Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Gå på loppmarknad har blivit en riktig fluga

Jakten på det perfekta fyndet, miljömedveten shopping eller en samvetsgrann rensning av källarförrådet.

Besökarna flockas på Stockholms många sommarloppisar.

Bakluckeloppisen i Hågelby har officiellt inte öppnat, men Efraim Kino har redan gjort sitt första fynd. Över gräsplanen mellan bilarna drar han ett- och ett halvtåriga Adele i – en pulka!

– Jag åkte pulka med henne i vintras, och hon förstår inte att det egentligen inte går nu, förklarar han.

Det är andra gången han besöker loppmarknaden dit det ringlar en lång kö av mer eller mindre fullastade bilar.

– Min moster säljer lite grejer här och då passar jag på att köpa några saker. Det är bra för miljön att återanvända – det är det viktigaste för mig. Och så sponsrar man andra familjer.

Foto: Nicklas Thegerström

Mats och Agnetha Hellman har parkerat sin skåpbil på tvären. För dem har loppisförsäljningen blivit en livsstil. På jätteloppisarna runt om i länet har de lärt känna nya människor, och fått nya kompisar.

– Vi är samlare bägge två, och bor i mitt föräldrahem där det alltid bott samlare. Ibland går man på auktioner och hittar ”en bra grej” i en låda. Men i den ligger det alltid en massa andra grejer, som man kan sälja, säger Mats Hellman.

Kan man tjäna pengar på det här?

– Man blir inte rik. Men man hoppas när man åker hit att det ska räcka till bensin.

Funktionärer i gula västar dirigerar så att bilarna parkeras i rader – med bakluckan utåt, förstås. I ett hörn av området sker uthyrning av bord, klädhängare och galgar.

Bland försäljarna syns barnfamiljer och pensionärer, unga och gamla. Och artisten Dogge Doggelito, som bor i närheten och har fyndat leksaker till barnen.

– Det är jättebra, för jag har fyra barn och här kan man köpa något till alla, säger han.

Utbudet är högst varierande. Frimärken och mynt går ganska bra. Äldre veckotidningar, samlingen med ölglas och halsband bjuds också ut till försäljning. Men de verkliga storsäljarna är leksaker och barnkläder. Legobitar. Fiskegrejer hinner knappt packas ur bakluckan innan de har intresserade spekulanter. Och smycken som läggs i små askar långt fram på bordet intresserar både kvinnor och män. Flera försäljare bjuder ut blåbär –och kantareller i kartonger. Liksom underarmstjocka rabarber.

– Tänk igenom vad du ska sälja, så att du inte ångrar dig. Nyligen hade vi en kille som sålt sin mammas Barbiesamling utan hennes tillåtelse. Det var ganska hopplöst att hitta och få tillbaka, säger Maria Wiberg, som driver företaget Stockholmsmarknader tillsammans med Emma Perning.

Under de tio år de drivit loppmarknader har de sett en förändring hos både köpare och säljare.

– Det bara fortsätter att växa och växa. Förr var det mer inbitna samlare som köpte och sålde. Sedan har det blivit mer folkligt och nuförtiden säljs mera bra-att-ha-grejer, verktyg, spel och sådant som hör sommaren till. Folk handlar lika gärna begagnat som de köper nytt.

Andrahandsförsäljningen har växt enormt de senaste åren, och fenomenet väcker forskningens intresse. På Göteborgs universitet driver sex forskare ett forskningsprojekt om secondhandmarknaden.

– Secondhand är i sig ingen ny idé, men det som hänt på senare år är att det har blivit en så central del i samhället, säger Staffan Appelgren, forskare vid institutionen för globala studier.

De kunder som kommer först är oftast de som prutar hårdast, då kan man chansa och se om man kan få ut mer.

 

Forskarna pekar på flera förklaringar. Bland annat har miljötänkande och hållbarhetsfrågor blivit viktigare. Ofta följer en berättelse med vid försäljningen, som gör överlämnandet av gamla ägodelar lättare och köpet speciellt.

– Många ifrågasätter massproduktion, och letar efter unika saker. Å andra sidan lever vi ett konsumtionssamhälle – andrahandsmarknaden gör det möjligt att göra sig av med prylar för att ge plats åt nya utan att man får dåligt samvete, säger Staffan Appelgren.

Många av de köpare han och kollegorna intervjuat talar om jakten på ett fynd, som de bedriver genom att besöka olika loppisar.

– Men det handlar också om fattigdom. I dag är det fler människor som lever under knappa förhållanden.

I Hågelby har ett par knähöga gula, knappt använda kängor just bytt ägare.

– Jag är här hela tiden. Jag tycker att det är jätteroligt för man kan fynda saker. Jag handlar på secondhand också. Nu är jag här med min familj som kommer från ett annat land och de älskar loppisar – det finns inte där, säger Margarita Nilsson.


Foto: Nicklas Thegerström

 Försäljaren Berivan Kartal har rensat källarförrådet, och säljer för första gången kläder på loppis. Mängder av skor står uppradade på en duk, och kostar 30 kronor paret.

– Jag vill bara bli av med allt och tar samma pris för alla. Det går inte att tänka ”de skorna köpte jag till det tillfället” – affektionsvärdet är det ingen kund som ser, säger hon.

En gul aftonklänning fungerar som blickfång, och den tänker hon inte slumpa bort. Som nybliven försäljare kan det vara bra att stålsätta sig, och att inte falla för lätt för envisa prutningar, som det är gott om, inte minst i Hågelby.

– De kunder som kommer först är oftast de som prutar hårdast, då kan man chansa och se om man kan få ut mer, säger Maria Wiberg.

Samtidigt är det vanskligt att lägga sig för högt, på en plats dit många kommer för att fynda.

Anwar Mohammad med fru och fyra barn säger att han inte säljer så mycket eftersom han saknar baklucka. Han har inte ens en bil, utan transporterar sakerna – allsköns leksaker och prydnadssaker – i en sittvagn. Spekulanter vrider och vänder på prylarna.

– De vill gå ner mycket. Säger jag 20, så säger de 15. Om jag säger 10 så säger de fem. Det är en katastrof, säger Anwar Mohammad.

Helene Braunerhielm är dock benhård mot skambud. Utanför skåpbilen där hon och Anneli Jonsson försöker lasta ur är det huggsexa om prylarna, och en man står och håller envist fast i en högtalare, med sedlar i högsta hugg.

– Nej, jag säger nej. Vi gör en deal – om ingen köpt den vid halv åtta så får du köpa den för 120, säger Helene Braunerhielm, som den senaste veckan varit runt på tre loppisar och sålt avlagda saker.

Elektronik, parfymer och gamla mobiler är eftertraktade, säger hon. Men kläder går inte att sälja dyrt – oavsett märke.

– Vi har åkt runt till kompisar och rensat deras förråd – för de orkar inte själva. Men fler borde göra det här – det går att tjäna pengar, och folk är som galna!

Här kan du gå på loppis i sommar 

  1. Hågelbyparken, Tumba Drive-in: lördag 11–15, onsdag 17–20
  2. Loppmarknaden, Vårberg C Under tak: måndag–fredag 11–18, lördag 10–16, söndag 11–16
  3. Täby galopp Drive-in: lördag, söndag 12–16
  4. NackaLoppis, ­Kvarnholmen Drive-in: lördag, söndag 11–16
  5. Roslagsstoppet, ­Vallentuna Drive-in: söndag 11–15
  6. Solvalla Drive-in: Den 8, 9, 29, 30 augusti 11–15
  7. Lissma Park, ­Huddinge Bakluckeloppis: söndag 7–16
  8. Lunda Arlanda Bakluckeloppis: lördag, söndag 10–15   Siggesta gård, Värmdö Bakluckeloppis: söndag, 11–15
  9. Hornstulls marknad, Hornstulls strand Utomhus: söndag 11–17
  10. Upplands Väsby Bakluckeloppis: lördag, söndag 10–16
  11. Ekerö, Rosenhill Bakluckeloppis: söndag 12–16
  12. Broloppis, Upplands Bro Bakluckeloppis: Den 16 och 30 augusti 11–15
  13. Eurostop, Arlandastad Bakluckeloppis under tak: 1 augusti 11–15
  14. Tellus sommar­loppis, Midsommarkransen Under tak: 8 augusti, 10-16
  15. Barkarby Bakluckeloppis: Den 15, 16 augusti 11–15
  16. Loppis Signal­fabriken Sumpan, Sundbyberg Utomhus: 16 augusti 11–15
  17. Barnens baklucka, Jakobsberg Bakluckeloppis: 22 augusti 11–15
  18. Centrumloppis, ­Högdalen Under tak: 22 augusti, 11–15
  19. Torgloppis på ­Blasieholmstorg, Blasieholmen Utomhus: 22 augusti, 11–15
  20. Åkersberga Bakluckeloppis: 22 augusti, 11–15
  21. Sjödalsparken, Huddinge Utomhus: 22 augusti, 11–15
  22. Marenplan, Södertälje centrum Utomhus: 29 augusti, 10–15
  23. Gatuloppis Hägervägen, ­Tallkrogen Utomhus: 29 augusti, 10–15
Fakta. Så funkar ­skattereglerna

Privatpersoner har rätt att sälja sina egna saker vid enstaka tillfällen för upp till 50 000 kronor om året skattefritt. Detta gäller oavsett om försäljningen sker på loppis eller på nätet.

Försäljning av egentillverkade föremål, till exempel fågelholkar, kan däremot betraktas som en hobby och ska beskattas som inkomst av tjänst.

– Det är också skillnad på om du säljer dina egna grejer som du rensat ut, eller åker runt vintertid och köper upp grejer som du sedan säljer för att livnära dig på. I det senare fallet är det fråga om näringsverksamhet, säger Pia Blank Thörnroos, skattejurist på Skatteverket.

Krav på kassaregister gäller inte på loppmarknader, om inte försäljningen överstiger 177.600 kronor om året.

Fakta. Tips till nybörjare

Om du är köpare: 

  • Ta med påsar och växelpengar.
  • Ta med måttband.
  • Pruta snyggt om det är befogat.
  • Ta chansen att rota i lådor. Fråga försäljarna om udda saker som kan vara fynd.

Om du är försäljare:

  • Räkna med att rensning och packning tar tid. Kontrollera att allt är helt och rent.
  • Bilen behöver inte vara stor, bara den har en baklucka.
  • Bord är bra, men ett skynke på marken fungerar. Presenning är bra vid regn.
  • Klädhängare rekommenderas, gör kläderna mer synliga.
  • Kom tidigt, placeringen på området kan vara avgörande.
  • Tänk på försäljningen som en butik, duka upp så att det ser inbjudande ut.
  • Lägg fram ovanliga saker som blickfång.
  • Ta med ett lager av påsar och tidnings­papper.
  • Kom ihåg växelkassa, men Swish fungerar också.

Prissättning:

  • Bestäm innan vad som är ditt mål – att bli av med grejerna eller att få anständigt betalt, och sätt priserna därefter.
  • Stå emot skambud, heta prylar säljer ändå.
  • Glöm affektionsvärdet eller ta hem prylen.
Fakta. Hetast på loppis just nu

Mycket hett:

  • Leksaker och ­barnkläder
  • Lego, gärna i lösvikt
  • Kläder
  • Fiskegrejer
  • Verktyg
  • Elektronik
  • Handväskor
  • Smycken
  • Skor, särskilt ­fotbollsskor
  • Dukar
  • Serietidningar
  • Parfymer
  • Mobiltelefoner

Mindre hett:

  • Böcker
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.