjänster ska bort, är sjukhusdirektörens nya besked. 

– Det är ganska positivt att inte behöva varsla mer, säger Björn Zoëga. 

2019 var ett mörkt år för Karolinska universitetssjukhuset, med ett underskott som skenade, och till slut stannade strax under två miljarder, eller minus 1 867 miljoner för att vara exakt. När sjukhuset i november varslade för andra gången, var beskedet att 600 tjänster ur vårdpersonalen omfattades, 250 läkare och 350 undersköterskor. En bit in i februari är den isländske sjukhusdirektören betydligt mer optimistisk, och kommer med nya besked – omfattningen av varslet har nu minskat dramatiskt – till 266. 

– Vi har i veckan gått igenom alla verksamheter, och vad de har för behov och deras uppdrag. Vi räknar med att det blir 109 läkare och 157 undersköterskor, så det är mycket mindre, säger Björn Zoëga.

Vad kommer det sig? 

– När vi räknade på behovet av varslet så var det betydligt fler. Då hade vi inte tid, det var inte klart med budgeten och hur vi kunde leverera en patientsäker vård, och vi var tvungna att räkna grovt. Efter att vi gjort analysen, där den sista pusselbiten var att räkna budgeten på verksamhetsnivå, så har vi sett att det är så här mycket vi behöver minska på personalen. Det är ganska positivt att inte behöva varsla mer. 

 

Karolinskas sjukhusdirektör Björn Zoëga.
Karolinskas sjukhusdirektör Björn Zoëga. Foto: Eva Tedesjö

 

Det ekonomiska läget är dock fortfarande ansträngt. Enligt budgeten för 2020 behöver Karolinska göra sparåtgärder på 1,95 miljarder under 2020. Men enligt Björn Zoëga kommer besparingar som beslutats 2019 att få effekt under året. Bland annat genom att sjukhuset har färre anställda. 

– Vi försöker dra i bromsen för läkemedelskostnaderna, och i inköp av material. Det är en massa åtgärder som vi har satt igång. I jämförelse med maj till årsskiftet så har vi blivit 677 färre anställda, säger Björn Zoëga och uppger bland annat att antalet administrativa tjänster på sjukhuset minskat med 300-400.

Kommer ni att klara budgetbalans i år? 

– Jag ser vissa tecken på att allt har blivit så mycket bättre de senaste månaderna, och jag hoppas att vi når hela vägen. 

Det kommer inte att bli något mer varsel? 

– Inte av vårdpersonal.

Från årsskiftet har det också gjorts förändringar i organisationen – där klinikerna avskaffats, och ersatts av en indelning av patienterna i smala diagnosflöden. Modellen med värdebaserad vård, som skulle få ordning på ekonomin och som införts med hjälp av konsulter från Boston Consulting Group, har visat sig vara kostnadsdrivande, och gjort ansvarsfördelningen oklar. Antalet chefer ökade med 30 procent, samtidigt som sjukhuset levererade mindre vård, som DN tidigare berättat. En genomlysning som styrelsen lät genomföra bekräftade problemen.  

Nu har många av sjukhusets diagnosflöden, en för varje diagnos, slagits ihop och cirka 200 diagnosflöden har minskat till 80. 

– Ja, det var för många. Jag tror inte att sjukhuset var tillräckligt stort för att ha så många flöden, säger Zöega. 

Vad innebär det nu med färre flöden? 

– Man förenklar, det blir färre chefer och mindre gråzoner om vem som har ansvar för vad. 

Men någon återgång till klinikerna är det inte – i alla fall inte rent begreppsmässigt, säger han. 

– Nej. Vi har ju verksamhetschefer, och jag tror att de flesta kan känna igen sig i det som liknar kliniker. Vi har inte funktions- eller patientflödeschefer nu, utan verksamhetschefer nu, som det är lagkrav på. 

Verksamhetscheferna avskaffades vid organisationsförändringen, trots hälso- och sjukvårdslagens krav. 

Vid mötet med Björn Zoëga har DN just publicerat en granskning av lex Maria-anmälningar från 2019 där dödsfall utreds kopplat till vårdplatsbrist. Fem av dessa dödsfall har inträffat på Karolinska, och fler berör utlokaliserade patienter, bland annat under den tid som sjukhuset genomgått stora verksamhetsförändringar och flyttar 2017 och 2018. 

Samtidigt har Karolinskas beläggning varit mycket hög under 2019, enligt siffror från Sveriges kommuner och regioner, med i snitt sju överbeläggningar per vårdplats. 

– Om vi tittar på siffror i dag, så ser vi att vi har en helt annan situation än för tio månader sedan, säger Björn Zoëga, och pekar på att sjukhuset har öppnat fler vårdplatser, bland annat genom att nya vårdavdelningar öppnat i nya lokaler i Solna, men också i Huddinge. 

Under året har anställda larmat om patientsäkerhetsrisker när man bland annat utökat antalet platser inom intensivvården, och även haft överbeläggningar – av ekonomiska skäl, som DN tidigare berättat om. Det håller Björn Zoëga inte med om.  

– Vi har inte haft överbeläggningar inom intensivvården. Det har varit hög belastning och mycket att göra, men det har gått bra. Patientsäkerheten kommer alltid först. 

Men lex Mariorna visar väl att det finns brister när det gäller patientsäkerheten? 

– Lex Mariorna är ju gamla. Det går inte att säga om lex Mariorna de senaste månaderna har ökat eller inte. Jag vet inte heller om det är rätta måttet på om patientsäkerheten är hotad eller inte.

Foto: Magnus Hallgren

Karolinska har samtidigt som uttalad ambition att öka fokus på patientsäkerheten under 2020. 

– Det är för att visa att vi kan bedriva säker vård med färre anställda. Jag ska inte skylla på dem som har varit här tidigare men jag tycker att man borde ha haft lite mer fokus på patientsäkerheten, i en tid med många förändringar. Fokus har legat mycket på att släcka eldar, och få det att fungera över dagen.  

Under 2020 räknar sjukhusledningen samtidigt med att sjukhuset ska leverera mer vård, vilket också är kravet från regionen. För att förbättra siffrorna är Karolinskas mål även att ta emot fler patienter från andra regioner. För detta har Karolinska budgeterat 1,6 miljarder i intäkter, en ökning med 300 miljoner jämfört med 2019. 

Enligt Zoëga är ökningen av utomlänsvården möjlig utan undanträngningseffekter för Stockholmspatienterna.

– Vi försöker att ta emot alla som har behov av att komma hit, oavsett från Stockholm eller andra län. Annars kommer inte budgeten att hålla ihop över huvudtaget. Även om vi vill hjälpa fler utomläns så är den medicinska prioriteringen som gäller. 

Zoëga nämner även att sjukhuset arbetat bort sina köer till canceroperationer – som 2017 växte så att patienter avled i kön. 

– Vi har arbetat bort våra köer till canceroperationer så nu har vi börjat hjälpa Skåne att operera cancerpatienter åt dem. 

Enligt Björn Zoëga är det möjligt genom den förändring som bara skett under de senaste månaderna, och sjukhusets mål är att öppna fler vårdplatser och att nå en beläggning på 93 procent. 

Under 2019 har beläggningen på Karolinska konstant varit över 100 procent, så hur ska ni klara det? 

– I går var beläggningen 97 procent… i dag har vi 100 procent. Det varierar hela tiden, säger Björn Zoëga.