Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-23 05:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/hastgodsel-blir-bade-fjarrvarme-och-biogas/

STHLM

Hästgödsel blir både fjärrvärme och biogas

Elin Björneheim på Viggbyholms ridskola samlar hästgödsel som blir till fjärrvärme, biogas eller jordförbättringsmedel. Foto: Magnus Hallgren

Hästgödsel är ett gissel för ridstallen i Stockholmsregionen eftersom de saknar åkrar att sprida den på. Men nu kan hästskiten förvandlas till värdefull resurs och bli både fjärrvärme och biogas.

– Det kommer att vara huggsexa om hästgödsel de närmaste åren, säger Jonas Östlund, återvinningsansvarig på Wiggeby gård.

På stallgården vid Viggbyholms ridskola i Täby skyfflar Elin Björneheim hästgödsel i en container. Varje häst bidrar med uppemot tio ton gödsel årligen och ridskolans 30 hästar fyller snabbt en container på två veckor.

– Det är svårt för ridskolor i storstäder som inte har en egen åker att sprida gödsel på. För oss är det en väldigt stor utgiftspost att bli av med hästskiten, säger Elin Björneheim, ägare till Viggbyholms ridskola.

Elin Björneheim på Viggbyholms ridskola berättar att hästgödslet är kostsamt att göra sig av med. Foto: Magnus Hallgren

I våras anslöt sig ridskolan till Fortums testprojekt Horsepower som skulle göra fjärrvärme av gödslet. Projektet drivs nu av Wiggeby gård och kraftvärmeverket i Nynäshamn. Gödslet hämtas i containrar och körs till kraftvärmeverket för att bli fjärrvärme. 

– Jag hakade på framför allt för miljöns skull. Det känns bra att man ser vilken jättetillgång hästskit faktiskt är, att det är en värdefull resurs som kan bli till energi och inte bara kastas, säger Elin Björneheim.

Varannan vecka hämtas containern av lastbilar från Wiggeby Jordbruk. Gården började samla in hästgödsel från stall för femton år sedan sedan och spred över åkrarna på Färingsö. Verksamheten växte och i dag har man fyra olika avsättningar för gödsel.

Det känns bra att man ser vilken jättetillgång hästskit faktiskt är

– Hälften använder vi som fosfortillskott i vårt eget lantbruk och sprider på åkermarken, resten går genom vår anläggning och blir till jordförbättringsmedel, biogas eller fjärrvärme, säger Jonas Östlund, återvinningsansvarig på Wiggeby gård.

Varje häst på Wiggeby gård bidrar med runt tio ton gödsel om året. Foto: Magnus Hallgren

Det finns klimatvinster med att bränna gödslet i en panna i stället för att lägga den på en åker i form av minskade koldioxidutsläpp. Hur stor klimateffekten blir beror bland annat på vad gödslet skulle ha använts till annars, vilket bränsle det ersätter samt vad energin som produceras ersätter för drivmedel. Men kretsloppstanken försvinner.

– För klimatet är det bättre att bränna gödslet, men om man lägger in fler parametrar som transporter, tror jag att det är bättre att återföra det till åkermarken. Det klassiska kretsloppet. Vi kan inte bara utarma jordarna, vi måste lämna tillbaka något också, säger Jonas Östlund.

På kraftvärmeverket Värmevärden i Nynäshamn rullar en lastbil in med gödsel från tre stall i Stockholm. Det ryker och luktar stall när de varma gödselhögarna tippas på backen, förmultningsprocessen är redan i gång. Gödseln är mixad med stallströ och ska nu blandas med träflis för att få rätt fuktighet. Därefter lyfts det upp av robottraversens stora klor och lassas in i pannan för att brännas direkt.

– Ur miljösynpunkt finns det inga nackdelar att förbränna det. Vi ser ingen signifikant skillnad i utsläpp jämfört med att elda vanligt bränsle. Dessutom minskar mängden växthusgaser från jordbruket, säger Anders Gustafsson, drift- och underhållschef i Nynäshamn.

Anders Gustafsson, verksamhetsansvarig på kraftvärmeverket i Nynäshamn övervakar leveransen av hästgödsel från ridskolor i Stockholm. Foto: Eva Tedesjö

I augusti gav hästgödsel 175 MWH fjärrvärme, tillräckligt för att värma 14 villor på ett år.

– Det är bra att vi kan återanvända och återförbruka resurser till det cirkulära samhället. Sedan kan man alltid utveckla och förbättra det i framtiden, säger Anders Gustafsson.

Han öppnar dörren till en särskild ugn där man bränner djurkadaver från slakterier. Lukten är kväljande och biomalen som förr gavs till djur och orsakade galna ko-sjukan förbränns i dag.

– Nu ser vi att vi kan göra biodiesel av biomalen, det som vi förr gjorde djuren sjuka med genom att låta djuren äta upp det. Allt kan förbättras, bli cirkulärt och återanvändas, säger han och stänger snabbt dörren.

I augusti genererade hästgödsel tillräckligt med fjärrvärme för att värma 14 villor på ett år. Foto: Eva Tedesjö

Hästgödselprojektet kontrolleras av Södertörns miljö- och hälsovårdsförbundet som håller koll på att kraftvärmeverket inte överskrider de tillåtna utsläppen av bland annat kvävedioxid, lustgas och koldioxider.

– Om jag får ihop affären och får tillstånd så kommer jag att fortsätta med gödsel. Vi får se, det kostar en del för oss med både hantering och logistik, säger Anders Gustafsson.

Att använda gödsel som bränsle är ännu inte helt jordat i svensk jordbruks- och avfallslagstiftning. Energibolaget Fortum som startade projektet Horse Power förra året tvingades ge upp projektet i somras.  Bland annat för att man inte kunde få tillstånd att hantera, lagra och leverera gödseln på ett sätt som uppfyller Jordbruksverkets krav.

– Vi jobbade hårt för att hitta ytor där vi på ett effektivt sätt kan lagra hästgödsel under vår och sommar när behovet av bränsle minskar och gödseln måste lagras. Problemet är Jordbruksverkets tolkning av EU:s avfallslagstiftning och miljölagstiftningen kring hanteringen som jag anser inte är rimlig, säger Per Harsem, tidigare ansvarig för Horse power på Fortum.

Per Harsem, som ansvarade för Fortums satsning Horse Power som gör fjärrvärme av hästgödsel. Foto: Magnus Hallgren

EU-direktivet som gjorde det möjligt att använda gödsel som bränsle kom 2017.

– Vi jublade när EU tog beslut om att vi nu får börja elda naturgödsel. Sverige var ett av de länder som drev hårdast för att få igenom direktivet. Ändå är vår lagstiftning inte alls anpassad för verksamheten, säger Per Harsem.

Trots att gödslet bara ska brännas är säkerhetsreglerna rigorösa. Hästgödsel klassas som avfall, men är också ett organiskt gödningsmedel och måste hanteras så att människor och djur inte smittas eller sprider vidare eventuell smitta. Därför måste gödseln beredas direkt och lastas in i pannans bränslelada när det levereras till kraftverket. Om hästgödseln mellanlagras på en terminal får det inte blandas med andra stalls gödsel eftersom det måste finnas full spårbarhet. Man måste också lagra gödsel under tak och se till så att lakvatten inte hamnar i dagvattenbrunnar.   

Redan efter ett par månader bedömde Fortum att Horsepower projektet inte skulle gå ihop sig och lade ned testprojektet. I Finland bränner Fortum med framgång hästgödsel och gör en god affär. Där levererar 5.000 hästar gödsel till sju kraftverk.

– På stallet får gödslet ligga öppet, då är det inget problem, inte heller på åkern, men på kraftverket där det ska användas som bränsle, får det inte ligga öppet innan det förbränns. I Finland går det bra att lagra gödseln under bar himmel, där tolkar man miljölagstiftningen mer humant. Vi borde kunna tolka lagen mer pragmatiskt, säger Per Harsem.

Alla måste bidra till att stoppa klimatförändringarna och då kan myndigheterna inte tolka miljölagstiftningen på det här sättet

Enligt Fortum räcker gödsel från två hästar för att värma en normalvilla under ett år. Bolaget skulle spara tiotals miljoner per år på att blanda hästgödsel i pannorna eftersom det är billigare än vanlig biomassa. Det minskar också koldioxidutsläppen. När hästgödsel ”brinner” på åkrarna bildas både metan och lustgas, genom att bränna det direkt i pannan minskar utsläppet. 

– Genom att förbränna hästgödsel reducerar vi koldioxidutsläppen med cirka 250 kilo ekvivalenter per ton gödsel. Alla måste bidra till att stoppa klimatförändringarna och då kan myndigheterna inte tolka miljölagstiftningen på det här sättet. Det är helt inkonsekvent, säger Per Harsem.

Två myndigheter delar på ansvaret för hästgödselhantering, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Myndigheterna har olika syn på vad hästgödsel är.

Värmevärdens kraftvärmeverk i Nynäshamn. Foto: Eva Tedesjö

Naturvårdsverket skiljer på hästar som blir livsmedel och hästar som inte äts upp. Gödsel från livsmedelproduktionsdjur ses som biprodukt och övrigt gödsel klassas som avfall. Jordbruksverket vill att alla hästar räknas som produktionsdjur, likt EU:s förordning om animaliska biprodukter, och att all gödsel klassas som biprodukt.

– För att förenkla hanteringen tycker vi att hästens gödsel borde vara en biprodukt och inte ett avfall. Det är den första springande punkten, sedan tror jag inte att det är lösningen och en solklar väg för eldning. För nästa steg blir då att hantera gödseleldningen utifrån smittskyddsreglerna, säger Johannes Eskilsson, handläggare på Jordbruksverket.

Jordbruksverket är medvetet om att reglerna försvårar för aktörer att återanvända materialet.

– Det hade varit smidigt om det gick att godkänna eldning av hästgödsel på ett enklare sätt. Den här återvändsgränden är inte till någon nytta för någon. Det finns ingen miljövinst, det blir bara ett problem att man inte kan hitta ett alternativt sätt att lösa det på.

Kanske kan Elin Björneheim och andra stallägare få betalt för sitt hästgödsel i framtiden, i stället för att behöva betala för att bli av med det. Foto: Magnus Hallgren

Myndigheten ser helst att gödsel återanvänds i jordbruket men menar att energiproduktion kan vara ett alternativ på vissa platser.

– Även om det inte är den optimala användningen av hästgödsel, kan det vara bra för stall som inte har några alternativ. Annars är risken att gödsel dumpas på ett otillbörligt sätt och blir ett annat miljöproblem, säger Johannes Eskilsson.

Hästgödselhögarna på stallbackarna i Stockholmsregionen har god potential att förvandlas från problem till resurs. Länet är ett av landets mest hästtäta med cirka 40.000 hästar, de flesta på ridskolor i tätortsnära områden. 

Det kommer att vara huggsexa om det här materialet de närmsta tio åren

 – Hästgödsel är ju en jättestor tillgång som dessutom är bra för miljön, det har varit lite konstigt att det inte tas om hand. I dag finns det ju fler hästar än kor i Stockholm, säger Elin Björneheim på Viggbyholms ridskola.

I framtiden kanske Elin Björneheim och andra stallägare kan få betalt för hästskiten, i stället för att behöva betala för att bli av med den.

– Det kommer att vara huggsexa om det här materialet de närmsta tio åren. Det finns så pass många intressenter att tippavgifterna troligen kommer att pressas, säger Jonas Östlund.

Läs mer: Stockholms koldioxidmål på 2,2 ton till 2020 är redan nått 

Läs mer: Här är husen som genererar mer energi än de förbrukar