Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Fler unga söker psykiatrisk vård

Foto: Per Wissing/TT

Allt fler unga i Stockholm söker psykiatrisk vård. På Bup-akuten ökade antalet besök med 25 procent förra året. De unga tjejerna mår allra sämst.

– Det beror inte på att unga söker för minsta åkomma, de mår lika dåligt som andra åldersgrupper, säger professor Christina Dalman, vid Karolinska institutet.

För två år skrev DN om att var tionde tonåring i Stockholm gick på Bup. Ny statistik från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) visar att den psykiatriska vårdkonsumtionen fortsätter att öka. Förra året fick drygt var tionde tjej mellan 13–24 år psykiatrisk vård i Stockholms län.

Läs mer: ”Vi bryter tabut att prata om självmord”

På Bup-akuten ökade antalet besök med 25 procent förra året. Antalet nätter när unga fick stanna kvar på akuten över natten, ökade dubbelt så mycket. De flesta akuta fallen är tonåringar mellan 15–17 år, med en liten övervikt tjejer, 58 procent.

– De lider av ångest, oro, nedstämdhet, självmordsförsök och aggressivitet. Vi har även fler ensamkommande och asylsökande som mår mycket dåligt och är avvisningshotade eller flyttas runt på boenden, säger Per-Olof Björck, verksamhetschef på Bup.

Varför de akuta fallen ökar är oklart, men det handlar inte om att de unga söker i onödan.

– Däremot tryter orken runt omkring ungdomar fortare i dag än för tio år sedan. Vi kan se att aggressiviteten ökar, det blir bråk hemma, man slår sönder saker och polis tillkallas. Föräldrar och samhälle säger ifrån fortare. Samhället har mer aggressiva uttryck i dag. Det är så man visar både att man finns och att man mår dåligt, säger Per-Olof Björck.

Andelen unga med en psykiatrisk diagnos i länet har mer än fördubblats på ett decennium. 2014 fick åtta procent av tjejerna mellan 13 och 24 år en ångestdiagnos, och nära fyra procent av killarna.

Även depressioner, ätstörningar, adhd och autismdiagnoser drabbar fler.

– Det har funnits tongångar att unga rusar i väg så fort de mår dåligt, för att killen gjort slut, eller att det är modernt att må dåligt. Men vi ser inga tecken på det i vår forskning. Ungas ohälsa ligger på samma nivå som andra grupper, säger Christina Dalman, professor på Karolinska institutet och enhetschef på CES.

Forskarna ser däremot tydliga tecken på att det blivit tuffare att klara sig i samhället med begränsning. Ökningen kan också bero på att stigmatiseringen kring psykisk ohälsa minskat.

– De unga går kanske i bräschen. De har börjat våga prata om psykisk ohälsa och det är inte lika förknippat med skam och skuld som bland vuxna, säger hon.

De vanligaste diagnoserna bland unga mellan 18–24 år är depression och ångest. Neuropsykiatriska problem som adhd och autism är vanligare bland de yngre.

Forskarna uppskattar att vårdkonsumtionen bland unga troligen ligger i underkant och att många som behöver hjälp fortfarande inte söker eller får vård.

– Vi tror att det finns ett stort mörkertal. Mellan 40 till 60 procent av de vuxna söker inte vård för depression för att de känner skam och skuld. De unga är kanske först med att bryta stigmatiseringen och söka hjälp.

Unga går inte till primärvården utan söker i första hand psykiatrisk specialistvård.

– Därför måste vi satsa mer på första linjens psykiatri på husläkarmottagningarna, men också på elevhälsan och ungdomsmottagningar. På alla ställen där man lätt träffar ungdomar ska det finnas psykologer och intresserade läkare.

Christina Dalman menar också att man borde ta hjälp av bland annat intresseorganisationer i arbetet mot psykisk ohälsa.

– Jag tycker absolut att man kan tänka ett bredare ansvar och inte bara sjukvård. En kompetens kan vara lekmannastöd på gräsrotsnivå. I Köpenhamn har man exempelvis lokaler där unga som mår dåligt kan träffa äldre att prata med. Jag tycker att vi måste tänka i nya banor, pröva och utvärdera, säger hon.

Även Per-Olof Björck är positiv till nya sätt att möta unga. Bup Stockholm har även en frågelåda för unga på nätet.

– Att ungdomar fortsätter att må dåligt beror på att de inte har någon att prata med. Dialogen mellan vuxenvärlden och ungdomarna måste bli bättre. Mår man dåligt så stänger man av och isolerar sig och ältar sina egna bekymmer. Man blir självupptagen på ett dåligt sätt. All dialog gör att stress och ångest sjunker.

Han menar också att fler tidiga insatser krävs för att undvika att ungdomarna kraschar på Bup-akuten.

– Olika skolor är olika rustade för neuropsykiatriska svårigheter. Första linjens psykiatri är inte heltäckande i Stockholm. Det finns mycket att se över i ungdomars närmiljö för att de ska få stöd, säger han.

Foto:

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.