Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-20 23:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/historisk-minskning-av-sillkvoterna-i-centrala-ostersjon/

STHLM

Historisk minskning av sillkvoterna i centrala Östersjön

Sillen, eller strömmingen, som fisken kallas norr om Kalmarsund är en av våra vanligaste fiskar. Forskare bedömer den som avgörande i Östersjöns ekosystem.
Sillen, eller strömmingen, som fisken kallas norr om Kalmarsund är en av våra vanligaste fiskar. Forskare bedömer den som avgörande i Östersjöns ekosystem. Foto: Beatrice Lundborg

EU har beslutat om en historisk minskning av sillkvoten i centrala Östersjön – under 2022 halveras den tillåtna fångsten. Beskedet är positivt menar fiskeforskare, men det regionala trålfisket drabbas hårt.

– Det är en absolut nödvändig åtgärd, även om man kanske är för sent ute, säger Rune Wikström, kustfiskare i Stockholms skärgård.

Efter två dagar av tuffa förhandlingar har nu EU fastslagit fiskekvoterna i Östersjön för 2022. Något minskade kvoter för lax, fortsatt nollkvot på det historiskt stora östra torskbeståndet, minskad torskfångst i väst och en stor neddragning av sillkvoten blev resultatet.

– Dagens uppgörelse balanserar de socioekonomiska behoven av Östersjöns fiskesamhällen med den långsiktiga hållbarheten för fiskebestånden i området, skriver Joze Podgorsek, jordbruksminister i Slovenien som innehar ordförandeskapet i ministerrådet.

Flera av Östersjöns mest vitala fiskebestånd har under de senaste åren närmat sig kritiskt låga nivåer. Forskare från Östersjöcentrum vid Stockholms universitet har länge larmat för att sillbeståndet i Östersjön är mindre än tidigare beräknat, och att åtgärder måste till.

Nya beräkningar från Internationella Havsforskningsrådet, ICES, visar att lekbiomassan, alltså massan av könsmogna sillar i centrala Östersjön 2017 var omkring 600 000 ton och inte 1,3 miljoner ton, som tidigare uppskattningar visat.

Nu får forskarna gehör på sitt krav om åtgärder – EU-kommissionens förslag och ministerrådets beslut innebär en kraftigt strypt sillkvot med minskade fångster i framför allt centrala Östersjön, där den tillåtna fångsten för 2021 blir drygt 53 000 ton jämfört med 97 000 ton i år.

– Det är bra att man reagerar, och det beror på att man överskattat beståndets storlek och nu insett att nivåerna är de lägsta någonsin, säger Henrik Svedäng, fiskeforskare vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet.

Att fångstkvoten nu nästan halveras är enligt Henrik Svedäng en nödvändig åtgärd, men han tror att det kan vara för sent.

– Det råder fortfarande osäkerhet om beståndets storlek, det kan vara ännu mindre än beräknat. Man har låtit det gå väldigt långt och flera säkerhetsnivåer har passerats.

Skärgårdsfiskaren Rune Wikström är lättad över beskedet om att fisktrycket kommer att minska.
Skärgårdsfiskaren Rune Wikström är lättad över beskedet om att fisktrycket kommer att minska. Foto: Beatrice Lundborg

Skärgårdsfiskaren Rune Wikström, en av de sista strömmingsfiskarna i Stockholms skärgård, reagerar med lättnad när han nås av beskedet att fisketrycket nu minskar i vattnet utanför Stockholms skärgård.

– Det var inte en dag för tidigt, vi har nått ett lågvattensmärke och att man gör det här är absolut nödvändigt, även om man är ute fem i tolv, säger han.

Sillkvoter för 2022
Sillkvoter för 2022
Grafik: DN Källa: EU-kommissionen

Anton Paulrud, vd för fiskeorganisation Swedish Pelagic Federation, SPF hade hoppats på en något högre kvot och menar att det regionala fisket i Östersjön kommer att drabbas hårt ekonomiskt.

– Det blir ett jättehårt slag mot de båtar som bara har kvoter i Östersjön. Jag utesluter inte att hälften försvinner nu. Det slår även hårt mot de största båtarna, men de har andra vatten att fiska i också, säger han.

I början av nästa år kommer ICES med en ny översyn över sillbeståndet, Anton Paulrud har förhoppningen att beståndet av sill i Centrala Östersjön trots allt är större än de nuvarande beräkningarna.

– Vi har en förhoppning och en känsla av att det finns mer, och är så fallet kan kvoterna revideras, men man måste gå på vad forskarna säger.

Läs mer: Forskare sätter nytt ljus på striden om strömmingen

Ämnen i artikeln

Östersjön
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt