Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 01:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/fler-ska-cykla-mer-i-stockholm-utom-funktionshindrade/

STHLM

”Tyvärr ser politikerna cykeln som en leksak”

Björn Billung med sin elarmcykel som han använder varje dag. Foto: Allis Nettréus

Björn Billung elarmcyklar varje dag med sin rullstol – ändå klassas inte hans cykel som transporthjälpmedel. Region Stockholm vill få fler att cykla men för funktionshindrade ses cykling som en fritidssyssla. Nu vill oppositionen se över regelverket.

– Vi vill precis som alla andra kunna välja transportmedel, säger Björn Billung.

Rätta artikel

Björn Billung susar lätt över tågspår och körfält genom rondellen i Hammarby sjöstad. ”Cool cykel” ropar en förbipasserande flicka uppskattande. Hans elarmcykel består av framdelen av en elcykel som hängts på rullstolen och trampas med armarna.

”Jag cyklar varje dag. Det går mycket fortare och är bekvämare än att ta bilen”, säger Björn Billung. Foto: Allis Nettréus

Elarmcykeln är Björn Billungs huvudsakliga transportmedel. Han tar hojen för att handla och åka till barnbarnen i Hornstull. Den får ofta följa med på semestrar, till såväl Berlin och Amsterdam som Kanarieöarna. Uppemot 400 mil per år brukar det bli, sommar som vinter.

– Jag cyklar varje dag. Det går mycket fortare och är bekvämare än att ta bilen. De som rör sig minst i samhället är de rörelsehindrade. Vi vill precis som alla andra kunna välja transportmedel. Varje dag jag inte tar bilen är också bra för miljön, säger Björn Billung.

De som rör sig minst i samhället är de rörelsehindrade. Vi vill precis som alla andra kunna välja transportmedel

Rullstolen har varit hans följeslagare efter en bilolycka i 20-årsåldern, men han har aldrig slutat att vara aktiv. Länge spelade han basket på elitnivå, men efter en hjärtinfarkt när han var 50 år var han tvungen att börja röra sig på ett annat sätt. 

”Det är vanligt att axlarna tar slut när man kör rullstol och cykling är bra för att få andra muskler att röra sig”, säger Björn Billing. Foto: Allis Nettréus

– Då byggde jag en elarmcykel av gamla cykeldelar. Det är vanligt att axlarna tar slut när man kör rullstol och cykling är bra för att få andra muskler att röra sig, säger han. 

Nu har han kämpat i nio år för att få politikerna i Stockholms län att förstå värdet av cykling, inte minst för funktionshindrade. I dag finns elarmcyklar på marknaden men de kostar mellan 60.000 kronor och 70.000 kronor eftersom de tillverkas i små serier.

Tyvärr ser politikerna cykeln som en leksak och anser att cykling är ett fritidshjälpmedel

– Tyvärr ser politikerna cykeln som en leksak och anser att cykling är ett fritidshjälpmedel. Jag kan enkelt få en elscooter av regionen, men det vill jag inte ha. Jag vill ju röra på mig.

Björn Billing armcyklar närmare 400 mil om året. Foto: Allis Nettréus

Region Stockholm saknar elarmcyklar i sitt hjälpmedelsutbud eftersom cykling klassas som fritidssyssla och inte är något som regionen betalar eller subventionerar. Annat än för barn under 18 år.

– Vi har generösare regler för barn för att det underlättar för en hel familj, man kan få en armcykel via en arbetsterapeut som man måste lämna tillbaka när man är 18 år. Varken barn eller vuxna kan få elcyklar förskrivna, säger Ella Bohlin (KD), regionråd med ansvar för vårdutveckling.

Alla ska cykla mer i Region Stockholm, varför gäller det inte funktionshindrade?

– Det kan man självklart ifrågasätta, och politiska beslut kan ju också ändras. Jag välkomnar en debatt nu, men jag kan inte ställa ut några löften. Men om frågan ska diskuteras måste den utredas ordentligt. Det är naturligtvis också en kostnadsfråga. Det är inget som vi i nuläget har höjd för budgeten, säger Ella Bohlin.

Det är även en hälsofråga, många funktionshindrade har svårt att få vardagsmotion?

– Vi måste först titta på vad det finns för utrymme. Det görs alltid individuella bedömningar, och gränsdragningarna om vem som ska få en cykel eller inte kan vara svåra. Det är svårt att bedöma hur stort behovet är för det kanske är många som har andra funktionshinder som gör att det inte skulle vara lämpligt av säkerhetsskäl. Barn som får cyklar får inte ha en synnedsättning till exempel, säger Ella Bohlin.

En elarmcykel kostar mellan 60.000 kronor och 70.000 kronor eftersom de tillverkas i små serier. Foto: Allis Nettréus

Nu vill oppositionen att frågan om elarmcyklar lyfts och att regelverket ses över i regionen.

– Vår uppfattning är att frågan behöver utredas vidare, och vi välkomnar ett sådant initiativ. Det är angeläget att det klargörs om regelverket och regionens roll i frågan, säger Talla Alkurdi (S), oppositionsregionråd.

I dag säljs cirka 30 elarmcyklar varje år i landet. Utvecklingen går snabbt framåt och flera regioner upphandlar just nu både elarmcyklar och drivaggregat för rullstolar.

Vår uppfattning är att frågan behöver utredas vidare, och vi välkomnar ett sådant initiativ

– Landstinget Dalarna tittar på möjligheten att förskriva påhängscyklar med el-stöd, Sörmland och Kalmar har gett vissa personer dispens för att man inte klarar att cykla utan el. Många regioner och landsting upphandlar däremot drivaggregat för rullstolar, men det är en passiv form av hjälpmedel då man inte behöver trampa, säger Lars Andersson på Hjälpmedelsexperten som säljer påhängscyklar.

Björn Billung menar att regionens kostnad för elarmcyklar snabbt skulle tjänas in, inte minst med tanke på folkhälsan. Cykeln hjälper honom att hålla blodsocker och diabetes i schack.

Enligt Björn Billung skulle regionens kostnader för elarmcyklar snabbt tjänas in. Foto: Allis Nettréus

– Samhället skulle spara många miljoner om människor armcyklade i stället för att åka färdtjänst, nu tar de ut en elscooter bara för att den är gratis. Jag tycker inte heller att staten ska ta moms på elarmcykeln. Man skulle dock kunna betala för en del av cykeln själv, då är man mer rädd om den och använder den också, säger Björn Billung.

Läs mer: Sju av tio stockholmare skulle kunna cykla till jobbet på en halvtimme 

Läs mer: Väntan vid rödljus utgör en fjärdedel av cyklisters restid