Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-15 07:49 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/gronomraden-forsvinner-ersatts-med-gungor/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Grönområden försvinner – ersätts med gungor

Miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP) tycker inte att grönytekompensationen fungerar i Stockholm i dag.
Miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP) tycker inte att grönytekompensationen fungerar i Stockholm i dag. Foto: Anders J Larsson

När bostäder byggs på värdefull grönmark ska förlusten kompenseras. Men DN:s kartläggning visar att grönytekompensationen oftast bara blir en upprustad lekpark.

– Det är inte rätt, vi måste titta på de ekologiska värden vi tar bort, säger miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP).

 

Serie – Våra drömmars stad

För att stärka grönområdena när staden bygger 140.000 nya bostäder till 2030 har  Stockholm infört en grönytekompensation. Den innebär att om man bygger på ny mark måste värdefulla grönytor som försvinner kompenseras. 

Enligt miljöprogrammet ska områden med sociala värden, som lekplatser och bollplaner, kompenseras med sociala värden. Och områden med ekologiska värden kompenseras med ekologiska värden. Men i realiteten blir det sällan så.

Majoriteten av förra årets 12 grönkompensationer handlade främst om att bygga eller rusta lekparker kring bostadsprojekten.

I Stora Mossen försvann ett grönområde med både sociala och rekreativa värden - och kompenserades med en lekplats. I Hökarängen försvann naturmark med ekologiska värden – och ersattes med ett utegym och en trappa. 

Totalt berikades staden förra året med en aktivitetspark, fyra nya lekparker, fyra upprustade lekparker, ett utegym, en bollplan och en pulkabacke. De huvudsakliga ekologiska tillskotten var en trädallé i Farsta samt ett utbyggt parkrum i en korsning i Årsta. 

Boverket ifrågasätter Stockholms stads tolkning av grönkompensationer.

– Det verkar konstigt att kompensera en grönyta med en gunga. En kompensation får aldrig rättfärdiga en dålig exploatering. Om man verkligen måste ta värdefull grönyta i anspråk måste man investera i de ekologiska funktioner som försvinner, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt vid Boverket.

Även stadsträdgårdsmästaren i Stockholm är tveksam till grönytekompensationen.

– Det ska ju vara självklart att planera in det gröna. Jag hoppas att det gröna med tiden blir ett självklart ingångsvärde i alla projekt. Det är inget man kompenserar sedan. Att prata om kompensation förringar ju det gröna, säger Elisabeth Rosenquist Saidac.

Vi måste titta på de ekologiska värden vi tar bort och se till att de ersätts. Det handlar inte om att bygga en lekplats i stället för träd.

Miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP) håller med om att grönytekompensationen fungerar dåligt i dag.

– Det är något vi måste ta tag i för det fungerar inte riktigt i dag. Det finns en brist och vi måste se till att verktyget att kompensera faktiskt ger en kompensation, säger Katarina Luhr.

Majoriteten av grönytekompensationerna blir lekplatser?

– Det är inte bra, vi måste titta på de ekologiska värden vi tar bort och se till att de ersätts. Det handlar inte om att bygga en lekplats i stället för träd. Då måste vi plantera ett nytt träd och sätta dit en fågelholk i stället för att bara ställa dit en parkbänk eller bygga en krocketbana, säger Katarina Luhr.

Hur ser du på att grönytan per person kraftigt minskar i Stockholm?

– På vissa ställen kan man inte ta bort grönska utan måste förstärka den. På andra ställen tycker jag att man kan bygga. Det finns grönska som är mer eller mindre värdefull. 

Var tycker du att man kan bygga mer?

– Grundprincipen är på hårdgjord mark som gamla industriområden. Men även i kanten av natur och trafikleder. Som vid Örbyleden där man bygger på grönmark men förstärker stadsmiljön i stället för att bara få vägar med gräsmattor omkring.

Liljeholmskajen och Hagastaden har nästan ingen grönska alls?

– Men om man vill ha grönmark finns Hagaparken och Årstaskogen ett stenkast bort.

Det är ändå längre än 200 meter till de parkerna vilket parkriktlinjerna kräver?

– Ja, äldre och små barn kan behöva mindre ytor som är närmare. Där behöver man planera för mindre pocketparker, där man kan sitta under ett träd på en bänk. Men man kanske inte behöver ha skog så nära.

Behöver Stockholm en tydligare parkvision?

– Jag tycker att man behöver bygga parker men att de kan vara ganska små och ändå funktionella. Vi behöver bra parker men behöver också planera för all grönstruktur i staden. Det kan handla om naturreservat, trädalléer, stadsodlingar eller gröna tak och väggar.

Vad tycker du om grönytefaktorn i nya stadsbyggnadsprojekt, det blir mer gröna tak än träd och park? 

– Grönytefaktorn tycker jag ändå är ganska bra. Ett grönt tak kan ge ekologisk kompensation för en gräsmatta genom att hantera regn och locka humlor exempelvis. Men det är ju svårt att ha picknick i en grön vägg.

Nu tvingas ni inrätta naturreservat för att skydda från exploatering?

– Tvingas eller inte, men för att få värdefull natur behöver vi öar av skog. Som Årsta holmar där fåglar häckar. Det finns djur och natur som trivs bättre i staden än på landsbygden, duvhöken exempelvis. Vi behöver en övergripande plan för all grönstruktur och hur den hänger ihop.

Behöver vi sätta en prislapp även på grönmark som i London?

– Jag tycker att det ska ingå i kompensationsverktyget att titta på de värden som finns. I dag är det billigare att bygga på naturmark eftersom industrimark kräver sanering. Men då tar man inte hänsyn till de värden som finns i marken, som bullerdämpning och vattenrening. Där måste vi börja räkna på ett bättre sätt, säger Katarina Luhr.

 

Grönytefaktor

Grönytefaktor används för att stärka grönstrukturen i nya stadsbyggnadsprojekt. Den räknas ut genom att mäta den ekoeffektiva ytan  jämfört med total yta i ett kvarter. Ekoeffektiv är gröna ytor och vattenytor med positiv påverkan på ekosystemet, mikroklimatet, dagvattenhantering och bullerdämpning samt har sociala och rekreativa värden. Ett gammalt träd ger 3 poäng, ett grönt tak bara 0,2 poäng. 

 

Grönytekompensationer 2017

När grön mark bebyggs ska man ta hänsyn till biologisk mångfald och säkerställa en lämplig grönytekompensation. Både vissa rekreativa och ekologiska värden ska återskapas eller ersättas när oexploaterad mark tas i anspråk för bebyggelse. Alla naturområden är inte kompenserbara, utan måste bevaras i sin helhet för att dess funktion ska bestå. Det bör skiljas på kompensation av sociala och ekologiska värden, så att intrång i sociala funktioner kompenseras med sociala värden och intrång i ekologiska funktioner kompenseras med ekologiska värden.

 

Stora Mossen

Grönyta med ekologiska och rekreativa värden försvann.

Kompensation: Rustad lekpark.

Tallkrogen/Svedmyra

Grönyta försvann.

Kompensation: Rustad lekpark, ny bollplan, lekytor och konst.

Tallkrogen

Grönyta vid Tallkrogsvägen försvann. 

Kompensation: Pulkabacke.

Årsta

Rekreationsyta med bollplan och vårdhem försvann (Dellen).

Kompensation: Aktivitetspark.

Årsta

Skogssluttning planerad som naturmark och park försvann (Örlen).

Kompensation: Rustad lekpark, utveckling av parkrum i korsning Skagervägen/Vindomsvägen.

Farsta

Trädbevuxna områden och parkeringsplats försvann.

Kompensation: Ombyggnad av vägar med trädallé, rustning av gångtunnlar och parkleken Klyftan.

Långbro

Bollplan försvann.

Kompensation: Småbarnsparklek.

Hökarängen

Naturmark med ekologiska värden försvann, vissa ekbryn sparades.

Kompensation: Utegym och trappa till närliggande park.

Örnsberg

Industrimark Plomben och viss grönyta försvann.

Kompensation: Två lekparker.

Fruängen

Grön mark försvann vid Plymen.

Kompensation: Lekpark.

 

Källa: Stockholms stad

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.