Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-19 14:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/forundersokning-om-cancerkoer-laggs-ned-storre-risk-att-opereras-pa-karolinska/

STHLM

Förundersökning om cancerköer läggs ned: ”Större risk att opereras på Danderyds sjukhus”

03:29. Skandaler och konsulter – så blev Nya Karolinska världens dyraste sjukhus.

Åklagaren lägger ner förundersökningen om flera fall av grovt vållande till annans död på Karolinska, då sjukhuset hade problem med cancerköer men tackade nej till operationshjälp från Danderyds sjukhus. Enligt åklagaren går det inte bevisa brott. Att ta hjälp från Danderyds sjukhus bedöms dessutom som en större risk än att vänta på operation på Karolinska - även om den skedde försent. 

Polismannen och förundersökningsledaren Paul Beijnes, som anmälde Karolinska, har lagt in en begäran om överprövning. 

– Det är oklarheter i vad som egentligen har prövats, säger Paul Beijnes. 

Rätta artikel

Det var för att klara stora bukoperationer, mot cancer i pancreas - bukspottkörteln och levern, som Karolinska sommaren 2017 fick problem med växande köer. DN har i flera artiklar berättat om hur anställda tidigt slog larm om den annalkande katastrofen, och avslöjat hur mejlväxling visade hur signalerna även nådde höga chefer och sjukhusledningen under våren, utan att något hände. I den nedlagda förundersökningen, som DN tagit del av, berättar flera patienter hur de förbereds på operation i början av sommaren 2017, och ställer in sig på att ”nu skulle det hända”. En patient berättar att hen var införstådd med att det var sommar och kunde vara kö. Läkaren patienten träffat försäkrar tvärtom att det gällde inte den här typen av svåra canceroperationer. Men datum för operationen blev inte fastställt, på samma sätt som det var för 78-årige Bertil Gustafsson. När operationen ägde rum i mitten av augusti, hade cancern vuxit så att det för sent. 

Den läkare som lämnade det dystra beskedet till patienten - som avbröts efter ett fåtal timmar - gav då patienten en helt annan bild, och beklagade att det var resursbrist. 

De växande köerna till stora operationer mot pancreascancer uppstod efter att en grupp operationssjuksköterskor som krävt högre lön sagt upp sig under våren 2017. Sjukhuset hade därmed halverad operationskapacitet. Köerna upptäcktes som DN tidigare avslöjat av läkare på Danderyds sjukhus, som remitterade sina patienter till Karolinska, dit dessa stora bukoperationer är centraliserade. Läkarna noterade att cancerpatienter som satts upp för operation i juni fick operationstid först i september. De skrev ett brev och erbjöd hjälp. 

”Vi är beredda att, tillsammans med er om ni så önskar, avlasta er med operationskapacitet på DS AB”, heter det i mejlet. 

Efter mejlväxling fram och tillbaka meddelar den ansvarige chefen på Karolinska - från sin semester - att man ska se över situationen och återkomma efter semestrarna i augusti. 

Åklagaren har i sitt beslut slagit fast att det framgår av förundersökningen att det hade inneburit större risk för patienten att opereras på ett sjukhus som ”under mycket lång tid inte utfört denna typ av operationer än att vänta på erbjuden tid” på Karolinska. 

Den ståndpunkten framförs också av kirurger på Karolinska i den utredning som gjordes av Anders Milton, och som ingår i förundersökningen, liksom av chefen på sjukhuset som sedan utredde tolv patienter, som opererats för sent. Han uppger i förhör att han föreslagit att Danderyd kunde ta fler akuta patienter: 

”Men däremot de här stora canceroperationerna, det är ju svårt för dem i med att de inte gjort sådant på tio år, att plötsligt ta under en sommar”, säger han i förhöret. 

Av mejlet som skickades från Danderyd framgår däremot att det är flera typer av ingrepp som föreslås. Den chef från Danderyd som skickade mejlet till Karolinska har förhörts i förundersökningen. Chefen pekar på att erbjudandet gällde enklare operationer, framför allt av cancer i magsäcken, och operationer av tumörer i levern som sjukhuset utfört tills helt nyligen. 

”Jag tycker att det är nästan oförskämt och säga att risken är större att opereras här än att vänta över tid, det tycker jag är snudd på oförskämdhet och påstå en sån sak, som att vi skulle vara inkompetenta klåpare, det är vi faktiskt inte”, säger chefen i förhöret. 

Han säger också att många andra utanför Karolinska anser att man skulle kunna se lite mer pragmatiskt på ensamutföraruppdraget och avhänt sig delar när man nått gränsen för vad som är medicinskt acceptabelt. 

”Det är en glidande skala inom vissa delar som faktiskt skulle kunna göras på fler ställen”. 

På frågan om erbjudandet kan ha misstolkats, som att Danderyd i själva verket ville utföra de svårare operationerna säger chefen att det tidigare funnits konflikter mellan sjukhusen och att mejlet därför kan ha uppfattats som skadeglatt, men säger att erbjudandet var seriöst menat. 

Cancer i bukspottkörteln är den fjärde vanligaste dödsorsaken i cancer. Operationerna utförs bara på universitetssjukhusen samt i Karlstad. Överläkaren på gastro-centrum i Huddinge, numera patientområde övre buk har berättat i DN om hur han på våren förgäves ringde runt till de andra universitetssjukhusen - de hade heller ingen överkapacitet. 

I slutänden var det 60 patienter som fick sina operationer för sent sommaren 2017. Enligt det standardiserade vårdförloppet ska operationen ske inom 36 dagar efter att diagnosen ställts. I Bertil Gustafssons fall hade tio veckor passerat då operationen ägde rum. 

En specialist som i förundersökningen kallats in som expert på cancer i bukspottkörteln, säger att det är är ”helt sjukt” att komma på tanken att åtala sjukvården för att bedriva brottslig verksamhet, och varnar för att människor kommer att sluta jobba inom sjukvården. 

”...så här får man vara försiktig för det är ingen som vill jobba som i USA där försäkringsbolagen står utanför och intervjuar patienter som kommer ut i rullstol - har de skadat dig?”

Specialisten nämner i förhör att cancer i bukspottkörteln börjat opereras i Karlstad, efter att Akademiska i Uppsala, som skulle vara den centrala enheten, inte klarade uppdraget. 

”De bestämde väl i hop med Uppsala att att ”okey, ni får ta de lättare fallen... men det har ändå skett under kontrollerade former... det är inte så på ett sommarlov att 'ja men vi tar det'”. 

DN har sökt kammaråklagare Jennie Nordin för en intervju. Hon svarar skriftligt på DN:s frågor. 

– Det har inte gått att bevisa att något brott har begåtts. Det är en sammanvägning. Förundersökningen har inte varit inriktad på en utpekad enskild person, utan vi har tittat brett på händelseförloppet, skriver Jennie Nordin. 

Hon pekar på att de standardiserade vårdförloppet är den tidsgräns som anges för att patienterna inte opererats i tid, men enligt åklagaren är det genom förundersökningen klarlagt att det handlar om en målsättning som ska ge trygghet åt patienten. Den har alltså ingen juridisk relevans.

– Av den anledningen var det av betydelse för mig att utreda varför och på vilka grunder sjukvården har satt upp ett visst antal dagar som en operation bör ske inom.  Givet att denna ram inte är absolut och inte medicinskt underbyggd anser jag inte att det är brottsligt att överskrida den. 

Det var polismannen och förundersökningsledaren Paul Beijnes som efter att ha tagit del av DN:s artiklar om cancerköerna på eget initiativ upprättade en polisanmälan, då han bedömde att rekvisiten för grovt vållande till annans död var uppfyllda i de enskilda fallen, och då det erbjöds men man tackade nej till kvalificerad hjälp.

Det blev starten på åklagarens förundersökning.

Paul Beijnes anser att händelsen med cancerköerna är unik, och han tycker inte att åklagarens motivering håller - han har lagt in en begäran om överprövning. Han anser att åklagaren prövat cancerköer i stället för enskilda fall av grovt vållande till annans död. 

Att man överhuvudtaget opererar cancerpatienter torde grunda sig på att patienten i varje fall har en liten chans att bli frisk eller åtminstone få en förlängd livstid, resonerar han. 

– Jag anser att frågan borde ha varit om det är straffritt att genom underlåtenhet att operera i tid i praktiken skyndar på människors död med motiveringen att de ändå kanske skulle dö av sin åkomma. Rättsväsendet har ett uttalat ansvar för rättsutvecklingen till skydd för medborgarna, något som medborgarna genom beslutet tyvärr går miste om.