Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Grannsamverkan ska förhindra misshandel

Varje dag polisanmäler runt tio kvinnor i Stockholms län att de blivit misshandlade av någon närstående.

I de allra flesta fallen finns det någon som har hört, sett och förstått.

– Därför startade vi Huskurage. Vi tycker att alla hyresvärdar och bostadsrättsföreningar borde införa en trygghetspolicy, säger Nina Rung och Peter Svensson.

De bor i Fredhäll. Utanför balkongen står sommaren i full grönska och allt verkar bra.

Men både Nina Rung, som utreder grova brott på familjevåldsenheten på Stockholmspolisen, och hennes sambo Peter Svensson, som arbetar med våldsprevention, vet att bakom fasaderna på allt för många hus händer det som inte får hända.

Kvinnor – och i viss mån även män – blir misshandlade.

Varje år polisanmäler runt 3.400 av de länsbor som drabbas av våld i nära relationer händelsen – men mörkertalet är gigantiskt. Brottsförebyggande rådet bedömer att det är så stort som över 90 procent.

– När de polisanmälda fallen hamnar på mitt bord så slås jag ofta över hur få och dåliga vittnesuppgifter vi kan få. Detta trots att det nästan alltid finns en granne som förstått vad som pågått, säger Nina.

Hemma vid köksbordet fick hon och Peter en idé. När den bostadsrättsförning de är medlemmar i hade årsstämma lade de fram den: de tyckte det var dags att införa en trygghetspolicy, ett löfte om att ­agera och visa omsorg om eller när det uppstår oro för att någon i ens hus faktiskt blir slagen.

Till policyn ville de koppla en handlingsplan, det vill säga ett slags handbok i hur man gör om man vill bry sig.

– Det blev ett rungande ja till det förslaget, så vi satte fart och skrev. Nu har över 11.000 personer varit inne på vår hemsida. Förhoppningsvis har lika många laddat ner de dokument vi lagt upp, vårt mål är nämligen att sprida det här initiativet till alla, säger Peter Svensson.

Egentligen är det inte särskilt komplicerat alls – och ändå är det så svårt:

– Det kan finnas en befogad rädsla att inte vilja gripa in. Det kan också finnas en känsla av obehag över att lägga sig in sina grannars privatliv. Men vi tycker inte att det är argument som håller. Det finns mängder med saker man kan göra som medmänniska för att förhindra att någon utsätts för våld, menar ­Peter Svensson.

Att anta en gemensam policy i ett hyreshus eller i en bostadsrättsförening kan också ge den brottsutsatte mod att själv be om hjälp. Aktuell forskning visar också att en person som utsätts för brott gör motstånd utifrån den hjälp han eller hon förväntas få av sin omgivning.

– Vet man att det finns en medvetenhet i det hus där man bor vågar man kanske skrika högre eller själv ta kontakt. I förlängningen kan det rädda liv, konstaterar Nina Rung.

På hemsidan har de lagt upp policydokument och tips och råd på hur man kan göra som granne till en person som utsätts för våld. Det är enkla råd – det kan nämligen räcka med att ringa på och säga ”hej, jag tyckte jag hörde att någon skrek – hörde ni också det?”, eller för den delen ”hej, jag heter Peter och bor här, kom och knacka på om ni vill eller behöver”.

– I uppenbara fall kan det till och med räcka att ringa på och springa därifrån, vad som helst som bryter en pågående misshandel är bra, ­säger Nina Rung.

Hemma i Fredhäll sitter policydokumentet uppsatt i trapphuset och i hissen. Det är så Nina och Peter vill att det ska se ut överallt. I Stockholm har de inlett diskussioner med Svenska Bostäder, som kommer att starta ett pilotprojekt i några fastigheter till hösten. Nina Rung och Peter Svensson är mycket nöjda med den uppmärksamhet deras idé hittills fått:

– Vi är övertygade om att ett gemensamt ställningstagande mot våld och för att man bryr sig har betydelse. Och inte bara för de som drabbas direkt, utan även för de många barn som varje dag tvingas bevittna våldet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.