Stockholmsekonomin försvagas och för andra kvartalet i rad sker en minskning i Stockholmsbarometerns index. Den så kallade konfidensindikatorn landar nu på 93, vilket kan jämföras med normalvärdet 100. 

– Det sker ytterligare en konjunkturförsvagning i Stockholms ekonomi. Vi har nu tydlig avmattning, säger Stefan Westerberg, seniorekonom vid Stockholms handelskammare som har tagit fram rapporten.

Stockholmsbarometern visar det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholm, där data tagits fram i samarbete med Konjunkturinstitutet. Resultatet bygger bland annat på svaren från drygt 1.200 företag. Rapporten gäller för årets tredje kvartal.

Ett annat tecken på avmattningen är företagens syn på anställningar. Dessa har varit närmast oförändrade, på en låg nivå, under det tredje kvartalet. Samtidigt finns tecken på en minskning av antalet anställda hos många av företagen.

– Nu är det fler företag som säger att de har dragit ner på personalstyrkan än som har ökat den, säger Stefan Westerberg. 

Jämfört med det andra kvartalet har barometern gått ner med tre enheter och ligger nu på samma nivå som i slutet av förra året. Innan dess var det under den europeiska skuldsättningskrisen som skapade ett motsvarande nedgång i Stockholmsbarometern. Den hade då en dipp och låg under normalvärdet 100 under perioden 2012–2013. 

Innan dess hade finanskrisen 2008 också en kraftigt negativ påverkan på indexet. Nu framgår i rapporten att konjunkturen har mattats av påtagligt sedan slutet av 2017, då Stockholmsbarometern konstant har legat under normalvärdet. 

Alla branscher ser inte lika pessimistiskt på framtiden. Både livsmedelsbranschen (med ett värde på 119,6) och handel med motorfordon (106) ligger högt över normalvärdet. Dessutom verkar hotell- och restaurangbranschen se positivt på framtiden, också de med ett värde på 106. 

Samtidigt är de flesta branscherna nu på ett värde under 100. Byggindustrin i Stockholm ligger på 97 och specialiserad butikshandel på 94. Men även de privata tjänstenäringarna ligger på låga nivåer. Data (96), finans- och försäkringsbranschen (97,5) och uppdragsverksamhet (86,5) tillhör de områden som har minskat tydligt sedan föregående kvartal.

– Det är få branscher som upplever att vi har ett bättre läge nu än tidigare år. Särskilt är det så i tjänstesektorn, och den är väldigt viktig för Stockholm, säger Stefan Westerberg.

Anledningarna till det sämre läget kan spåras bland annat till oro på det internationella planet.

– Konjunkturen har försvagats under de två senaste åren och det finns orosmoln som riskerar att försvaga läget ytterligare. Det handlar bland annat om Brexit och om risken för handelskrig mellan USA och Kina, säger han vidare.

Stefan Westerberg berättar att osäkerheten inför vad som kan hända kan få konsekvenser även för företagen i Stockholms län.

– Man vet ju inte riktigt från en dag till en annan vad som kommer att gälla framöver. Det är viktigt med tydliga spelregler och det har vi inte haft med Trumpadministrationen, säger han. 

Vad kan företagen i Stockholm göra åt sin situation?

– När det gäller Brexit så kan man försöka hänga med så gott det går och se över sina försörjningsled, så att man inte är onödigt exponerad om situationen skulle bli sämre. Vad man ska göra varierar från företag till företag. 

När det kommer till den försämrade arbetsmarknaden ligger det främsta ansvaret enligt Stefan Westerberg på den politiska nivån. Det handlar exempelvis om att omställningar på arbetsmarknaden kan ske så smidigt som möjligt. 

– Stockholmsbarometern vittnar om att vi kommer att ha en utmaning framöver och behöver arbeta aktivt med arbetsmarknadspolitiken. Reformeringen av Arbetsförmedlingen behöver också ske på ett organiserat och ordnat sätt så att företag och människor inte hamnar mellan stolarna, säger han. 

Läs mer: Handelskammaren larmar om akut kompetenskris