Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Fråga Eva-Karin: I höst kan spisrummet beskådas på nära håll

Dagens spalt ägnar jag åt uppföljning av två tidigare publicerade frågor. Den ena handlar om ett litet kök, den andra om en hel stadsdel.

Tidigare i maj kastade jag ut en fråga till läsekretsen, en fråga som jag hade fått av Urban Rydahl. Han undrade om det finns något spisrum i Stockholm, liknande det som finns på arbetarebostadsmuseet i Helsingfors. Svaret är: ja.

Ett spisrum kan man beskriva som allt-i-ett. Rummet hade en kakelugn med eldstad av kakelugnstyp, men i kakelugnen fanns även en inmurad vedspis med två ”plattor” för matlagning och en liten ugn. Rummet fungerade samtidigt som både vardagsrum och sovrum för ”fattigt folk”.

Museiguiden Petra Adolfsson mejlade:

”På Skansen finns en rekonstruktion av ett hus från Bondegatan 50 i Stockholm, som visar en arbetarbostad från 1890-talet. Bostaden utgörs av ett rum med inmurad vedspis så att den ser ut som en kakelugn när man stänger den, samt en diskbänk.”

Den som är nyfiken på denna spisrumskonstruktion och kan bärga sig till november bör besöka Stockholms stadsmuseum. Där finns nämligen ett riktigt spisrum, slitet, men väl bevarat.

Jag lyckades i veckan komma in i detta rum, som ytmässigt inte var mycket att skryta med, knappt tio kvadratmeter stort. Här bodde paret Pihlqvist (Olof och Charlotta Albertina, båda födda 1863) när 1800-talet övergick i 1900-tal med barnen Selma och Gustav. I hus­hållet ingick även farmor Stina, född 1822.

Familjen Pihlqvist hade två lägenheter i det så kallade södra Stadshuset; dels spisrummet, dels ett rum med en liten alkov i trapphuset mittemot spisrummet. Här samsades fem personer och Lin Annerbäck, projektledare för Stadsmuseets renovering, berättar att familjen flyttade in 1889 och bodde kvar tills Charlotta Albertina avled 1935.

Två år senare öppnades Stockholms stadsmuseum i huset, som byggdes redan på 1670-talet. Här har det förutom bostäder varit bland annat tvätteri, krog, likkisttillverkning, häkte, skola, teater under årens lopp.

När Stadsmuseet öppnar i november kommer spisrummet att se ut som det gjorde när familjen Pihlqvist flyttade ut. Kork­mattan i rummet är sprucken och på golvet, mellan tiljorna och mattan, syns ett gulnat exemplar av Stockholmstidningen daterad 5 november 1914.

Så över till den andra frågan, den om Lärkstan.

Jag skrev tidigare att stadsdelen, som egentligen inte är större än fyra kvarter öster om korsningen där Valhallavägen möter Odengatan, fått sitt namn efter kvartersnamnet Lärkan.

Lärkan blev senare fyra kvarter: Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan och Piplärkan. Det är dessa kvarter det handlar om, men flera läsare har påpekat att jag glömde Berglärkan, den som ryktas ha gett stadsdelen sitt namn.

Jag väljer att citera det Harald Norbelie skrev om arten (Eremophila alpestris) i boken ”Östermalm – en fin historia” från 2008:

”På 1800-talet var en variant av Eremophila mycket vanlig i Stockholm; den skulle möjligen ha haft det latinska namnet Eremophila prostitutis, eftersom Berglärka sedan gammalt var ett slanguttryck för prostituerad. Dessa antogs, och möjligen fanns en viss sanning i det, ha kundmottagning i klippor och skrevor i stadens utkanter.”

Så kanske syntes en och annan rumpa i Balders hage (det kuperade parkområdet nedanför lärkkvarteren) trots allt..

Fråga Eva-Karin

Skicka frågor till ekg@dn.se och skriv gärna i ärendefältet vad frågan gäller, till exempel staty, gatunamn, idrott. Eller: Eva-Karin Gyllenberg, DN, 10515 Stockholm.

Läs fler frågor 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.