Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 15:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/hamstra-inte-mat-hamstra-grannar/

STHLM

”Hamstra inte mat – hamstra grannar”

Bild 1 av 3 Herman Geijer har skrivit flera böcker om att förbereda sig för en kris.
Foto: Alexander Mahmoud
Bild 2 av 3 Till förrådet i källaren har han just köpt ett par paket krossade tomater och två burkar jordnötssmör.
Foto: Alexander Mahmoud
Bild 3 av 3 Det handlar inte om att ha 300 kilo konserver hemma, utan om ett litet lager som räcker några dagar utan att gå affären, säger han.
Foto: Alexander Mahmoud

Herman Geijer är en prepper som föreläser om krisberedskap. Hans bästa tips till stockholmarna handlar inte om att fylla matförråden.

– Det är bra att hamstra mat, men det är bättre att hamstra grannar, säger han.

Dörren till källaren står på vid gavel. Längst in står Herman Geijer och packar upp nyinköpta varor. Två burkar jordnötssmör, lite kokosmjölk och några paket krossade tomater. Det är produkter på extrapris som han vet går åt.

– Vi köper sådant som är gott, som vi brukar äta till vardags och som inte kommer stå och bli dåligt. Det handlar om att behålla en känsla av normalitet. Man behöver inte köpa tråkiga helkonserver för att vara bra förberedd, säger han.

Geijer vet vad han pratar om. 41-åringen har gjort en hel karriär på att skriva böcker och föreläsa om prepping - att förbereda sig på en kris. Ändå ryms hans lager i ett helt vanligt källarförråd av extra toalettpapper och ett par hyllor med torrvaror.

Läs mer: Nu bunkrar stockholmarna upp

Hur länge räcker ditt lager egentligen?

– Jag tycker frågan är felställd. Räcker för vadå - för att överleva eller för att äta bra? Vi människor klarar oss länge på ganska lite. Frågan är vem du vill vara när krisen kommer. Jag vill vara som vanligt så att jag kan lägga min energi på att hjälpa andra.

Därför köper han lite extra mat varje gång han handlar. På så vis behöver den varken ta slut hemma eller i butikerna. Samtidigt förstår han de som bygger upp ett lager först när krisen känns nära.

– Det kallas för normalitetsbias. Vi utgår från att allt ska rulla på som vanligt och tänker att vi kommer ha tid att preppa senare. Det är förstås problematiskt, men så funkar den mänskliga psykologin, säger han.

Där andra förvarar cyklar har Herman Geijer torrvaror. Men det är inte frystorkat som trängs på hyllorna. Istället väljer han sådant som är gott och som går åt.
Där andra förvarar cyklar har Herman Geijer torrvaror. Men det är inte frystorkat som trängs på hyllorna. Istället väljer han sådant som är gott och som går åt. Foto: Alexander Mahmoud

I Stockholm bor majoriteten i flerbostadshus. Enligt statistik från SCB har den genomsnittliga invånaren en boyta på 36 kvadratmeter. Även om det underlättar att bo stort, är en liten lägenhet fullt tillräcklig för att förvara mat så att det räcker, tycker Geijer. 

– Alla kan få plats med en dunk vatten under sängen och tre paket havregryn utspridda här och där. Det kanske inte är så vackert, men det går. Man behöver inte ha 300 kilo konserver hemma. Det viktiga är att klara av att butikerna stänger en kort period, säger han.

Läs mer: Stockholms matproduktion räcker inte i kris

Att lagra mat ger en känsla av att ha kontroll över situationen. Men det absolut viktigaste i en kris är samarbete, menar Geijer, som själv förvånades över det när han lärde sig mer om krisberedskap.

– Jag har verkligen gjort en resa som förändrat min syn på människan. Jag trodde, precis som många andra, att vårt ”naturliga” tillstånd är att vara egoistiska. Men det är snarare vår moderna civilisation som betonat konkurrens och självständighet. I grunden är vi rätt solidariska. Det är förmågan att samarbeta som fått oss att komma så här långt.

Därför är hans bästa råd att lära känna sina grannar. Något som kan vara utmanande för dagens storstadsbor.

– Förr levde människor på samma plats under lång tid och visste vilka som bodde i närområdet. Så är det inte längre. Nu gör vi både yrkeskarriär och bostadskarriär och flyttar ofta. Stockholmarna känner inte sina grannar och det är jättedåligt.

Förråd eller ej. Det viktigaste är att samarbeta. Stockholmare behöver bli bättre på att prata med sina grannar, tycker Geijer.
Förråd eller ej. Det viktigaste är att samarbeta. Stockholmare behöver bli bättre på att prata med sina grannar, tycker Geijer. Foto: Alexander Mahmoud

Trots det ser han fördelar med att bo i Stockholm i kristider.

– Här finns allt. Och myndigheterna kommer arbeta hårt för att allt ska kunna fortsätta som vanligt i den här staden.

Herman Geijer går fram till fönstret och pekar ut mot fyra pallkragar som står uppställda på gården. Han delar med sig av ett sista tips: att odla egen mat. På sommaren växer potatis och tomater i lådorna. Nu står de tomma.

– Jag startade en odlingsgrupp tillsammans med några andra i huset. Men efter två säsonger hade alla flyttat utom jag.

Läs mer: Tio råd till dig som funderar på att bunkra mat