Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Bertil Gustafsson, en av de som drabbats av haveriet på Karolinska sjukhuset.¨Nu är han på Ersta hospice för vård i livets slutskede, Hustrun Gun och dottern Ann är med honom.
Bertil Gustafsson, en av de som drabbats av haveriet på Karolinska sjukhuset.¨Nu är han på Ersta hospice för vård i livets slutskede, Hustrun Gun och dottern Ann är med honom. Other: Paul Hansen
STHLM

Historien om världens dyraste sjukhus – Nya Karolinska

Stockholm skulle få ett nytt universitetssjukhus, med vård och forskning i världsklass. 

Men på tröskeln till valrörelsen har sjukhuset blivit ett tillhygge i den politiska debatten, efter rader av skandaler.

– Det är kört för mig, men något kanske kan förändras, säger Bertil Gustafsson som fick sin canceroperation uppskjuten i somras.

DN:s Anna Gustafsson och Lisa Röstlund berättar historien bakom världens dyraste sjukhus, Nya Karolinska. 

– Inga gråtbilder, säger Bertil Gustafsson. 

Det är inte därför han är med i DN. 

– Det är ju kört för mig, men något kanske kan förändras. Det här är ett systemfel.

I fönsterbänken på Ersta Hospice, ett hem för vård i livets slutskede, står en vas med tulpaner och en handfull gratulationskort. Ett par dagar tidigare var det Bertils 79:e födelsedag. Dagen innan fick han det definitiva beskedet att cancern i bukspottkörteln inte kan opereras

– Beskedet sammanföll på ett dråpligt sätt med födelsedagen, säger han.

I midsomras, när han fick cancerbeskedet, var tumören möjlig att operera på Karolinska i Huddinge – men det var sommar och beskedet om operationstiden dröjde.

– De sa: ”vi vet inte, vi har inga resurser”.

Det var just resurser som Karolinska skulle få. Med ett nytt sjukhuskomplex i Solna, fokus på högspecialiserad sjukvård, nära kopplat till utbildning och forskning. För landets viktigaste universitetssjukhus var bara det bästa gott nog. 

Och allt började med ett leende.

För fyra år sedan, även det ett valår, stod dåvarande moderata sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt iförd röd bygghjälm och skyddsväst och log. Hon var i full fart med att inspektera bygget. I en av sina få intervjuer hade hon själv valt platsen för mötet med DN, vid norra Europas största byggplats, Nya Karolinska. 

–  Det här kommer att bli ett landmärke, sa hon.

Filippa Reinfeldt får guidad visning på nya Karolinska 2013.
Filippa Reinfeldt får guidad visning på nya Karolinska 2013. Foto: Eva Tedesjö

En gata ska gå rakt igenom sjukhusområdet. 

– Folk på trottoarerna kommer att se personalen springa med svårt sjuka i glaskorridorerna ovanför dem. Det är ganska häftigt.

I dag lyfter få moderater fram prestigeprojektet, allra minst Filippa Reinfeldt, som gått vidare till en tjänst på vårdjätten Aleris, vars presschef låter hälsa att hon har lämnat politiken. 

Hon är bara en i raden av beslutsfattare som har hunnit sluta, hoppa av eller gått vidare i den långa berättelsen om Nya Karolinska. Själva beslutet om att bygga sjukhuset togs för nästan precis tio år sedan, i april 2008. Då var alla partier i landstinget överens.

Nya Karolinska skulle bli mindre än det gamla. Patienter som inte behövde högspecialiserad vård skulle tas om hand av primärvården och andra sjukhus. Maximal kostnad: 14,1 miljarder kronor. Men stockholmarnas vårdbehov utreddes först senare. 

– Det är viktigt med fortsatt enighet i det här projektet som kommer att sträcka sig över flera mandatperioder. Vår gemensamma förmåga kommer nämligen att studeras och värderas, sade oppositionslandstingsrådet Ingela Nylund Watz (S) i landstingsfullmäktige i en förutseende kommentar.

Bara två månader senare, när beslutet om finansiering klubbades, var sprickan i församlingen total. 

Det omtvistade avtalet

Alliansen i landstinget ville prova en för Sverige ny upphandlingsform, ”offentlig privat samverkan”, OPS: ett privat bolag skulle få långtidsansvar för byggande, finansiering och drift. En form av leasingavtal för landstinget. Fördel: den totala kostnaden skulle vara känd från start, för att slippa överraskningar.

Oppositionen reserverade sig. 

En förutsättning var, enligt beslutet, att upphandlingen skulle ske i konkurrens. 

Men så blev det inte. Bara ett anbud kom in, från ett konsortium bestående av Skanska och riskkapitalbolaget Innisfree. Trots det fullföljde alliansen upphandlingen i maj 2010.

Svenska Dagbladet har avslöjat att kostnaderna blivit mycket högre än maxbeloppet. Det som inte skulle kunna hända inträffade. Nya investeringar staplades på varandra,  medicinsk utrustning och it-nätverk var exempelvis inte inräknade från början. 

Kostnaden för själva bygget beräknas i nuläget till minst 22,8 miljarder. Inklusive drift: 61 miljarder kronor fram till år 2040 – och sjukhuset beskrivs nu som världens dyraste.

I dag tycks de flesta vara kritiska till upphandlingen och OPS-avtalet. Men inte det dåvarande finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M). 

– Jag tror att kritiken till stor del beror på att många inte är införstådda med vad det innebar och hur processen såg ut. Jag tycker fortfarande att det är en bra väg att titta på offentlig-privat samverkan, säger hon till DN.

Sjukhuset dras med tekniska problem.
Sjukhuset dras med tekniska problem. Foto: Alexander Mahmoud

Kaos i organisationen och tekniska haverier

I november 2016 togs de första patienterna emot på Nya Karolinska Solna, NKS. Först att flytta in var hjärtsjukvården, sedan barn. 

Driftövningen några veckor tidigare hade signalerat kaos: Trasiga patientlarm, självgående robotar som gick fel och personal som inte behärskade tekniken. En av de tilltänkta toppcheferna inom hjärtkirurgin hoppade av mindre en vecka före flytten, med förklaringen att sjukhuset inte var patientsäkert. 

En läkare beskriver ett stormöte:

– Det var högljudda protester bland oss hjärtläkare. Man ersatte en välfungerande klinik med en organisation som ingen förstod. Vi ville inte flytta. Men beskedet från ledningen var att ”det spelar ingen roll hur många ni opererar per dag - en eller 15 - bara ni flyttar in”.

En extra växel lades in, nu behövde hela organisationen finjusteras inför inflyttningsdagen. Inte bara patientsäkerheten stod på spel, utan även den politiska prestigen.

– NKS ska ju vara vårt flaggskepp, sa Paul Lindquist (M), fastighetslandstingsråd.

Det toppmoderna nya sjukhuset hade stora, grundläggande fel. Fönster gick inte att öppna, ventilationen var dålig. Barnakuten var inte anpassad för barn. Larm och telefoner fungerade inte.

Tekniska haverier försatte upprepade gånger sjukhuset i beredskapsläge. DN avslöjade att en man avlider, när hans hjärta stannat under ett it-haveri då hjärtrytmövervakningen inte hade larmat. Under året anställdes gästläkare, enbart för att övervaka hjärtpatienterna manuellt. 

– Karolinska klarar fortfarande i de flesta fall av att ge förstklassig vård till patienterna som kommer hit. Men det är läkare, vi sjuksköterskor och annan personal som bär hela verksamheten, trots omständigheterna, sa en sjuksköterska till DN under ett av nätverksstoppen.

– Förutsättningarna tekniskt och organisatoriskt har blivit sämre, och vi tvingas hela tiden hitta egna lösningar. Vi gör det för att vi älskar vårt jobb och hela tiden sätter patienterna i första rummet, men det är många som inte orkar och säger upp sig.

Konsulterna blir fler

För att få hjälp med flytten hade sjukhusledningen redan tidigare anlitat det internationellt välrenommerade konsultbolaget Boston Consulting Group, BCG. Det visade sig att konsulterna hade fler tjänster att erbjuda, och de gjorde det gratis: de kunde hjälpa till med att på försök införa en ekonomisk styrmodell som bolaget marknadsför: ”värdebaserad vård”.

Den ska ge bästa vård till lägsta kostnad, men kritiseras för att sakna vetenskapligt stöd.

Tidningen Vårdfokus slog 2015 fast att gratiserbjudandet stred mot lagen, och SR Kaliber avslöjade året därpå att en av konsulterna, Andreas Ringman Uggla, efter en tid rekryterats till sjukhusledningen som produktionsdirektör där han blev drivande i att införa den nya modellen.

Nu började konsulttimmarna att ticka på. 

– Konsulterna skjuts fram som experter, men de kan ju ingenting om sjukvård. De blir som ett filter mellan oss och ledningen, sade en läkare.

Mitt i den stora flyttkarusellen skedde nu skyndsamt övergången till en helt ny verksamhetsmodell. 61 klassiska kliniker gjordes om till sju större teman, exempelvis tema barn och tema cancer. Styrmodellen ”värdebaserad vård” var ledstjärnan. 

Läkarföreningen protesterade mot de snabba förändringarna. Många ansåg att organisationen inte längre fungerade och sade upp sig.

”För mig är det som om jag aldrig fått chansen”, säger Bertil Gustafsson, en av de som drabbats av haveriet på Karolinska sjukhuset. Nu är han på Ersta hospice för vård i livets slutskede.
”För mig är det som om jag aldrig fått chansen”, säger Bertil Gustafsson, en av de som drabbats av haveriet på Karolinska sjukhuset. Nu är han på Ersta hospice för vård i livets slutskede. Foto: Paul Hansen

Cancerköerna

Vid sidan av allt detta, under våren 2017, drabbas pensionären Bertil Gustafsson av en outhärdlig klåda. På försommaren konstateras en tumör i bukspottkörteln, en cancertyp med mycket hög dödlighet. 

Bertil hör tursamt nog till den femtedel av patientgruppen där det är möjligt att operera, eftersom tumören upptäckts i tid.

Men efter inskrivningen i början av juli får han åka hem från Karolinska Huddinge utan besked om när operationen ska ske. 

– Vi ringde och ringde. De sa bara: "Vi vet inte. Vi kan inte operera. Vi har inga resurser". Det är en oro, känslan av att det är något som växer i en. 

När operationen väl äger rum i augusti har tio veckor gått sedan tumören upptäcktes, mot rekommenderade 36 dagar, och cancern har spridit sig. Den går inte att operera och buken sys ihop utan åtgärd.

– För mig är det som om jag aldrig fått chansen, säger Bertil i dag.

”Resursbristen” stod klar för sjukhusets ansvariga redan på våren, då en grupp operationssjuksköterskor som nekats löneförhöjning hade sagt upp sig. Den här typen av stora operationer har centraliserats och utförs bara på Karolinska i Stockholms län. 

När landstinget centralt fick larmsignaler och hörde av sig till Karolinska förnekade sjukhuset att de hade problem. Ett annat Stockholmssjukhus, Danderyd, erbjöd sig strax före midsommar att operera patienter. Karolinska tackade nej. 

Harald Blegen, chef för Tema cancer, tog del av Danderyds erbjudande. 

– Det är ganska mycket jobb med att prioritera om stora operationer. Det är inte så enkelt att flytta en patient med bukspottkörtelcancer. Vi måste se till att vi har rätt personer på plats rätt vecka, sa Harald Blegen.

Totalt var det 20 patienter som fick sina operationer uppskjutna under sommaren. Bertil Gustafsson var en av dem.

– Det är skillnad på statistik och kött och blod. Bakom varje pinne är det en människa, säger han. 

Irene Svenonius, finanslandstingsråd.
Irene Svenonius, finanslandstingsråd. Foto: Andrea Brask
Han befinner sig långt ut i landstingets kapillärer.

Enorma konsultnotor och anklagelser om jäv

I januari 2017 tillträdde ett nytt moderat finanslandstingsråd, Irene Svenonius. Hon var ett tungt namn lokalt: tidigare lokalpolitiker i Täby och stadsdirektör i Stockholms stad. Framför allt hade hon ingen koppling till det för landstingsmoderaterna alltmer besvärande Nya Karolinska. 

På sin nya post upprepade hon från första dagen: Konsultnotorna i landstinget ska minska.

Inför tillträdet fick Irene Svenonius frågan om det fanns risk för jäv, då hennes man var upphandlingschef på Karolinska. Hon såg ingen sådan risk.

– Han befinner sig långt ut i landstingets kapillärer, sa hon till DN.

Två år tidigare hade hennes man Jan Svenonius, upphandlingschef på Karolinska, suttit i en expertgrupp som tagit fram ett nytt ramavtal mellan landstinget och bland andra konsultbolaget BCG. Det skulle komma att trissa upp konsultkostnaderna för Karolinska.

Hur ramavtalet var konstruerat kritiserades hårt av en internrevision, som tillsatts efter DN:s avslöjanden.

Därutöver påtalade internrevisionen att Karolinska saknade specifikationer för en femtedel av de totalt 257 fakturerade miljonerna från BCG mellan 2011-2017. 

BCG:s Nordenchef Stefan Larsson uppgav att bolaget följt rutiner som avtalats med Karolinska:

– Vi har arbetat, rapporterat och fakturerat enligt överenskommelse med sjukhuset. Självklart har vi alla underlag och kommer givetvis förse vår uppdragsgivare med den information och de underlag de möjligen saknar.

Internrevisionen slog hårdast ned på en jävssituation:

Tidigare konsulten från Boston Consulting Group som blivit produktionsdirektör ansvarade för att poängsätta de inkommande tre anbuden i en upphandling 2015, som BCG vann. 

Den som godkände hela upphandlingen var Jan Svenonius. Varken han eller någon ur sjukhusledningen utredde jävet.

BCG kunde sedan fakturera sjukhuset 700.000 kronor i månaden per konsult i 2,5 år. Totalt 118 miljoner kronor.

Landstingsoppositionen ville tillsätta en extern granskning av affärerna men finanslandstingsrådet Irene Svenonius motsatte sig förslaget

Enligt experter var hon jävig i frågan om att granska sin man – och landstingsdirektören tillsatte en jävsutredning. 

Brottsutredning

Polisen och förundersökningsledaren Paul Beijnes har följt DN:s granskning och upprättade i januari en polisanmälan. Han bedömde att sjukhusets agerande – att förneka problem med cancerköer och tacka nej till operationshjälp – kunde röra sig om grovt vållande till annans död och att det faller under allmänt åtal. 

Nyligen var två poliser hemma hos Bertil Gustafsson och förhörde honom i två timmar. 

En förundersökning om grovt vållande till annans död pågår och fem externa granskningar har tillsatts, högsta politikern i landstinget, Irene Svenonius, utreds för jäv.

Karolinskas produktionsdirektör som ansvarat för vården har avgått, liksom upphandlingschefen

I början av året köade nära 9.000 till operation på Karolinska sjukhuset, och patienter skickas för hjärtoperationer till Norge

Gun Gustafsson håller om sin man och stryker honom över kinden. 

– Det tog oss väldigt illa att man mörkat kön, och inte tagit emot hjälp, säger hon. 

Ytterligare avslöjanden av Dagens Nyheter

Mikael Lövgren, tidigare Nordenchef för BCG, har under åtta år suttit i Karolinskas styrelse. I december 2017, efter några av DN:s avslöjanden, får han inte förnyat förtroende.

– Vi vill hålla ett respektavstånd till BCG, kommenterar moderata finanslandstingsrådet Irene Svenonius saken till DN.

Utöver flytten och omorganisationen har landstinget inlett en process för att sälja Gamla Karolinska i Solna. För 2,3 miljarder ska fastighetsbolaget Niam få köpa, beslutar landstingsstyrelsen. Eftersom NKS fortfarande inte är färdigt ska Karolinska få hyra sina gamla lokaler av den nya ägaren under tre år, för nära en halv miljard kronor.

DN avslöjar att Mikael Lövgren, samme Lövgren som nyss avgått från Karolinskas styrelse, sitter i styrelsen för just Niam.

Efter en snabb internutredning konstaterar landstingsdirektören att inget jäv i frågan föreligger. Karolinskas styrelse uppges inte haft tillgång till någon relevant information som skulle kunna ha skapat fördelar som andra potentiella köpare inte kunde ha haft. Och Mikael Lövgren har inte alls varit involverad, slår landstingets internutredning fast.

Men försäljningen bordläggs, på initiativ av oppositionen. Det efter att 9.000 namn, varav hälften är läkare och vårdpersonal, samlats in i protest. Läkarföreningen i Stockholm menar att NKS är felplanerat med 26 allvarliga brister och dessutom underdimensionerat: befolkningen har växt snabbare än beräknat. Det vore, enligt dem som protesterar, kapitalförstöring att sälja ut fungerande vårdlokaler när det redan är känt att vårdplatserna inom landstinget är för få.

Historien började för 17 år sedan

28 november 2001. Finanslandstingsrådet Ralph Lédel (M) föreslår att ett nytt universitetssjukhus ska byggas.

2001–2004. Flera utredningar genomförs.

2005–2006. Stockholms läns landsting genomför en arkitekttävling om det nya sjukhuset. White arkitekter vinner med förslaget Forum Karolinska.

8 april 2008. Landstingsfullmäktige fattar beslut om att bygga Nya Karolinska Solna.

16 juni 2008. Landstingsfullmäktige beslutar att finansiera det nya sjukhuset med offentlig-privat samverkan, OPS.

4 maj 2010. Ett konsortium mellan Skanska och brittiska riskkapitalbolaget Innisfree får uppdraget att bygga NKS. Beslutsunderlaget beläggs med sekretess.

Juni 2010. Oppositionslandstingsrådet Ilija Batljan (S) hävdar att skattebetalarna blir blåsta på affären och att prislappen för NKS är 69 miljarder. Efter förhandlingar pressas priset ner med cirka 7,8 miljarder kronor.

2010. Landstinget börjar betala för NKS. I och med detta fattades ett nytt beslut i landstingsfullmäktige 8 juni 2010, som ett enigt fullmäktige stod bakom. 

2011. Landstingsfullmäktige beslutar om ”Framtidsplan för hälso- och sjukvården”, att bygga ut övriga akutsjukhus och närakuter.

2 juni 2016. Nyckeln till den första delen av NKS lämnas över till landstinget.

13 september 2016. Landstingsfullmäktige beslutar att en oberoende granskning av hela NKS-projektet ska genomföras av Stockholms universitet.

20 november 2016. Inflytt sker i etapper. De första patienterna, från Thoraxkliniken, flyttar in i det nya sjukhuset.

28 november 2016. Den första barnpatienten flyttar in.

31 december 2016. Larm och telefoni slås ut av den så kallade skottsekunden, extrasekunden på nyårsnatten. 

Våren 2017. En grupp sjuksköterskor nekas höjd lön och säger upp sig.

Sommaren 2017. Köer bildas för akut sjuka cancerpatienter. Sjukhuset förnekar problem och tackar nej till extern hjälp att operera.

Hösten 2017. Minst två patienter ur kön har avlidit, 20 konstateras ha fått vänta för länge på operation. Ombyggnationer behövs. 165 badrum visar sig bland annat vara felbyggda.

November 2017. Sjukhuset går upp i stabsläge vid två tillfällen på grund av IT-problem. En patient avlider efter att hans hjärtövervakning inte larmat. 

December 2017. Läkare, barnmorskor och sjuksköterskor protesterar mot  att hel BB-avdelning saknas.

Personalen skaffar visselpipor för att kompensera för larm som inte fungerar. Forskare kan inte flytta in i nya Bioclinicum, då nätverket inte ens håller för patienterna. 

Januari 2018. 9.000 patienter köar till operation på Karolinska.

Februari 2018. Försäljningen av Gamla Karolinska stoppas temporärt efter protester mot allvarliga arbetsmiljöproblem på grund av brister i lokaler på NKS.

Stabsläge och stängda mottagningar när hela den nya hårdvaran måste bytas ut.

Hösten 2018. NKS beräknas vara i full drift. Utbyggnaden av övriga akutsjukhus och närakuter planeras vara färdig.

2040. NKS-avtalet upphör.

Källor: DN:s granskningar, SLL, Boken Sjukt hus Fredrik Mellgren, Henrik Ennart, Karolinska universitetssjukhuset, Läkartidningen, Öhrming: Allt görs liksom baklänges.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.