Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 20:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/forskare-ifragasatter-tingsrattens-bedomning-av-aldern/

STHLM

Forskare ifrågasätter tingsrättens bedömning av åldern

Efter en rättsmedicinsk åldersbedömning dömde tingsrätten skolpojken som en myndig – för mord på 15-årige Asad Ali i Märsta. Trots att ett hemlandspass styrker hans officiella ålder. 

– Frågan här är varför en åldersbedömning ska väga tyngre än ett äkta pass som säger att han är under 18, säger Simon Andersson, doktor i processrätt. 

Det var efter en rättsmedicinsk åldersbedömning tingsrätten valde att döma skolpojken som en myndig till sju års fängelse och utvisning för mord på 15-årige Asad Ali i Märsta. Skolkompisens officiella ålder är 16. 

DN har i ett tidigare reportage kartlagt polisen hantering av Asad Alis försvinnande, vilket visade att polisen inte letade efter honom.  

Åldersbedömningen visar att skolkompisen har en skelett- och tandmognad som han vore över 18 år. Enligt tingsrättens expert bedöms felmarginalen vara ”någon enstaka procent”. 

Skolkompisens advokat menar att hans klient har styrkt sin ålder genom pass från hemlandet, dopintyg och intyg från hans pappa som styrker hans officiella ålder på 16. 

Tingsrätten har konstaterat att pass är äkta och att det är skolkompisens. Men eftersom det finns oklarheter vilka uppgifter som ligger till grund för uppgifterna i passet och de andra handlingarna så har de ett lågt bevisvärde, resonerar tingsrätten i domen. 

Simon Andersson, doktor i processrätt vid Uppsala universitet, tycker att åldersfrågan i fallet är intressant. Han tycker att tingsrätten borde ha vänt på steken. 

– Man kan ju resonera precis tvärtom. Att det här är ett äkta pass som säger att han är under 18 år. Om det inte är utrett vad det är för underlag det är utfärdat på, då finns det ingen anledning att misstro uppgifterna, säger Simon Andersson. 

Den stora frågan är, enligt Andersson, vem den här osäkerheten ska gå ut på. 

– Ska det gå ut över den tilltalade eller ska det gå ut över åklagaren? Har man en utredningsskyldighet när det finns oklarheter och har man ansvaret för att ta fram bevisning då ligger det på domstol och åklagare. Det är något som inte ska gå ut över på den tilltalade. Det är min uppfattning, säger Simon Andersson och tillägger: 

– Jag har inte sett eller hört om ett liknande fall där det finns uppgifter som talar mot en medicinsk åldersbedömning som ett äkta pass. Därför blir det intressant att se hur hovrätten bedömer detta. 

En rättsmedicinsk åldersbedömning kan användas som ett användbart bevis eller underlag, vilket en tidigare dom i Högsta domstol har fastslagit. 

– Men det behöver inte vara avgörande. Om det finns en annan bevisning som talar för att personen är yngre än 18 år, som i detta fall i Märsta, kan det vara så att den här personen tillhör den mindre gruppen i statistiken som faktiskt är under 18 år – trots att man har lårben som man vore över 18 år, säger Simon Andersson. 

Läs mer: 

Varför letade ingen efter försvunne Asad, 15? 

Poliskommissarie: De anhöriga behöver få ett avslut 

Liberalerna: Polisens hantering ett allvarligt problem 

Ungdom får sju års fängelse för mord på skolkompis i Märsta