Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 14:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/fler-vill-kopa-mat-direkt-av-bonden-men-fragan-ar-hur-hallbart-det-ar/

STHLM

Fler vill köpa mat direkt av bonden – men frågan är hur hållbart det är

”Jag har också varit och besökt gården i Sorunda, det är viktigt att veta var maten kommer ifrån”, säger Kathryn Mutegeki som handlar paj och gurka av Jenny Andersen Salomonsson på rekoringen i Rönninge.
”Jag har också varit och besökt gården i Sorunda, det är viktigt att veta var maten kommer ifrån”, säger Kathryn Mutegeki som handlar paj och gurka av Jenny Andersen Salomonsson på rekoringen i Rönninge. Foto: Miranda Solvang

Rekoringarna har fått en skjuts av pandemin och tiofaldigats på bara tre år. I dag finns 27 rekoringar i Stockholm där konsumenter möter matproducenter på parkeringar för att köpa närproducerat.

– Men det finns inget som säger att lokalt producerad mat är mer hållbar eller miljövänlig, säger Rebecka Milestad, docent och forskare på KTH.

Det är höstblöt torsdag och ett tiotal lokala matproducenter har öppnat bakluckorna för kvällens leverans vid Rönninge pendelstation. Marguerite och Åke Toll är på parkeringen för att köpa sörmländska ägg och inlagd gurka från Sorunda förbeställda på Reko-ringens FB-sida.

–Jag gillar att det är närodlat och inte så storskaligt, man vet vad man äter. Jag tycker att det är viktigare att det är närodlat än att man köper ekologiskt från Australien. Det är roligt att träffa folk också, säger Marguerite Toll.

Rekoringarna började gro i Sverige för drygt fem år sedan och fick en rejäl skjuts med pandemin. I dag finns drygt 230 rekoringar i landet med cirka 900 000 medlemmar visar Hushållningssällskapet senaste statistik.

”Det är klart att det är lite Astrid Lindgren-romantik, men jag inbillar mig i alla fall att äggen är godare och hönorna är gladare”, säger Rönningebon Per-Olov Lindberg som har handlat ägg.
”Det är klart att det är lite Astrid Lindgren-romantik, men jag inbillar mig i alla fall att äggen är godare och hönorna är gladare”, säger Rönningebon Per-Olov Lindberg som har handlat ägg. Foto: Miranda Solvang

Bara i Stockholm har antalet tiodubblats sedan 2018 då de första rekoringarna startade i Liljeholmen och Sollentuna till dagens 27 som finns utspridda i nästan alla kommuner och flera stadsdelar i Stockholms stad.

– Vi fick ett uppsving med pandemin, då startade massor av rekoringar i hela Stockholm, kanske nästan för många. Men många stockholmare vill handla så här, närproducerat och hållbart, säger Jenny Andersen Salomonsson som säljer bakverk och grönsaker från Sorunda.

Reko-ringar ökar i Stockholm
(Antal)
Reko-ringar ökar i Stockholm

I en vit skåpbil bredvid sitter Charlotte Parnéus och erbjuder lammkött och ägg från gården utanför Strängnäs. Hon uppskattar att omsättningen ökat med 20-30 procent under pandemin.

– Rekoringarna är jätteviktiga och hjälper oss bönder att få något över. Marknader har vi inte tid med, vi måste ju sköta om våra djur, men rekoringen tar bara en halvtimme så det är perfekt för mig, säger Charlotte Parnéus.

Reko står för rejäl konsumtion och är en gräsrotsrörelse som skapar lokala mötesplatser för konsumenter och producenter. Närproducerat betyder dock inte automatiskt att varorna är ekologiskt hållbara enligt forskare.

– Det finns en föreställning hos konsumenter att lokal mat ska vara mer naturlig och mindre processad, och ha en mer hantverksmässig, småskalig och schyst produktion. Men det finns inget i det geografiska avståndet som säger att det måste vara så, säger Rebecka Milestad, docent och forskare på avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier på KTH.

Charlotte Parnéus säljer ägg från gården utanför Strängnäs och har ökat omsättningen under pandemin. ”Rekoringarna är jätteviktiga och hjälper oss bönder att få något över”, säger hon.
Charlotte Parnéus säljer ägg från gården utanför Strängnäs och har ökat omsättningen under pandemin. ”Rekoringarna är jätteviktiga och hjälper oss bönder att få något över”, säger hon. Foto: Miranda Solvang

Lokal mat betyder heller inte nödvändigtvis klimatsmart. Klimatpåverkan handlar ofta mer om hur lantbruket drivs än om transporterna.

– Det finns en svårutrotad missuppfattning att transporterna påverkar miljön mest. I jordbruksproduktion står ofta den största miljöpåverkan för det som händer på gården. Om man använder kemikalier, handelsgödsel eller släpper ut kväve och metan. Korta transporter behöver ju inte betyda energieffektiva transporter, utslaget per kilo tomat, säger Rebecka Milestad.

Forskning visar ändå att lokalproducerat via rekoringar ofta är både ekologiskt och hållbart.

– De som säljer genom lokala initiativ har oftare en ekologisk produktion än generellt sett i hela lantbruket. Men det finns inga regler för det lokala som för ekologisk mat, inte ens en definition av vad lokalt är, vilka avstånd det handlar om, eller om osten är lokal om korna utfodras med soja från Brasilien, säger Rebecka Milestad.

Här finns de
Här finns de

Rekoringarna är självbestämmande och saknar gemensamt regelverk. Påv vissa välkomnas producenter inom 20 mils radie, andra sätter gränsen vid sex mil. Gemensamt för de flesta är att varorna inte ska vara importerade och att den som producerar själv säljer maten.

– Vi har vissa riktlinjer, men varje administratör bestämmer lokalt. I Uppsala kräver man nu att även råvarorna ska vara producerade inom femton mils radie. Här vill vi också att även förädlade produkter ska ha lokala råvaror, säger getbonden Anna Sundberg som startat flera rekoringar i Stockholm.

Minskat matsvinn och hållbar livsmedelsproduktion är grunden till hennes egen affärsidé, att köpa övertaliga bockkillingar som inte kan mjölkas från lokala getbönder. Sedan hyr hon ut killingarna till flera naturreservat och låter djuren sköta naturvården en säsong, innan de blir både getkorv och getfäll som säljs via rekoringar.

Bild 1 av 2 ”Rekoringar är bra för att det går snabbt. Min tid vill jag inte lägga på försäljning. Jag vill helst jobba på gården och göra nytta där”, säger Blazo Pejanovic, som har en gård utanför Nyköping.
Foto: Miranda Solvang
Bild 2 av 2 ”Jag och min fru driver gården och vi har 300 höns i flock. Jag tycker att det är viktigt att möta slutkonsumenten som äter äggen, så jag kan berätta vad jag gör. Man behöver veta vad man stoppar i sig”, säger Blazo Pejanovic.
Foto: Miranda Solvang

– Det finns nästan inget på geten som jag inte tar tillvara. Djur som annars hade gått direkt till destruktion. Det har gått jättebra att få svenskar att äta getkött, men den största kundgruppen är indier, säger Anna Sundberg.

Under pandemin försökte många restauranger sälja via rekoring men portades om råvarorna inte var från trakten. Magnus Roos från Rönninge som tillverkar ölkorv har anpassat sig efter riktlinjerna.

– Jag fick först inte sälja ölkorven eftersom grisköttet inte var lokalt. Då lyckades jag hitta jag en lokal leverantör som jag köper kött av. Där går djuren i frihägn och gården har en högre nivå än ekologisk standard, säger Magnus Roos.

Matproducenten Jenny Andersen Salomonsson har också gjort en egen hållbarhetsresa med rekoringarna. Hon lagar pajer, syltar, saftar och lägger in grönsaker från odlare i Sorunda. I dag hämtar hon även mjölet och äggen, inte bara frukten och grönsakerna, från traktens bönder.

– Jag började tänka på vad jag själv kunde göra och insåg att jag ju kan hitta både mjöl och ägg enkelt i närheten. Jag använder jättemycket ekologiska råvaror. Många kunder tycker att ekologiskt är viktigt men vissa tycker bara att det är ett trevligt sätt att handla på, säger hon.

”Jag fick först inte sälja ölkorven eftersom grisköttet inte var lokalt. Då lyckades jag hitta jag en lokal leverantör som jag köper kött av”, säger Magnus Roos som anpassat sina produkter efter rekoringarnas riktlinjer.
”Jag fick först inte sälja ölkorven eftersom grisköttet inte var lokalt. Då lyckades jag hitta jag en lokal leverantör som jag köper kött av”, säger Magnus Roos som anpassat sina produkter efter rekoringarnas riktlinjer. Foto: Miranda Solvang

Kathryne Mutegeki är stamkund i rekoringen som startade för ett drygt år sedan. För henne är det sociala minst lika mycket värt.

– Det har blivit tradition att komma hit och handla varannan vecka. Det är jättefärskt och gjort med kärlek. Jag har även besökt en gård och träffat kor och kycklingar, det är viktigt att veta var maten kommer ifrån, säger Kathryn Mutegeki.

Det är inte bara rekoringarna som expanderat, även bondens marknad, gårdsbutiker, andelsjordbruk har växt de senaste åren. Stockholm hakade på närodlingstrenden senare än många kommuner i landet men nu har det tagit fart, i veckan startades även en obemannad butik med närodlat på Kungsholmen. Forskning visar på en växelverkan mellan att ju större och mer industrialiserad matproduktionen blir desto mer ökar utrymmet för småskaliga initiativ mellan systemen. Lantbrukare som inte kan uppnå storskaliga monokulturer måste hitta en egen nisch.

– Lokal mat har haft en snabb utveckling de senaste åren. Relationsmaten har blivit ett fenomen, man vill veta vem som står bakom. Det kan nog vara en reaktion mot det industriella, vill ha ett ansikte på producenten, bra kvalitet och färskt i säsong och är beredd att betala för det, säger Rebecka Milestad.

Jenny Andersen Salomonsson gör pajer och bakverk av råvaror från Sorunda och har själv gjort en hållbarhetsresa med rekoringarna och använder nu både mjöl och ägg från lokala bönder, inte bara fyllningen.
Jenny Andersen Salomonsson gör pajer och bakverk av råvaror från Sorunda och har själv gjort en hållbarhetsresa med rekoringarna och använder nu både mjöl och ägg från lokala bönder, inte bara fyllningen. Foto: Miranda Solvang

Hon menar att rekoringar också kan ge andra kvaliteter och värden som handlar om social och ekonomisk hållbarhet eller biologisk mångfald.

– Det finns en stor potential i det lokala om konsumenter och producenter verkligen möts. Både producenten och konsumenten får både mer makt och kunskap att efterfråga hållbara livsmedel, säger Rebecka Milestad.

Lantbrukaren Blazo Pejanovic som säljer ägg från gården utanför Nyköping tycker att det är viktigt att möta kunderna och framhåller att hans 300 höns har två kvadratmeter vardera att sprätta på, jämför med ekologiska ägg där sex hönor delar på en kvadratmeter.

– Vi bönder beskrivs som klimatbovar, men jag är en regenerativ bonde. Då bygger man matjorden, man förstör den inte. Jag bidrar till kolinlagringen eftersom jag inte plöjer marken, utan betar den. Mina kor flyttar dagligen för att gräset ska få vila. Jag driver dessutom gården med en fyrhjuling, inte traktor, säger Blazo Pejanovic.

Rekoringen i Rönninge startade för ett drygt år sedan och både Jenny Andersen Salomonsson från Sorunda och getbönderna Eva och Lasse Thoresson från Gålö har varit med sedan start.
Rekoringen i Rönninge startade för ett drygt år sedan och både Jenny Andersen Salomonsson från Sorunda och getbönderna Eva och Lasse Thoresson från Gålö har varit med sedan start. Foto: Miranda Solvang

Innan halvtimmen är slut har ett hundratal kunder hämtat sina varor på parkeringen. Margareta och Per- Olov Lindberg som packar nyköpta ägg i medhavda gamla äggkartonger är beredda att betala mer för det närproducerade.

– Det är klart att det är lite Astrid Lindgren-romantik, men jag inbillar mig i alla fall att äggen är godare och hönorna är gladare. Om det kostar två eller fyra kronor för ett ägg är mig egalt, säger Per-Olov Lindberg.

Han och hustrun Margareta Lindberg tror att rekoringarna har potential att växa ytterligare i Stockholm, om konceptet får en mer aptitlig form är en bakluckeloppis.

– Jag tror inte att folk vill hämta mat på en parkering varannan vecka, det behöver ordnas bilfritt, trevligt och säkert, om man vill locka fler än bara matnördar som vill göra gott för klimatet, säger Margareta Lindberg.

Läs mer:

Pandemin ger boost till ekologisk mat – men inte i Sverige

Fler öppnar gårdsbutik – närodlat viktigare än ekologiskt

Ämnen i artikeln

Miljö
Hållbarhet
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt