Hägersten förtätas med punkthus

När Stockholm ska bygga 40 000 bostäder till 2020 och uppemot 140 000 bostäder till 2030 är det lätt att tro att nya stora stadsbyggnadsprojekt som Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden, Årstafältet och Slakthusområdet är hela lösningen.

Det är fel. Minst lika många bostäder kommer att byggas i andra stadsdelar när de ska bli tätare än i dag – utom Gamla stan som anses färdigbyggd.

De utredningar som staden beställt visar att det finns gott om mark som går att bebygga med bostäder utan att det intryck av grön stad som Stockholm ger från luften försvinner. Byggplanerna kan också genomföras utan att det blir långt till närmaste park eller grönområde. Stora parkeringsytor utanför tullarna kommer att krympa avsevärt och många breda tomrum längs vägarna kommer att fyllas med hus.

Men det kommer också att byggas en hel del i små skogsdungar, i bergsslänter och på gräsytor.

Massor av projekt med 150–200 bostäder kommer att vaskas fram de närmaste åren. De kommer att betyda att det byggs nya bostadshus som ska anpassas lagom mycket till de hus som finns.

En detaljplan på 200 bostäder i bergssluttningen vid Hägerstensåsens tunnelbanestation som antogs vid stadsbyggnadsnämndens senaste möte är ett typiskt exempel. Ingen av de ordinarie remissinstanserna hade något direkt att invända, men flera grannar ville banta projektet eller stryka det helt för att det är naturmark i sluttningen.

– Vi tycker att det här är ett bra projekt där de nya husen passar väl in i miljön och med de äldre husen. Vi behöver många sådana här projekt om vi ska klara av att bygga så många bostäder som vi behöver, säger stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S).