Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-23 00:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/har-ar-skolan-som-varken-har-klasser-eller-klassrum/

STHLM

Här är skolan som varken har klasser eller klassrum

Mellanstadieeleverna Melker Elmblad, Hilda Jakobsson, Tea Sjöberg Jakobsson, Märta Wiren, Emil Soloviev och Charlie Sundelius går alla på Johan Skytteskolan i Älvsjö.
Mellanstadieeleverna Melker Elmblad, Hilda Jakobsson, Tea Sjöberg Jakobsson, Märta Wiren, Emil Soloviev och Charlie Sundelius går alla på Johan Skytteskolan i Älvsjö. Foto: Jonas Lindkvist

Johan Skytteskolan i Älvsjö har varken klassrum eller klasser. Konceptskolan har kritiserats av föräldrar och beskrivs av vissa som ”flumskola” – andra kallar det för en framtidsskola.

– En konceptskapande skola är lika bra som traditionell, det ena behöver inte ta ut det andra, säger rektor Stig Gisslén.

I augusti 2019 flyttade man in till det som i dag kallas för framtidens skola i Älvsjö. Bland inglasade lokaler i den tre våningar höga skolan ses elever i låg- och mellanstadiet arbeta tillsammans med lärare på öppna ytor.  

De inglasade lokalerna är tänkta att föra elever och lärare närmre varandra. Flera mellanstadieelever guidar genom den nya skolan där man inte har några klasser, i stället talar man om att varje årskurs tillhör en hemvist. De berättar att de trivs bra på den nya skolan – tidigare fick man trängas i smala korridorer. 

– Här har vi hur mycket plats som helst att röra oss på, säger Melker Elmblad, elev i årskurs två.

Stig Gisslén berättar att både lärare och föräldrar var oroliga när initiativet presenterades, och det bedömdes som ”flummigt”. Men han är inte orolig, huvudmålet är att skapa en undervisningsmiljö som inte exkluderar barn i närområdet, oavsett nivå och svårigheter.

– I de öppna ytorna är många i skolpersonalen allierade, och finns alltid nära till stöd. Man har också möjlighet att flytta mellan olika grupper, både som lärare och elev. Är det så att man har behov av att räkna mer matte, då har man möjlighet att gå med i två mattegrupper. Det var tidigare väldigt omständigt för elever att hoppa in i en ny klass, säger han.

I hemvisten sitter barnen utspridda, några av dem arbetar självständigt med sina datorer på höga stolar. Andra elever sitter samlade på små mini-läktare och studerar med hjälp av sina läsplattor. Det viktiga är att eleverna och lärarna alltid ser varandra, för att öka känslan av trygghet, enligt rektorn.

Rektor Stig Gisslén menar att huvudmålet med konceptskolan är att skapa en undervisningsmiljö som inte exkluderar barn i närområdet, oavsett nivå och svårigheter.
Rektor Stig Gisslén menar att huvudmålet med konceptskolan är att skapa en undervisningsmiljö som inte exkluderar barn i närområdet, oavsett nivå och svårigheter. Foto: Jonas Lindkvist

Eleverna vistas en stor del av skoltiden i basrummen liknar klassrum. Ämnen som matte, engelska och svenska undervisas i de mer traditionella salarna, men den öppna ytan används också allt mer. 

Det nya arbetssättet bygger på ett större förtroende hos eleverna och att de klarar av att strukturera sig själva. Mellanstadieläraren Karin Rosshagen, som undervisar i Svenska och SO, har arbetat på skolan sedan flera år tillbaka och var först skeptisk till omställningen. 

– Det fanns orostankar över att det skulle bli för rörigt och stort. Vi vill ju ha en skola där det är struktur, ordning och studiero. Alla de sakerna ska ju komma främst, så att eleverna lär sig så mycket som möjligt innan de går ut skolan, säger hon.

Årskurser står inte längre i fokus, i stället kallar man det för arbetsgrupper. För att bibehålla en fungerande studiemiljö utan klassrum, menar rektorn handlar om att ha en tydlig bild av vad man ska göra. Men föräldrarna är fortfarande bekymrade över den sociala aspekten.

– En del saknar de äldre strukturerna med klasslärare och klass och möjligheten att socialisera sig med andra föräldrar till exempel via klassresor. Det är naturligtvis en utmaning, att skapa en tillhörighet för föräldrarna mer än på individnivå, men samtidigt är jag övertygad om att tryggheten som vi kan bygga kommer att överskugga den traditionella delen, säger Stig Gisslén. 

Ytterligare en viktig del av idén är arbetet mot minskad otryggheten bland elever. Enligt trygghetsundersökningar är kapprum och korridorer platser där särskilt många utsätts för mobbning. Genom att plocka bort dessa utrymmen upplever Johan Skytteskolans lärare att man eliminerar en del av otryggheten. 

– Det finns inte så många otrygga utrymmen där man kan göra tokigheter. Att de får träffa varandra på ett mer öppet sätt är viktigt, för känner man varandra är man oftast mer benägen att vara schyst. Man ses ju här hela tiden och har ganska bra med utrymme så man behöver inte vara i trånga korridorer som i traditionella skolor, säger Karin Rosshagen.

Karin Rosshagen, mellanstadielärare i Svenska och SO.
Karin Rosshagen, mellanstadielärare i Svenska och SO. Foto: Jonas Lindkvist

Stig Gisslén anser att Johan Skytteskolan ger goda förutsättningar för mötet mellan modern och traditionell pedagogik, samtidigt som den möter elevers olika förutsättningar.

– Lokalerna är inte det allra viktigaste i en skola. Det är eleverna, pedagogerna och skolledningen. Det är med den kvalitet man utför det pedagogiska och sociala arbetet som ger resultat oavsett lokalens utformning, säger han. 

I Johan Skytteskolan är lunchrasten slut och barnen rusar återigen in i de nya lokalerna. Barnen har tilldelats olika färger som namn på grupperna i skolans hemvist. Både elever och lärare beskriver att de öppna ytorna bidrar till en ny form av gemenskap.

– Det är fint att alla kan umgås med alla i den nya skolan, säger mellanstadieeleven Hilda Jakobsson.

Läs mer: Omdebatterad skola utan klassrum invigd i Göteborg 

Läs mer: Så segregerade är gymnasierna i Stockholm – skola för skola