Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 10:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/fraga-eva-karin-varfor-heter-det-vinterviken/

STHLM

Fråga Eva-Karin: Varför heter det Vinterviken?

”Syran” i Vinterviken, numera restaurang- och konferensanläggning.
”Syran” i Vinterviken, numera restaurang- och konferensanläggning. Foto: Eva-Karin Gyllenberg

DN:s Eva-Karin Gyllenberg svarar på läsarnas frågor om Stockholm.

Hej Eva-Karin!

Tack för en bra spalt! Varför heter Vinterviken Vinterviken? Dröjde sig vintern kvar där längre än på andra ställen? /Lina i Hägersten.

Svar: Jag kontaktade Kristian Rosengren, lantmätare på stadsbyggnadskontoret, för att höra hur det ligger till.

Kristian berättade att namnet Vinterviken syftar på den vinterväg, alltså en väg över isen när Mälaren hade frusit, som tydligen brukade landa just här och fortsätta till sjön Trekanten och vidare mot Hornstull.

– Namnet Vinterviken lär ha anor från 1600-talet, säger han.

Vinterviken är annars ett namn man förknippar med Mats Dahls ”Vinterviken” från 1993 som nu filmatiseras på nytt, på TV4-succén ”Sveriges Mästerkock”, men framför allt med vetenskapsmannen Alfred Nobel (1833-1896). Han köpte Vintervikens gård 1865 för att där anlägga Nitroglycerin AB:s explosiva tillverkning av nitroglycerin. Ytterligare ett år senare fick han patent på dynamit.

Resten är som det brukar heta (vetenskaps)historia.

När Stockholms stadsmuseum på 1970-talet gjorde sin inventering av industrimiljöer i Stockholm beskrevs den med orden ”Anläggning av särskilt stort industrihistoriskt värde.”

Alfred Nobel hade tidigare haft en fabrik på egendomen Heleneborg (nedanför Västerbrons södra fäste), men efter flera explosioner (bland annat en där Nobels yngre bror Emil Oscar miste livet) gick det inte att ha den här typen av verksamhet inne i Stockholms innerstad. Alfred Nobel letade ny mark och hittade Vinterviken.

På stockholmskallan.se kan man läsa hur han beskrev Vinterviken i sin ansökan om att få köpa gården:

”... belägen i en smal dalgång, omgifven av höga skogbeväxta berg så att icke ens någon annan bebyggd lägenhet synes, och fastän läget är vid Mälarens strand är dock segelleden mycket aflägsen – liksom fallet är med allmän landsväg.”

Enligt Kristian Rosengren, lantmätare på stadsbyggnadskontoret, har namnet Vinterviken anor från 1600-talet.
Enligt Kristian Rosengren, lantmätare på stadsbyggnadskontoret, har namnet Vinterviken anor från 1600-talet. Foto: Eva-Karin Gyllenberg

Vetenskapshistoria ja, i denna fabrik tillverkades 16 000 kilo nitroglycerin första året och året därpå uppfann Nobel dynamiten, något som gjorde det lättare att hantera sprängämnet, men trots detta inträffade flera allvarliga sprängolyckor, bland annat 1868 och 1874.

Den fabriksbyggnad som syns på bilden byggdes 1891 och kom att kallas ”Syran”. På platsen låg nämligen tidigare ett magasin för salpetersyra, men det revs 1889.

Det var dock mer än ett sekel sedan man tillverkade sprängmedel i Vinterviken. Tillverkningen flyttades till Västmanland (Gyttorp) 1920, men så sent som 1988 utfördes såväl sprängningar som andra experiment i Vinterviken.

När Stockholm var hela Europas kulturhuvudstad 1998 fick ”Syran”, som hade stått oanvänd länge, nytt liv. Stockholms stad renoverade och – inte minst – sanerade fabriken och omvandlade den till ett ”Skulpturens hus”.

Sedan 2008 bredrivs restaurang- och konferensverksamhet i ”Syran” och V:et i Vinterviken har förvandlats till ett W av någon oförklarlig anledning.

Dagens överkurs: De så kallade spränggroparna från 1870-talet blev lagskyddad fornlämning 1995.

Läs fler frågor till Eva-Karin Gyllenberg här

Ämnen i artikeln

Söderort
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt