Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 06:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/fraga-eva-karin-har-har-tiden-inte-statt-stilla/

STHLM

Fråga Eva-Karin: Här har tiden inte stått stilla

Uret på fastigheten, som är från 1730-talet. Foto: Eva-Karin Gyllenberg

DN:s Eva-Karin Gyllenberg svarar på läsarnas frågor om Stockholm.

Hej Eva-Karin!

Det finns ett ganska stort väggur på fastigheten i hörnet Götgatan och Noe Arks Gränd. Där borde finnas en intressant historia. Uret sköts och går rätt. Om det följer sommartiden har jag inte sett.

Lennart Trankell

Svar: Vem som sköter uret har jag inte koll på. Kanske någon läsare vet...När jag passerade huset höll klockan i alla fall rätt tid och det är trevligt. Personligen retar jag mig på offentliga klockor som går fel. 

Huset med det vackra uret har en lång historia. Fastigheten, som i fastighetsregistret har beteckningen Nederland 20, är från 1730-talet och har blåklassats av Stockholms stadsmuseum. Blått är den högsta av klassningsfärgerna och innebär att bebyggelsen har synnerligen högt kulturhistoriskt värde.

Kvarteret Nederland omgärdas i dag av Högbergsgatan i norr, Noe Arks Gränd i söder, Södermalmspåfarten i väster och Götgatan i öster. På 1600-talet var kvarteret betydligt större och västerut låg sjön som hette Fatburen, ett namn som finns i många varianter på gatuskyltarna i området. Runt sjön låg både kålgårdar och verkstäder och på den tiden var det fint att bo här.

På 1700-talet sjönk statusen, mycket på grund av att Fatburen blev förorenad med stillastående, illaluktande vatten och för 160 år sedan fylldes sjön igen. I stället byggdes en bangård på platsen.

Huset i hörnet Noe Arks Gränd och Götgatan har en mycket vacker klocka. Foto: Eva-Karin Gyllenberg

Det hus du undrar över är i Stockholms stads ägo numera och förvaltas av Stadsholmen, stadens kulturhusbolag. Det uppfördes av en vagnmakare vid namn Elias Feiff 1737. Till en början bestod huset endast av källare och ett våningsplan och på bottenvåningen låg Feiffs verkstad, en sal, kammare, kök och körporten till gården.

I slutet av 1700-talet sålde vagnmakaren egendomen till en hovslagarmästare Lars Wickman, som under ett decennium (1780-90) byggde om fastigheten till det utseende den har i dag. Trots att huset bytte ägare fanns vagnmakeriet dock kvar vid sidan av ett sadelmakeri och ett hovslageri.

Klockan då?

Jo, enligt uppgifter från Stadsholmen lär uret ha tillkommit efter 1896. Det var året då urmakararbetaren R Engström och handlaren O Engström köpte gården och den var i familjen Engströms ägo fram till 1973 då den såldes till Stockholms stad. 

Dagens överkurs: Stadsholmen har ett bestånd på 279 fastigheter med drygt 700 byggnader, som inrymmer 1.633 lägenheter och 804 lokaler. 

Läs fler frågor här