Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-26 08:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/flera-kommuner-startar-resursklasser-for-att-fa-hemmasittarna-tillbaka/

STHLM

Flera kommuner startar resursklasser för att få hemmasittarna tillbaka

Flera kommuner i länet startar nu resursklasser för att kunna möta det snabbt ökande antalet elever som behöver särskilt stöd. Norrtälje fördubblar sina resursklasser till hösten.

– De här barnen mår inte bra i skolan och går till sist inte dit alls, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

Svenska skolor har sedan 90-talet försökt komma bort från de tidigare OBS-klasserna och jobbat med inkluderingstanken och en skola anpassad för alla. Många kommuner har lagt ned eller varit restriktiva med särskilda resursskolor. Men när stödbehovet snabbt ökat samtidigt som budgetarna för särskilt stöd minskat har många kommuner svängt. 

Norrtälje kommer att ha fem resursklasser med plats för tio elever till hösten 2020. Även i högstadiet som inte haft resursklasser tidigare. Varje klass får två speciallärare och fyra resursassistenter.

– Vi gör upp med inkluderingstanken och fördubblar antalet resursklasser. Beslutet togs enhälligt i förra veckan över alla partigränser. Det är resurssmart också och billigare än att ha elevassistenter till varje elev, bra för både elever och ekonomin, säger Robert Beronius (L), utbildningsnämndens ordförande.

Han menar att inkluderingstanken fokuserat för mycket på att eleverna ska inkluderas i skollokalen i stället för i verksamheten. För vissa elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är anpassningen inte tillräcklig.

 – Det finns en stark efterfrågan från lärare, rektorer och föräldrar som hör av sig. De här barnen mår inte bra i skolan och har inte inkluderats alls i klassrummet så att de till sist inte gått till skolan. Skolan har i stället blivit exkluderande. Vi hoppas att det här ska höja skolresultaten och ge bättre och mer välmående elever.  

Även Stockholm utökar de särskilda utbildningsgrupperna och Tyresö som köpt plats på resursskolor i andra kommuner startar nu en egen. Värmdö är en av kommunerna som i nuläget inte har några planer egna resursskolor. 

Utbudet skiljer sig stort mellan kommunerna i länet visar Skolverkets statistik. Störst andel särskilda utbildningsgrupper erbjuder Vallentuna, Solna och Ekerö. I Danderyd och Solna får elever ofta enskild undervisning medan Sundbyberg helt saknar särskilda undervisningsgrupper. 

Norrtälje har jobbat framgångsrikt med särskilda klasser för gymnasieelever med neuropsykiatriska diagnoser. Målet är att NPF-säkra alla skolor till 2025. Bland annat genom att inreda lugna och trygga klassrum avskalade från intryck och att kompetensutveckla personal.

– Ingen elev mår dåligt att att gå i en NPF-säkrad skola. Att gå i en anpassad lokal med ljus som blir starkare vid tiotiden och klockan tre när du är som tröttast, det är ju jättebra för vem som helst. Alla elever mår även bra av att veta vad som händer under dagen och tydliga rutiner, säger Robert Beronius.

Skolverket står bakom inkluderingstanken och vill inte förorda någon särskild lösning.

– Det är viktigt att skolan utreder vad i undervisningen som gör att eleven inte kan tillgodogöra sig den och anpassa behovet av särskilt stöd utifrån det. En kommun kan dock inte säga att man inte kan ta hand om elever i behov av särskilt stöd. Det är viktigt att de säkerställer att det finns kompetens och resurser för att klara det, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Läs mer: ”Jag ses som ett stort problem som jag själv ska lösa”