Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 01:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/hakteschef-doms-for-tjanstefel-efter-att-man-dog-av-uttorkning-i-cell/

STHLM

Häkteschef döms för tjänstefel efter att man dog av uttorkning i cell

En interiörbild från häktet i Sollentuna.
En interiörbild från häktet i Sollentuna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

En avdelningschef på ett häkte döms för tjänstefel av Svea hovrätt efter det att en häktad 23-årig man dött av törst 2017. Den ansvarige chefen friades helt i tingsrätten.

Chefen frias däremot av hovrätten från vållande till annans död, som han också stod åtalad för. 

SVT Stockholm skriver att chefen enligt rätten gjort sig skyldig till tjänstefel då han uppmärksammats på att 23-åringen varit i dåligt skick, men ändå inte sett till att han har fått adekvat sjukvård. Häkteschefen döms därför till dagsböter.

Häkteschefens försvarsadvokat Fredrik Zettergren uppger för SVT att domen kommer att överklagas. 

– Vi är naturligtvis besvikna att hovrätten bestämt sig för att beakta en annan typ av bevisning än tingsrätten. Tittar man på tidigare mål om tjänstefel så finns det dessutom tydligare regler som kan redogöra för vad som är fel och inte, men det finns det inte här, säger Fredrik Zettergren till tv-kanalen.

Det var i maj 2017 som 23-åringen dog av uttorkning efter att ha varit placerad i en cell på en avskildhetsavdelning på häktet i Sollentuna i drygt två veckor. Han häktades misstänkt för rån.

Enligt kammaråklagare Fredrik Ingblad visade utredningen att vattnet i cellen där mannen var placerad under längre perioder hade varit avstängt. Av stämningsansökan framgår även att 23-åringen var mycket påverkad av psykisk ohälsa.

Under sin tid i häktet var han enligt förundersökningen ibland aggressiv och svår att få kontakt med. Han ska också ha vägrat äta och kastat mat. Vid flera tillfällen ska han också ha hällt ut vatten på golvet och försökt orsaka översvämningar vilket var anledningen till att vattnet periodvis stängdes av. 

Den 8 maj gjorde en sjuksköterska bedömningen att mannen inte mådde bra psykiskt. Efter att en psykiater utfärdat ett vårdintyg transporterades han till ett sjukhus i centrala Stockholm. Där beslutades att mannen på grund av platsbrist skulle läggas in på ett annat sjukhus. På vägen dit drabbades han av hjärtstopp och vid middagstid den 9 maj dödförklarades han.

23-åringen avled i maj 2017.
23-åringen avled i maj 2017. Foto: Erik Englund

Efter en utvidgad rättsmedicinsk obduktion kunde det konstateras att dödsorsaken var uttorkning.

Häkteschefen åtalades för vållande till annans död och tjänstefel efter händelsen. Enligt åtalet ska personal ha påpekat för chefen att allt inte stod rätt till med mannens hälsa. Men trots detta såg chefen, enligt åtalet, inte till att mannens mat- och vätskeintag kontrollerades eller att han fick nödvändig vård.

Chefen, som har förnekat brott, friades på båda punkterna av Attunda tingsrätt. Rådman Mikael Swahn uppgav efter domen att chefen friats eftersom det inte kunde anses bevisat att han varit oaktsam, en förutsättning om någon ska kunna dömas för vållande till annans död.

Efter tingsrättens dom, som alltså överklagades, sade Fredrik Ingblad till DN att fallet är komplicerat.

– Det ena som slår mig är att tingsrätten gör det till en bevisvärderingsfråga. Det andra är en reflektion över att det är svårt att fördela ansvar i den här typen av ärenden. När det inträffar under längre tid och flera personer inblandande. Det är svårt att utse ett straffrättsligt ansvar.

Ämnen i artikeln

Sollentuna
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt