Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Fråga Eva-Karin: Så fick Skärmarbrink och Rönninge sina namn

 

Hej!

Sedan en vän flyttat till Skärmarbrink har jag frågat om han eller någon annan i bekantskapskretsen vet varifrån det säregna namnet kommer. Ingen visste.

Har du en förklaring? Brink är en topografisk term. Vid vilken gata ligger denna ”brink”?

Med vänlig hälsning Jan Sederholm

Svar: ”Stockholms gatunamn” var den första tanken som for genom mitt huvud när jag fick din fråga och i denna guldgruva hittade jag svaret: Namnet Skärmarbrink beskrivs i boken som ”tidigare ett torp under Enskede”. Torpet kan vara förklaringen, men i boken kan man vidare läsa om Eva Bryllas uppsats ”Skärmartorp”. Brylla räknar med att skärmare (från tyskans Schermer, som ursprungligen betydde fäktare eller försvarare, men som senare även fått betydelsen spelman, lekare, gycklare) är det som gett upphov till namnet.

När jag ändå är inne på namnfrågor fortsätter jag med en fråga från P G Sarkaniemi:

Hej Eva-Karin!

Det finns vissa orter i Stockholm och Sverige som slutar på -inge, till exempel Arninge, Huddinge, Haninge, Rönninge, Svinninge etc. Vad betyder -inge? Jag antar att sådana ortnamn består av ett namn som slutar på -inge, eller är det fel? Arninge t ex kan vara Arn-inge. Är det rätt? Stämmer resonemanget? Eller har jag fel? I så fall vad är -inge? Så på samma sätt Rönn-inge etc?

Haninge då? Är det Han-inge? Det låter lite konstigt. Och Huddinge? = Hudd-inge? Tacksam för info och klargörande.

Svar: Ingen är bättre skickad att svara på detta än Staffan Nyström, professor i nordiska språk med inriktning mot namnforskning vid Uppsala universitet. Staffan säger att ortnamnen på -inge/-unge hör till de äldsta bebyggelsenamnen vi har i Sverige. De flesta av dessa namn kom till mellan år 0 och 500 efter Kristus.

Staffan säger att -ing i -inge är samma ändelse som i till exempel skåning och närking medan ändelsen -e anger tillhörighet.

– Ett -inge-namn pekar alltså ut en plats som hört ihop med en viss grupp människor: Vällinge med vällingarna (vall-borna), Hörninge med hörningarna (horn-borna) och så vidare, säger Staffan och betonar att svårigheten att tolka namn på -inge/-unge oftast ligger i att identifiera själva grundordet, det som står allra först i namnet.

Han berättar att det finns mängder av gamla ord som karaktäriserar berg, backar, dalar, skogar, sankmarker, sluttningar med mera. Många av dessa ord var vanliga förr i tiden, men är okända i dag.

Staffan Nyström berättar att Arn- i Arninge kan vara ett gammalt ord för ’klippa, stengrund, revel’, att Huddinge (liksom Huddunge i Uppland) är bildat till ordet udde (med så kallat roslags-h före) och att i Svinninge finns ett ord svinn/svind som betyder ”uppgrundande vik”. Rönninge däremot hör inte hit. Det är ett ungt namn skrivet Rydhningen år 1621. Det är bestämd form av rydhning som betyder ”röjning”.

Och hur är det med Haninge och Huddinge?

– I Haninge ser vi namnet på den stora skogen Hanveden, ”tuppskogen” där Haninge ligger och där hanvedungarna bodde. Både ­Haninge och Huddinge har äldst varit bildade med ändelsen -unge (inte -inge), säger Staffan, som förklarar varför vokalerna a och u i namnens början fick stå kvar eftersom det inte blev något omljud av -unge.

– Om det hade varit frågan om ett -inge i äldre tid så skulle namnen i dag ha varit Häninge och Hyddinge.

Det är inte lätt det här med språk, men tusan så spännande.

Fråga Eva-Karin

Skicka frågor till ekg@dn.se och skriv gärna i ärendefältet vad frågan gäller, till exempel staty, gatunamn, idrott. Eller: Eva-Karin Gyllenberg, DN, 10515 Stockholm.

Läs fler frågor 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.