Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-28 13:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/hon-ar-stockholms-nya-skolborgarrad-1/

STHLM

Hon är Stockholms nya skolborgarråd

Stockholms nya skolborgarråd Isabel Smedberg-Palmqvist har ett tufft reseschema framför sig.
Stockholms nya skolborgarråd Isabel Smedberg-Palmqvist har ett tufft reseschema framför sig. Foto: Mickan Palmqvist

Mordet på utrikesminister Anna Lindh fick liberalen Isabel Smedberg-Palmqvist att vilja ge sig in i politiken. På måndag tillträder hon som Stockholms nya skolborgarråd. 

– Mitt mål är att vara ute i skolorna så mycket som möjligt, säger hon. 

Bland gammeldags inredning och gurglande kaffemaskiner på Park konditori har blivande skolborgarrådet och Brommabon Isabel Smedberg-Palmqvist, 53, tillbringat många dagar som tidigare gruppledare Brommaliberalerna. 

Årsmöten hölls nästan alltid på platsen vid de stora fönstren, där Isabel Smedberg-Palmqvist även sitter när DN möter henne. 

Isabel Smedberg-Palmqvist berättar att skolan alltid varit en central del av hennes liv, både som tidigare förskollärare och i sitt arbete i fullmäktige där hon arbetat nära Lotta Edholm och Jan Björklund på riksplanet. 

På måndag axlar hon för första gången rollen som Stockholms skolborgarråd, vilket känns pirrigt men ändå självklart menar hon.

– Jag måste ha projekt på gång hela tiden, mina barn blir trötta på mig och gillar att jag sysselsätter mig för att bli av med överskottsenergi. 

– Så fort jag tillträder på måndag så har mina kolleger satt upp ett ganska tufft reseschema. Mitt mål är att vara ute i skolorna så mycket som möjligt, för jag vet att det är ute i verksamheterna som man lär sig vad som fungerar och inte minst bygga relationer till skolan, lärare och rektorer, säger Isabel Smedberg-Palmqvist.

Även om idrott snarare än politik var aktuellt under hennes uppväxt i Södertälje, har blivande skolborgarrådet varit politiskt intresserad sedan barnsben. Som tidigare basketspelare ser hon däremot att idrott och rörelse är en av de viktigaste delarna i skolan.

– Det ska vara mer idrott på schemat, rörelse är viktigt för bättre skolgång, säger hon och skrattar. 

På måndagen väljs hon officiellt till skolborgarråd vid kommunfullmäktiges sammanträde, efter 17 år inom politiken. I samband med mordet på utrikesminister Anna Lindh 2003, väcktes en frustration hos dåvarande småbarnsmamman Isabel Smedberg-Palmqvist. 

– Det var en debatt i media om att det var farligt att vara politiker och att man skulle akta sig. Jag som vän av demokratin tyckte att det var helt vansinnigt, så kan det inte få bli tänkte jag. Då blev jag medlem i Folkpartiet, säger hon. 

Isabel Smedberg-Palmqvist är övertygad om att elever som har det svårt kan få hjälp om socialtjänst, skolan och hemmet samverkar bättre.
Isabel Smedberg-Palmqvist är övertygad om att elever som har det svårt kan få hjälp om socialtjänst, skolan och hemmet samverkar bättre. Foto: Mickan Palmqvist

Likt resten av partiet, har en hjärtefråga alltid varit skolan. Liberalerna har sedan lång tid argumenterat för och genomdrivit ökad kontroll i det svenska skolväsendet, med bland annat nationella prov och tidigare betyg. 

– Kunskapsresultaten påverkar hela skolgången, och jag är väldigt mån om att flera ska gå ut nian med gymnasiebehörighet. Vi vet att om man inte har gymnasiebehörighet så får man en ganska tuff uppförsbacke. Med bättre samverkan mellan socialtjänst, skola och hemmet kan vi hjälpa de elever som har det svårt, förklarar hon. 

Svensk politik har enligt Isabel Smedberg-Palmqvist haft en historia av mycket samtal och lite verkstad. Att gå från ord till handling, eller ”samhandling” som hon och partikollegorna i dag kallar det för, anser hon viktigt. 

– Vi har tagit fram riktlinjer, bland annat ett förväntansdokument som är ett dokument mellan föräldrar, elever och skolpersonal, där man kommer överens om spelreglerna på skolan. Där diskuteras hur vi ska behandla varandra och hur vi bemöter varandra och föräldrarna. Det tror jag är en nyckel till hur vi ska få en förändring, säger hon. 

De senaste Pisaresultaten som kom i slutet av 2019 och Skolverkets sammanställning över betygsresultaten för niondeklassare som lämnade grundskolan i våras visar att det totalt sett går åt rätt håll för Sverige. Men när det gäller likvärdigheten inom den svenska skolan syns ingen förbättring.

– Mycket av de problem vi har i skolorna handlar om bostadssegregation, snarare än att vi har skolsegregation som man ibland säger. Det gäller att satsa på alla skolor för likvärdiga skolor i Stockholm, säger hon.