Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Gängledare varnades av polisen – sedan mördades hans ärkefiende

Fyra dagar innan en utpekad gängledare sköts till döds under en biljakt i Bromma i västra Stockholm varnade polisen den 30-åring som nu misstänks för att ha beställt mordet.

Varningen gick ut på att det fanns ett dödshot mot honom. 

– Med de uppgifter vi hade var vi skyldiga att agera. Att någon sedan tar lagen i egna händer kan inte vi ta ansvar för, säger spaningsledare Christer Axling.

Rättegången i det uppmärksammade mordfallet inleds på tisdagen. Den kommer att hållas i Stockholms tingsrätts säkerhetssal då hotbilden bedöms vara stor. 

Enligt polis och åklagare handlar det om ett beställningsmord i den undre världen. Sju personer står åtalade för olika grader av inblandning i det dramatiska mordet på en 28-årig man i november i fjol.

Mannen sköts under en 700 meter lång biljakt längs med Bällstavägen i Bromma. Minst 18 skott avlossades vid lunchtid på öppen gata, tre oskyldiga människor var nära att träffas. Vittnen berättade för polisen hur skytten hängde ut genom ett bilfönster och sköt under jakten.

Av den 4.000 sidor långa förundersökningen framgår att den gängkonflikt som antas ligga bakom mordet pågått sedan 2013 och att dådet – det senaste i en rad mord kopplade till konflikten – hade planerats under flera dagar.

De åtalade ska enligt utredningen ha kartlagt sitt offer, köpt engångsoveraller, kikare och komradioapparater som de använde vid mordet. De hyrde också flera bilar och bokade olika hotellrum där de tillbringade nätterna under tiden planeringen pågick.

– Vi har gjort ett gediget kartläggningsarbete och är nöjda med att vi lyckats få hela kedjan i det som vi brukar benämna som ett beställningsmord – från anstiftaren till den den som utfört mordet, säger Christer Axling, spaningsledare vid Stockholmspolisens regionala enhet för Grova brott.

Av förundersökningen framgår dock även att det som utlöste händelsen kan ha varit en åtgärd som polisen själv vidtog den 16 november. Då fick nu åtalade 30-åringen ett samtal från en polis som berättade att det kommit till polisens kännedom att det fanns en aktuell hotbild mot honom. 

Polisen som ringde har tidigare haft kontakt med 30-åringen i samband med att den sistnämndes bror sköts till döds i Östberga i augusti förra året. Polismannen uppmanades att ringa 30-åringen av en chef.

Polisens pm från förundersökningen.
Polisens pm från förundersökningen. Foto: Polisen

”Vad hotbilden bestod i, vem som skulle utföra den eventuella gärningen och när meddelades aldrig”, skriver polisen i ett pm som ingår i förundersökningen.

30-åringen sade sig dock direkt förstå vem som låg bakom hotet. Enligt polisens eget PM reagerade han på samtalet med att själv peka ut sina fiender:

”X upprepade vid flera tillfällen att han bara har en fiende (nämner smeknamnen på två kända kriminella från konkurrerande Bredängsnätverket, reds. anm.) och att han vet vilka som avses i hotbilden. Han var helt övertygad om att det var dom som är efter honom även denna gång.” 

30-åringen trodde sig alltså veta varifrån hotet kom – och fyra dagar senare sköts en av de personerna till döds i den dramatiska biljakten. Den andre utpekade fienden hade då gripits av polis för att avtjäna ett fängelsestraff för grovt vapenbrott.

För att förstå vad som hände måste vi gå tillbaka till den dag som 30-åringen varnades av polisen. I det PM som polisen själv upprättat skriver polismannen: ”Jag blev förvånad över att han trots mitt samtal om hotbilden valde att vara kvar i Östberga.”

I stället för att packa ihop och gömma sig kallade 30-åringen till sig sina vänner. Flera av dem blev kontrollerade av polisen när de kom till mannens bostad i Östberga, polisen hade nämligen laddat upp med resurser i området.

Att de samlades hemma hos 30-åringen i Östberga på kvällen är ett av åklagarens bevis för att densamme planerade och beställde mordet.

Dagen efter, den 17 november, greps dock en av de personer som misstänktes ligga bakom hotet mot 30-åringen – varför hotbilden mot honom antogs minska. Polismannen som varnat 30-åringen meddelade honom nu att läget lugnat ner sig. 30-åringen tackade polismannen för hjälpen.

Planerna på att mörda den andra ärkefienden var dock, enligt polisens utredning, nu i full gång. 

De två personer som nu står åtalade för att ha utfört själva mordet, en 25-åring och en 34-åring, beskrivs närmast som torpeder. Ingen av dem har några tidigare nära  kopplingar till de både konkurrerande nätverken.

I den mördade 28-åringens mobil var det fullt av bilder på vapen och pengar. ”Det är inget ovanligt, så ser det alltid ut”, säger polisens utredare till DN.
I den mördade 28-åringens mobil var det fullt av bilder på vapen och pengar. ”Det är inget ovanligt, så ser det alltid ut”, säger polisens utredare till DN. Foto: Polisen

De som åtalas för medhjälp respektive anstiftan tillhör dock Östberganätverkets kärna. 30-åringen och hans allra närmaste vän, som också står åtalad för anstiftan till mord, åkte till Amsterdam dagen innan mordet på 28-åringen genomfördes och kom hem dagen efter.

30-åringen hävdar att han åkte utomlands för att skydda sig själv efter att polisen varnat honom, men polisen tror att han helt enkelt ville skaffa sig ett alibi för mordet på 28-åringen.

– Polisen skrämde livet ur mig. Jag har redan förlorat två bröder. Ska jag också dö eller? Jag har bett om skydd och hjälp av polisen sedan min senaste bror mördades i augusti, men inte fått någon, säger han i förhör.

Enligt dåvarande chefen för grova brott polisområde Syd, Manne Jönsson, och polisområdeschefen Paul Nilsson, var det relevant att varna 30-åringen. Att de skulle kunnat vidta andra brottsförebyggande åtgärder – som till exempel skydda 30-åringen – ansågs inte ”verkningsfullt”.

De fortsätter:

”Diskussionen ledde fram till att vi, likt liknande situationer tidigare, i vart fall ville varsko den hotet riktade sig mot. Syftet med detta var att både få ut mer information för att utveckla de uppgifter som fanns och att den hotet riktades mot skulle kunna reducera hotet genom att välja att avvika från sina vanliga vistelseplatser.”

Foto: Polisen

Christer Axling, utredningsledaren, anser inte att det var konstigt att polisen valde att varna mannen i stället för att polisen själv vidtog åtgärder för att skydda honom:

– Vi har fått in uppgifter om att han låg pyrt till. De var inte tillräckligt konkreta för att vi skulle kunna agera på dem, däremot är det vår skyldighet att vidareförmedla dem till honom för att trots de vaga uppgifterna kanske förhindra att ett brott begås.

Diskuterade ni vilka konsekvenser det kunde få att delge en kriminell person en känd hotbild?

– Vi agerade utifrån de uppgifter vi hade, att någon då tar lagen i egna händer kan vi inte vi ta ansvar för, svarar Christer Axling.

Polisen som kontaktade 30-åringen ska höras under rättegången. Det innebär att polisens agerande är en del av åklagarens bevisning mot de åtalade.

Enligt flera polisforskare som DN varit i kontakt med är det helt i sin ordning att polisen varnar en person mot vilken det finns en hotbild. Att försöka skydda någon som hotas är i princip omöjligt:

– Det kräver enorma resurser och är mycket svårare än vad allmänheten tror. I det här fallet kan vi inte veta vad som hänt om de inte varnat personen i fråga och jag är övertygad om ett det var ett svårt beslut för polisen att fatta, säger Ingrid Helmius, doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet som skrivit avhandlingen ”Polisens rättsliga befogenheter vid spaning”.

Stefan Holgersson, polisforskare vid Linköpings universitet säger:

– Det finns många olika aspekter att väga in här. Polisen ska varna, samtidigt vet de att det får speciella konsekvenser när det handlar om en kriminell gängmiljö. I samma ögonblick som den första personen varnas ökar ju hotbilden även mot den som hotet antas komma ifrån.

Bo Wennström, professor i rättsvetenskap som startade centrum för polisforskning 2009, konstaterar att polisens agerande inte är formellt fel, och att i ärenden som dessa måste polisen fatta beslut från fall till fall – med omdöme:

– Det är outgrundligt hur den kriminella världen fungerar, även för polisen. Man får inte knäböja och ta för mycket hänsyn, då kan det hända vad som helst, säger han och understryker att han inte är insatt i detaljerna i det här fallet.

Samtliga åtalade nekar till brott. Charlie Tvärenvigg, som försvarar den 30-åring som misstänks ha beställt mordet och som också varnades av polisen fyra dagar innan mordet, vill inte på något sätt kommentera fallet. 

Advokat Thomas Olsson, som försvarar en 36-åring som också åtalas för anstiftan till mordet, säger det inte finns några som helst bevis för att hans klient har varit inblandad och att det därför inte finns någonting mer att säga.

 

Fakta.Åtalet

Två personer åtalas för mord, tre för medhjälp till mord och två personer för anstiftan till mord.

En person åtalas också för framkallade av fara för annan – då tre oskyldiga, som bara råkade vistas längs med brottplatsen, tvingades ducka för att undvika det som de i förhör beskriver som ”kulor som viner”.

Mordet anses av polisen vara en del i den blodiga konflikten mellan två kriminella nätverk, Ösberganätverket och Bredängsnätverket, en konflikt som pågått sedan 2013. Fler mord och mordförsök kan kopplas till konflikten.

 

Fakta.Lång rad mord och mordförsök kopplas till konflikten

Juni 2013, Bredäng. En person från Östberganätverket skjuts i benet. En person döms.

September 2013, Örby. Brodern till en ledargestalt i Östberganätverket skjuts ihjäl. Dagen efter skjuts ännu en person till döds i Östberga, ett mord som antas vara en hämnd.

Oktober 2013, Bredäng. Flera skott avlossas mot en bil med två personer tillhörande Bredängsnätverket. En person tillhörande Östberganätverket döms för mordförsöket.

Augusti 2015, Bredäng. En ­central figur i Bredängsnätverket blir ­beskjuten men klarar sig.

Mars 2016, Bredäng. En 24-åring som är nära vän med ledaren i Bredängsnätverket skjuts med automatvapen.

Juli 2016, Enskede. Efter en biljakt genom Enskede skjuts mängder av skott mot en bil där ledaren för Östberganätverket färdas. Dagen efter hittas två automatvapen i en trädgård. En 35-årig man tillhörande Bredängsnätverket grips och döms till 15 års fängelse för mordförsök och grovt narkotikabrott.

November 2017, Bromma. Den utpekade ledaren för Bredängsnätverket skjuts ihjäl efter en 700 meter lång biljakt mitt på dagen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.