Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Fyra gånger så många kvinnor i Stockholm som män är sjukskrivna för stress

Enligt folkhälsomyndighetens undersökning är Stockholmskvinnan den som upplever sig mest stressad i landet. Vad stressar henne och hur kan man komma tillrätta med stressen? På Stressmottagningen ser man flera orsaker, men också att det finns vägar ut.

– Det merparten av våra besökare har gemensamt är könet. 85 procent av våra patienter är kvinnor. I övrigt har de väldigt varierad bakgrund och socioekonomisk status. Men gruppen med utmattningssyndrom har en utbildningsnivå som är högre än snittet i Sverige, säger psykologen Kerstin Jeding, när hon hälsar välkommen i väntrummet på Stressmottagningen på Sankt Göransgatan.

Mottagningens könsfördelning stämmer överens med resultatet av den nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten presenterade förra året. I enkäten som genomfördes i hela landet, var det genomgående högre andel procent kvinnor som upplevde sig stressade än män - dock var siffran högst i Stockholm där 20 procent av kvinnorna uppgav att de upplevde sig stressade, jämfört mot 13 procent av männen.

Att kvinnor drabbas hårt av stress stärks även av Försäkringskassan vars siffror visar att kvinnor sjukskrivs för stressrelaterade symtom i högre utsträckning än män. I oktober förra året utgjorde kvinnor 80 procent av de pågående sjukfallen med diagnos ”Anpassningsstörningar och stressreaktioner”.

– Det finns en samhällelig struktur som bidragit till att majoriteten av våra patienter är kvinnor. Exempelvis har vi en segregerad arbetsmarknad där kvinnor är överrepresenterade i omhändertagande yrken som ofta har en sämre miljö med höga krav och mindre kontroll över arbetssituationen, säger Linda Granqvist, läkare och psykoterapeut på Stressmottagningen.

Här rehabiliteras människor som drabbats av utmattningssyndrom. En diagnos som det pratats mycket om på senare år, men som, enligt Kerstin Jeding, tenderar att felanvändas. Att utmattningssyndrom – som enligt Socialstyrelsen kan sammanfattas som uttalad fysisk och psykisk utmattning efter långvarigt stress-påslag – ibland förväxlats med andra stressrelaterade sjukdomar – exempelvis depression – kan leda till att patienter inte får den vård de behöver. Här på Stressmottagningen utreder man alltid om patienten följer Socialstyrelsens kriterier för diagnosen innan behandlingen sätts in. Enorm fysisk och psykisk trötthet, sömnstörningar liksom koncentrationssvårigheter och minnesstörning är vanliga symtom hos de som remitteras till mottagningen. Därtill är det inte ovanligt med nedstämdhet jämte utmattningen.

Foto: Emil Hammarstrom

85 procent av patienterna på Stressmottagningen, där läkaren Linda Granqvist och psykolog Kerstin Jeding jobbar, är kvinnor. Foto: Emil Hammarström.

Även om det inte finns direkta studier som visar varför människor i storstäder är mer stressade har forskare fokuserat på lång resväg, pendlande och trängsel i kollektivtrafiken som bidragande orsaker.

– Man går fortare på Kungsgatan i Stockholm än på Storgatan i Höganäs. Och ska jag handla på vägen hem från jobbet tar det mig dubbel så lång tid som det tar i en mindre stad. Alla valmöjligheter, all stimuli, allt sorl och alla intryck påverkar så klart vårt mående, säger Kerstin Jeding som själv kommer från en mindre ort i Skåne.

Att kvinnor drabbas av psykisk ohälsa kopplad till stress i högre grad än män beror dock på fler faktorer än en pressad jobbsituation. I studier har man ofta pekat på hur kvinnors arbetsdag, i större utsträckning än männens, fortsätter på hemmaplan.

– En vanlig tanke bland kvinnorna jag träffar är att man ska fixa saker och ting själv. Jag vet inte var den idén kommer, men det verkar ligga ett tabu över att be om hjälp. Som om det vore att erkänna att man inte har full kontroll på läget. Märkbart är att det inte främst är ensamstående kvinnor som kommer till oss utan sådana som har familj och partner, alltså förhållanden när man faktiskt är fler personer i hushållet, säger Linda Granqvist.

Att många av invånarna är inflyttade från andra städer innebär kanske inte att man saknar arbete och vänner, men att man inte har en familj som kan gripa in.

Att stockholmarna upplever sig vara stressade har också flera orsaker. Den höga andelen ensamhushåll är en.

– Att många av invånarna är inflyttade från andra städer innebär kanske inte att man saknar arbete och vänner, men att man inte har en familj som kan gripa in. Min erfarenhet säger mig att det ofta kan vara svårare att be en arbetskamrat om hjälp privat än ett syskon eller en förälder.

Som en ytterligare stressfaktor nämner Kerstin Jeding även Stockholms tuffa bostadsmarknad. Hon syftar på hur de höga boendepriserna kan leda till stress över stora bolån och renoveringar som ibland går över styr.

–  När vi är lediga tokrenoverar vi för att höja värdet på våra lågenheter. Och sedan, när vi äntligen har en lugn stund i vår tipptoppfixade lägenheten tar vi fram mobilen för att instagramma hur perfekt vi har det. Och med det kommer sociala medier och stressen de kan leda till in i bilden, säger Kerstin Jeding.

Men trots alarmerande siffror är bilden inte nattsvart. Trots allt bli de flesta som får hjälp med sin stress ändå återställda. Och även om livet kanske inte blir som förr, innebär en diagnos som utmattningssyndrom för många en transformation – och det i positiv bemärkelse. Linda Granqvist jämför det med en resa som för många leder till insikt om vad man egentligen vill i livet. Det flesta av hennes patienter varken kan eller vill gå tillbaka till tillvaron de hade innan.

– Vilket kan vara ett sundhetstecken eftersom många har varit alldeles för stresståliga och bra på att bita ihop innan. Att bli stresskänslig innebär att man måste välja bort sådant som vi tidigare tagit för självklart.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.