Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 07:51 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/galleriorna-tar-over-stockholm/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Galleriorna tar över Stockholm

Antalet köpcentrum i Stockholm har aldrig tidigare varit så stort – inte heller antalet besökare. Finns det någon gräns för hur många ­gallerior man kan bygga? Räcker kunderna?

– Ja, men det finns ett stort konsumentmissnöje med det stereotypa, säger Monica Bruvik vid Centrumutveckling.

Europa har genomgått ett ekonomiskt stålbad av monumentala mått och ytterligare en period av lågkonjunktur väntar. Sverige har klarat sig rätt bra. Detaljhandeln likaså. Stockholm går bäst i landet. Ändå: när 2011 sammanfattas förväntar man sig en minskning i köpcentrumhandeln jämfört med tidigare år, enligt Fredrik Kolterjahn, senior analytiker vid HUI Research.

– Jag skulle tippa att det blir ett minusresultat och att man har ett lite sämre utfall än detaljhandeln har totalt sett. Vilket skulle innebära att man har tappat lite marknadsandelar, säger han.

Ändå finns det plats för fler köpcent­rum i staden tror i princip alla som DN Stockholm har pratat med. Så stor är inflyttningen. Allt handlar om att skapa en tillräckligt bra handelsplats.

– Konkurrensen hårdnar men det har tydligt visat sig att de köpcentrum som investerar och förbättrar sitt utbud av butiker och ökar bekvämligheten alltid har en bättre försäljningsutveckling än de centrum som inte gör någonting. De vinner även mot annan handel, förklarar David Jansson, analytiker vid tidningen Market.

I dagsläget går inget köpcentrum så dåligt att det riskerar konkurs, uppger Fredrik Kolterjahn. I stället är det enskilda butiker som drabbas, genom låg försäljning och höga hyror. För köpcentrumet i sig är det ingen stor sak – de stora har en lång lista med intressenter. En ny hyresgäst finns alltid redo.

– Konsumentmissnöjet rör det vanliga och stereotypa, den traditionella synen på vad en galleria är; stort, glastak, inomhus, enhetligt butiksutbud och så vidare. Ett köpcentrum som var hett på 1970-talet är inte hett i dag, säger Monica Bruvik, vd för Centrumutveckling.

Något som ofta kritiseras är likriktningen. Att de stora kedjorna finns i varje köpcentrum. H&M. Clas Ohlson. Lindex. Och så vidare. De är dock svåra att ersätta, menar Bruvik.

– Om man väl har de starka kedjorna som hyresgäster så kan man ta ut svängarna och ta in mindre eller mer speciella butiker. De som slarvar med och har en för nonchalant attityd till de riktigt stora får ofta ta ned sina ambitioner, säger David Jansson.

Så gör det någon skillnad? Absolut, hävdar Jan Gösbeck, centrumchef för Kista Galleria:

– Vi har 37 kaféer och restauranger, majoriteten drivs av enskilda ­företagare. Det går tack vare att vi är en attraktiv marknadsplats. Branschen utvecklas dessutom mer mot nöjen och underhållning. Utan det stora flödet av människor skulle vi inte kunna ha O’Learys med tolv bowlingbanor eller en 5D-biograf, som i sin tur bidrar till att det kommer ännu mer folk.

Bland annat därför förväntar sig David Jansson att köpcentrumen fortsätter att tränga undan annan detaljhandel.

– Konsumenten sparar tid och möda och i många fall även pengar genom att många butiker finns samlade på ett enda ställe, säger han.

Mall of Scandinavia i Solna, Unibail-Rodamcos gigantiska flaggskepp till köpcentrum, förväntas stå klart 2015. Blir det enligt plan så kommer här att finnas 250 butiker på 100.000 kvadratmeter.

Det kan man jämföra med Sickla Köpkvarter (Atrium Ljungberg), som har en handelsyta om 66.600 kvadratmeter, och Kista Galleria (DNB Livsforsikring ASA), vars butiksyta är omkring 56.700 kvadratmeter.

Enligt Monica Bruvik byggdes det mer när konjunkturen var god, främst utbyggnader av redan befintliga handelsområden.

– Nu byggs det mindre och utbyggnationerna är på lägre nivåer. Framöver blir det en mer normal utbyggnadstakt av handelsyta om omkring 4 procent, bedömer hon.

David Jansson uppger att innerstadsgalleriorna har haft det svårast när försäljningen av kläder och skor har vikit:

– Då tar man mycket stryk när utbudet domineras av det. Citygalleriorna har också tillgänglighetsproblem eftersom det är svårt med parkeringsplatser.

Framtiden då? De flesta är överens: handelsplatser blir mer mötesplatser. Nöjen och underhållning blir viktigare. Och så tillkommer ett större tjänste- och serviceutbud.

– Det blir nästa utvecklingssteg, det ska bli intressant att se hur exempelvis Mood Stockholm implementerar det, säger Fredrik Kolterjahn.

Monica Bruvik tror att även den digitala revolutionen kommer att påverka köpcentrumens riktning:

– Framgångsrika centrum måste i framtiden bli ”cross channel centres”, som effektivt erbjuder konsumenter alla tillgängliga sälj- och dis­tributionssätt, inklusive e-handel.

Sickla Köpkvarter 2,71miljarder Täby

Sickla Köpkvarter 2,71miljarder

Täby Centrum 2,42

Kista Galleria 2,10

Skärholmen 1,95

Farsta Centrum 1,92

Nacka Forum 1,64

Gallerian 1,51

Solna Centrum 1,30

Bromma Center 1,24

Heron City 1,20

Källa: HUI Research.

Kista Galleria 17,3 miljoner Gallerian

Kista Galleria 17,3 miljoner

Gallerian 16,7

Skärholmen 11,9

Täby Centrum 10,1

Västermalmsgallerian 8,3

Solna Centrum 6,7

Tyresö Centrum 6,5

Väsby Centrum 6,3

Heron City 6,0

Sollentuna Centrum 6,0

Källa: HUI Research.

(Omsättningsuppgifter för akka handelsplatser och köpcentrum finns inte. Besökssiffrorna mäts på olika sätt och är inte helt jämförbara.)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.