Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Handelskammaren om appförbudet: ”Kan få negativa konsekvenser”

Återvinningscentralen i Lövsta.
Återvinningscentralen i Lövsta. Foto: Magnus Hallgren

Stockholms handelskammare rasar mot stadens förbud av Tiptapps avfalls-app, som man anser är överilat.

– Att förbjuda en app som man sedan plankar drabbar både stockholmarna och framtida innovationer, säger vd:n Andreas Hatzigeorgiou.

DN kunde i fredags rapportera att Stockholms stad förbjuder företaget Tiptapps app-tjänst för transporthjälp av hushållsavfall. Enligt miljölagen får nämligen bara den som äger avfallet hantera det.

Stockholms Handelskammare riktar nu skarp kritik mot stadens beslut.

– Förbudet är överilat och riskerar att få negativa konsekvenser inte bara för alla Stockholmare som utnyttjar tjänsten utan också för framtida innovationer, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare.

Stockholms stad anser att miljölagstiftningen inte har tagit höjd för den nya tekniken och vill därför att saken både prövas av länsstyrelsen och ses över av miljödepartementet. Samtidigt har man insett stockholmarnas behov av transporthjälp och bestämt sig för att kopiera succé-appen. Redan nästa år planerar Stockholm vatten och avfall att starta en liknande app och erbjuda invånarna transportservice av avfall i egen regi.

– Att förbjuda den här tjänsten samtidigt som man plankar innovatörernas app är inte bra. Ska framtida innovatörer som skapar en app först behöva oroa sig för att den kan stängas ned bara för den rimmar dåligt med ett gammalt regelverk, och sedan att deras innovation plankas av det offentliga? säger Andreas Hatzigeorgiou.

Läs mer: Efter förbudet – Stockholms stad vill kopiera succén med egen sop-app

Stockholms stad hoppas också att förbudet förhindrar att det uppstår en okontrollerad och irreguljär arbetsmarknad. I våras lämnade 20–30 personer avfall så ofta att man misstänker att de har det som försörjning. Enligt Svoa har problemet fortsatt att växa sedan dess.

– Rätt metod för att stävja en irreguljär arbetsmarknad är inte att förbjuda enskilda plattformar som hjälper människor med tjänster de efterfrågar. Det finns andra sätt att stävja sådana avarter, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms handelskammare.
Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms handelskammare. Foto: Maria Agrell

Tiptapp har sin hemmamarknad i Stockholm men finns över hela landet. I Göteborg har man hittills inte haft anledning att förbjuda tjänsten. Där har man också satt ett tak för antalet fria lämningar av hushållsavfall på återvinningsstationerna, vilket begränsar marknaden för Tiptapp-användare.

– Vi har tittat på det om det är något vi borde agera på, men det är miljöförvaltningen och länsstyrelsen som avgör om de ser några risker med detta, i Göteborg är inte tjänsten lika utbredd som i Stockholm, säger Hilda Kraamer, chef för avfallsavdelningen på Kretslopp och vatten.

I Göteborg får varje invånare ett återvinningskort och har bara rätt att lämna prylar på återvinningen sex gånger per år. Ett hushåll med två vuxna har tolv fria lämningar och därefter kostar det 316 kronor per gång att dumpa skräp.

– Vi har så hög belastning på återvinningscentralerna att vi vill att man samlar ihop lite innan man kommer och lämnar. Snittet för ett göteborgshushåll är två lämningar, så antalet räcker.  Men vi behöver också bli bättre på att ta fram mer tjänster för att möta göteborgarnas behov att bli av med sina gamla möbler, säger Hilda Kraamer.

Man hade kunnat lösa det här med dialog i stället för förbud.

Miljöborgarråd Katarina Luhr (MP) har ända sedan i fredags valt att inte svara på DN:s frågor om förbudet av Tiptapps apptjänst. Dagens besked från miljöborgarrådet är fortfarande ”inga kommentarer”. 

Enligt Stockholms Handelskammare riskerar beslutet att i slutändan försämra Stockholms position på en eventuellt vikande marknad.

– Vi har inte råd att försvåra för olika tjänster och plattformar som människor har behov av och vill använda. Man hade kunnat lösa det här med dialog i stället för förbud, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.