Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Fråga Eva-Karin: Kvartersnamnen låter som ljuv musik

 

Varifrån har Lärkstaden fått sitt namn?

Anita Jussil

Svar: Det här är nog den kortaste frågan jag har fått hittills till spalten. Jag skulle kunna lämna ett lika kort svar, men väljer att utveckla svaret och berätta lite om Lärkstan.

Det korta svaret lyder hur som helst: För att kvarteret (det var bara ett kvarter tidigare) hette Lärkan.

Nu kommer den utvecklade delen av svaret:

Lärkstan är en mycket liten del av huvudstaden. Det är faktiskt bara fyra kvarter, omgärdade av Odengatan-Valhallavägen-Uggleviksgatan-Baldersgatan-Verdandigatan.

Exakt när kvartersnamnet Lärkan försvann kan jag dessvärre inte svara på. Jag har tittat på Stockholmskällans ”jämför historiska kartor” (där kan man verkligen fastna). På kartan från 1909 står det Lärkan trots att det handlar om fyra kvarter. På kartan från 1913 står det i stället fyra sifferkombinationer från 6.799 till 6.802 (trist märkning).

Nästa tillgängliga karta är från 1930 och då heter kvarteren från Odengatan och österut: Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan och Piplärkan. Intill dessa kvarter ligger det kuperade parkområdet med kvartersnamnet Balders hage.

När det var dags att sätta ihop 2016 års påskpromenad valde jag Lärkstan (med omnejd är kanske bäst att tillägga) och många läsare hörde av sig och tackade mig för att jag ”tog dem dit”. Det var rekordmånga som skickade in promenadlösningar, kanske för att de var nyfikna på ett område de sällan ”har vägarna förbi”.

Lärkstan tog hur som helst form under ett decennium, mellan 1907 och 1917, och det var arkitekten P O Hallman som fick uppdraget att utforma stadsplanen. Här skulle det byggas i engelsk stil och inget hus fick vara högre än 11,5 meter. Det här var inga vanliga hyreshus utan ståtliga enfamiljsvillor för personer som var stadda vid kassa.

Paul Urbanus Bergström (mannen som startade varuhuset PUB) var en av invånarna i Lärkstan liksom biografkungen Anders Sandrew.

Arkitekten P O Hallman själv byggde sig ett hus i hörnet Valhalla­vägen/Baldersgatan (i det kvarter som i dag heter Sånglärkan), men han sålde det efter två år.

Sedan 1993 har samfundet Sankt Erik skyltat kulturhistoriskt intressanta byggnader i Stockholm och en av dessa vackra kornblå skyltar sitter i Lärkstan.

På Sköldungagatan 9 i kvarteret Trädlärkan sitter skylten där man kan läsa att de så kallade villa­bestämmelserna inte alltid efterföljdes. I huset (där skylten sitter) fanns till exempel fyra konstnärsateljéer. I dag inhyser huset sedan 15 år den schweiziska ambassaden, en av många beskickningar i området.

Det var ett långt svar på en superkort fråga, men jag blev inspirerad av de vackra husen.

Fråga Eva-Karin

Skicka frågor till ekg@dn.se och skriv gärna i ärendefältet vad frågan gäller, till exempel staty, gatunamn, idrott. Eller: Eva-Karin Gyllenberg, DN, 10515 Stockholm.

Läs fler frågor 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.