Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-22 16:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/fettpropparna-kan-bli-dyr-affar-sa-undviker-du-att-goda-dem-i-jul/

STHLM

Fettpropparna kan bli dyr affär – så undviker du att göda dem i jul

”Det är dyrt och kräver jättemånga arbetstimmar”, säger Petra Holgerson på Stockholm Vatten och Avfall om problemet med fettproppar i avloppen. Här en klump som hittades i en pumpstation för några veckor sedan. Foto: Stockholm Vatten och Avfall

Skinka, korv och köttbullar. 

Julbordet är fullt av feta maträtter – som riskerar att proppa igen avloppsrören och orsaka översvämningar. 

Klumparna kan bli dyra både för skattebetalare och privata fastighetsägare. 

– Att gräva upp en gata är inte billigt, säger Ulrika Naezer på Göteborgs stad.

Fett och olja må vara flytande när du häller ned det i vasken, men blir kallt, stelnar och orsakar proppar när det kommer ned i ledningarna – precis som de omtalade fettbergen i London men i betydligt mindre format.

Petra Holgersson, pressansvarig på Stockholm Vatten och Avfall, menar att fettproppar är ett jättestort – och helt onödigt – problem. 

– Det är dyrt och kräver jättemånga arbetstimmar. Jag var med för några veckor sedan när de tog ut en propp i en pumpstation. Den var ungefär lika stor som en basketboll, säger hon.

Göteborgs stads Kretslopp och vatten hanterar ungefär 120 ledningsstopp om året, cirka hälften av dem bedöms vara orsakade av fett. Då är varken fastigheter eller pumpstationer inräknade. 

Och problemen bara ökar, något man tror beror på förändrade matvanor och nya mattraditioner – att vi använder mer olja och friterar mer. Många restauranger och kaféer har heller inte installerat fettavskiljare.

Julmaten innehåller en hel del feta maträtter. Ulrika Naezer, kommunikatör på Kretslopp och vatten på Göteborgs stad, uppmanar alla att tänka sig för innan de spolar ned fett i vasken.

– Vi rekommenderar att torka ur stekpannan med papper och slänga i soporna. Om det är större mängder olja, häll den i en förpackning och släng det i restavfallet. Torka också av feta tallrikar, säger hon. 

Proppar göds även av andra saker som spolas ned – pappersnäsdukar, tamponger och hårstrån. Det är bara kiss, bajs och toalettpapper som hör hemma i toaletten.

Bara i Göteborgs stad kostar fettpropparna skattebetalarna miljontals kronor varje år. Kretslopp och vatten spolar bort klumpar med högstrycksspruta, om det inte fungerar tvingas de bryta upp gatan för att komma åt propparna. 

Men det även bildas proppar i privata fastigheter, som fastighetsägaren måste hantera. 

I värsta fall kan proppar orsaka översvämningar som förorenar naturen, försämrar badvattenkvaliteten och ökar övergödningen. Dessutom förvandlas fettet till giftigt svavelväte som fräter på ledningarna och försämrar arbetsmiljön för de som jobbar med ledningsnätet. 

– Vattnet måste alltid ta vägen någonstans. Om det tar en annan väg kan orenat vatten komma ut i kanalen eller i diken. Det kan bli hur dyrt som helst. Att gräva upp en gata är inte billigt, säger Ulrika Naezer.

Läs mer:

Två jättelika fettberg avlägsnade från Londons avloppssystem

Fett och våtservetter gödde 64 meter fettberg

Trotsigt fettberg gav vika – efter nio veckor

Londons fettberg har fått cementkusin