Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Han står mitt i byggbråket om Stureplan

– Vi har aldrig fått så många yttranden tidigare, säger stadsarkitekten Torleif Falk om protesterna mot ombyggnaden av Stureplan.
– Vi har aldrig fått så många yttranden tidigare, säger stadsarkitekten Torleif Falk om protesterna mot ombyggnaden av Stureplan. Foto: Carl Bredberg

I dag kan stadsbyggnadsnämnden ta beslut om de omstridda Stureplanerna. När stadsarkitekten Torleif Falk tillträdde för ett år sedan spådde han att Stureplan skulle bli det största byggbråket.

– Diskussioner och olika uppfattningar är en naturlig del av processen, men man kan ju fråga sig hur demokratiskt det är alla gånger, säger Torleif Falk.

Vi möts vid Svampen utanför jättekvarteret vars ombyggnad orsakat den största digitala folkstormen någonsin i Stockholms stadsbyggnadshistoria. Restaurangnestorn PG Nilsson driver en framgångsrik och kändistung kampanj mot de nya Stureplanerna som han menar hotar verksamheten i kvarteren. Över 8.200 personer skrev i somras på ett förtryckt protestmejl adresserat stadsbyggnadskontoret. 

– Vi har aldrig fått så många yttranden tidigare. Det är klart att det beror på att en aktör har organiserat det på ett väldigt effektivt sätt. Så länge han håller sig till spelreglerna kan vi som tjänstemän inte ha några synpunkter. Sedan kan man väl tycka ur ett samhällsperspektiv att vissa har större möjligheter att påverka processerna och andra inte alls har samma möjlighet. Om man pratar om demokratisk hållbarhet, säger Torleif Falk.

Läs mer:Så tycker stockholmarna om nya Stureplan 

Byggbråket eskalerade när PG Nilsson i augusti JO-anmälde staden för att ha gömt undan tusentals protestbrev. Fastighetsbolaget Adia laddade då sina pr-kanoner med en opinionsundersökning som visade att bara var fjärde stockholmare var emot Stureplanerna och att hälften inte ens kände till dem. PG Nilsson svarade med en SIFO-undersökning som visade precis tvärtom.

Det är klart att personer med stora resurser kan ta professionell hjälp att driva sina egna intressen.

Är det inte alltid en röststark elit som påverkar mest i planprocesser?

– Det är klart att personer med stora resurser kan ta professionell hjälp att driva sina egna intressen. 

Lyssnar ni på dem då?

– Vi måste väga in de frågor som är relevanta för processen. Det går ju inte för oss att bara tycka. Däremot kan dessa personer påverka politiken så att de blir svajiga, säger Torleif Falk. 

Politikerna svajar mycket riktigt betänkligt i frågan. Vid stadsbyggnadsnämndens septembermöte bordlades planen som i detta nu stöds utåt endast av socialdemokraterna och kristdemokraterna. 

– Nu hoppas vi få svar från politiken på torsdag, säger Torleif Falk och blickar upp mot Bångska palatset fasad vid Sturegallerian. Fastighetsbolaget Adia har lovat att fasaden renskrapad från ursprungliga utsmyckningar ska renoveras till originalskick anno 1883.

Läs mer: Stadsbyggnadskontoret vill gå vidare med Stureplanerna 

– Bångska palatset var magnifikt. Om det restaureras till ursprungsskick kommer det att  väldigt mycket bättre. Jag kan förstå enskilda hyresgäster vars verksamhet drabbas under byggtiden, men vi ser det från stadens perspektiv och hur stadsrummet och arkitekturen påverkas. Ett kvarter öppnas upp så att man korsa det från fyra håll. Det kommer att reparera och läka ihop en massa byggnader. Vissa saker rivs.

Stadsarkitektens roll är inte att medla i konflikten. Hans roll är rådgivande och detaljplanearbetet har drivits av medarbetarna och ytterst ansvarig är stadsbyggnadsdirektören.

Foto: Carl Bredberg

– Vi har gjort våra bedömningar utifrån en professionell värdering och samtal med länsstyrelsen, stadsmuseet och expertis. Man ersätter vissa delar som har lägre arkitektonisk kvalitet med ny samtida arkitektur, säger Torleif Falk.

Vi lämnar brandhärden vid Stureplan och promenerar till nästa härdsmälta i City; Apples planerade flaggskeppsbutik i Kungsträdgården. Körsbärsträden står i höstskrud och dammen är torrlagd för säsongen. Detaljplanen har sent omsider fått klartecken men med tydliga restriktioner för hur bolaget får och inte får bygga i parken.

Varför har ni haft så svårt att prata med Apple?

– Jag tror att de möjligen gått in i det här med för dålig kunskap om våra demokratiska processer. De är vana att jobba worldwide och många länder säger nog bara "fint, kör".  Vi har gett ganska tydliga anvisningar om vad vi tror är möjligt i Stockholm. 

Vad tycker du själv om Apple-planerna?

– Jag är ganska pragmatisk. De har köpt en tomträtt och har rätt att utveckla den. Men jag tycker inte att ett kommersiellt varumärke ska vara ett fondmotiv i stadens viktigaste offentliga rum. Använd den till att stärka Hamngatan i stället, en ypperlig plats för kommersiell verksamhet. Vi har inte hört något från Apple än. De jobbar troligen med förslaget.

Jag tycker inte att ett kommersiellt varumärke ska vara ett fondmotiv i stadens viktigaste offentliga rum

Det är inte bara i City det mullras kring stadsbyggnadsfrågor. Förtätningen har gjort att allt fler protestgrupper formerats kring grönområden som ska bebyggas i stadsdelarna. Stadsbyggnad kan mycket väl bli en valfråga nästa år.

Finns det en risk att ni förtätar sönder Stockholm?

- Jag tror på att förtäta. Och det finns väldigt gott om plats i Stockholm. Det är klart att vi måste göra noggranna utredningar och låta folk göra sina röster hörda. Det är inte så att man bara bygger bort en skog eller park. Det är ofta på redan hårdgjorda platser,  eller platser som inte har så stort ekologiskt eller rekreativt värde.

Finns det inte en gräns för hur tätt man kan bygga?

– Jo, men de bedömningarna gör vi. Hagastan är ovanligt tätt för att vara i Stockholm. Samtidigt är det ett ovanligt projekt som gjort det möjligt att däcka över ett stort förskräckligt sår. Tidigare fanns en bro från Stockholm till Solna. Från Vasastan till Hagaparken fick du i princip ta bil, nu får du fina promenadstråk hela vägen. Det är ett otroligt kostsamt projekt och exploateringen har gjort det möjligt.

Läs mer: Rekordmånga protester mot planerna för nya Stureplan 

Torleif Falk har haft en låg profil utåt under sitt första år som stadsarkitekt. Inför tillträdet beskrev han sin roll mer som dirigenten som skulle få orkestern att spela gnisselfritt.

Hur har du lyckats?

– Jag är i min linda. Det var en större omfattning och högre intensitet och komplexitet än vad jag kunde drömma om. Vi ser nu faktiskt över organisationen, att ensam ta hand om detta det är en utopi, nästa steg är att förstärka kopplingen i arbetet från strategi till färdig miljö. Staden som helhet till lokalt.

Nu höjs röster för att bygga klassisk stenstad, är det no-no för en arkitekt?

– Jag tycker alla stilar från alla tider kan vara intressanta om de har hög kvalitet. Men om man pratar om dekorativ arkitektur utan innehåll så kan det bli något förenklat. Stenstaden är väldigt välordnad, bristen är mörka gårdar och hårda gatumiljöer. I förorten har man lyckats skapa grönstrukturer, smala ljusa byggnader och andra fördelar. Det finns inget entydigt svar. 

Jag tycker alla stilar från alla tider kan vara intressanta om de har hög kvalitet.

Behöver Stockholm riktlinjer för höga hus likt Göteborg?

– Ja, men vi kanske inte behöver bestämma exakt hur högt och exakt var, även höga hus måste behovsprövas. Däremot behöver vi tydliggöra en grammatik för hur staden som helhet ska se ut. Vi ska nu utveckla den gamla byggnadsförordningen. Exakt hur detaljerad den ska vara vet jag inte. 

Vad tycker du om den nya arkitekturen i Stockholm?

– Jag är positiv till det jag ser och hoppfull att vi kommer att lyfta nivån. Det är en ny generation arkitekter som ofta har internationell utbildning och många pigga nya byggherrar som vill skapa arkitektur. Vi har även flera internationella projekt med en klass vi inte sett på länge. Gasklockorna är absolut världsklass och jag hoppas mycket på Norra tornen i Hagastan, säger Torleif Falk.

Fakta.Planerna för Sturegallerian

Fastighetsägarna Adia (Abu Dhabi Investment Authority) och Vasakronan vill  renovera Sturegallerian och bygga om kvarteret med hotell, kontor, bostäder och en ny tunnelbaneuppgång. Ombyggnationen väntas ta omkring 7 år, vissa byggnader renoveras och andra rivs. Bångska palatset fasad återställs till ursprungsskick medan flyglarna till Freys hyrverk från sekelskiftet rivs.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.