Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-23 19:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/hot-och-farliga-situationer-vardag-for-vagarbetare/

STHLM

Hot och farliga situationer vardag för vägarbetare

Enligt en rapport från Seko uppger 91 procent av vägarbetarna att de känner oro i sitt arbete på grund av bristande säkerhet. Foto: Lars Lindqvist

En lastbil krockade med en vägslåttermaskin under natten mot tisdagen på E18 vid Upplands-Bro och en ung man skadades svårt. Bilisternas attityder är en orsak till att vägarbeten är otrygga, enligt Seko-ordföranden Valle Karlsson. 

– Vägarbetare blir spottade på och kallade både det ena och det andra, säger han.

Det var vid 00.30-tiden natten mot tisdagen som polisen fick larm om en trafikolycka på E18 vid Upplands-Bro. En lastbil hade kört in i en vägslåttermaskin som användes för att klippa gräs vid motorvägen och vägen fick stängas av under räddningsarbetet. En ung man skadades allvarligt och fick föras med ambulanshelikopter till sjukhus. 

Polisen uppger att man också har upprättat en anmälan för vållande till kroppsskada och vårdslöshet i trafik med anledning av olyckan. 

Fackförbundet Seko släppte rapporten ”Med fara för livet” tidigare under sommaren där en av slutsatserna är att arbetsmiljön för vägarbetare har försämrats drastiskt. För tio år sedan uppgav 47 procent av arbetarna att de känner oro på grund av bristande säkerhet. I år är siffran i stället 91 procent, berättar Sekos ordförande Valle Karlsson. 

– Vi har följt utvecklingen över tid och ser att det är en alarmerande utveckling. Det handlar inte om om det inträffar en dödsolycka, utan om när den inträffar. För våra medlemmar uppkommer frågan ”Kommer jag att komma hem i dag?” när de går till jobbet, säger han. 

I rapporten framkommer också att det för tio år sedan var 31 procent som under det senaste året har varit med om någon incident på arbetsplatsen kopplad till trafiken. Siffran har nu stigit till 59 procent för 2019. 

Björn Porshammar är inte förvånad över den senaste olyckan. Han har arbetat som vägarbetare i ett 30-tal år i Stockholmsområdet, från Tierp i norr till Nyköping i söder, och har själv blivit påkörd i jobbet.

– Det var några år sedan när jag arbetade i Gimo och vi plockade ner belysningsstolpar. Jag stod vid kranbilen och hade en röd flagga uppe för att stoppa bilarna från att köra förbi. Men så hann jag precis vända mig om när en bil plötsligt kom emot mig i hög hastighet, säger han.

Innan han hann reagera blev han träffad i ryggen av en av bilens backspeglar. 

– Det gick snabbt och det gjorde jävligt ont. Och han stannade inte. Det hade han inte vågat, säger Björn Porshammar. 

Björn Porshammar har arbetat som vägarbetare i ett 30-tal år i Stockholmsområdet, från Tierp i norr till Nyköping i söder, och har själv blivit påkörd i jobbet. Foto: Privat

Under åren som vägarbetare har han och hans kolleger vant sig vid att ”de allra flesta” bilister kör för snabbt och vårdslöst när de passerar vägarbeten, och han är delvis uppgiven när han talar om situationen. 

– Jag är så avtrubbad så man skiter i det. Och då finns det ju en risk för att man kliver åt sidan på jobbet och råkar bli påkörd. Folk bryr sig ju inte om reglerna. Det är så jävla respektlöst, säger han. 

Attityden hos bilisterna visar sig bland annat genom hur vägarbetare ofta blir hotade av stressade och irriterade personer. Dödshot tillhör vardagen för många som arbetar på vägarna, berättar Björn Porshammar. 

Är du rädd under arbetsdagarna?

– Nej. Då skulle man ju inte våga gå till jobbet. Sådan är ju situationen. 

Björn Porshammars önskemål är att allmänheten ska förstå utsattheten hos vägarbetarna och köra maximalt 30 kilometer i timmen vid vägarbetena. Han berättar att de tillfällen då poliser befinner sig på platsen och reglerar trafiken är ”väldigt välkomna” men att det bara är tillfälliga lösningar.

– Det behövs en lagändring. Det går ju inte att lära miljoner människor att köra bil. Det borde vara en del av körkortsutbildningen hur man kör vid arbetena. 

När det gäller hotfulla situationer orsakade av bilister framkommer att 14 procent har upplevt hot, 3 procent våld och 47 procent har fått skällsord riktade mot sig under det senaste året.

– Värst utsatta är nog vägvakterna som ska dirigera trafiken. De blir spottade på och kallade både det ena och det andra. Någon har blivit hotad med stryk för att bilisterna tycker att de har blivit hindrade från att komma fram, säger Valle Karlsson. 

Varför beter sig vissa bilister på det här sättet?

– Det har sagts att det kan ha att göra med gps:erna som folk använder allt oftare. De visar ju en exakt tid när man bör vara framme, och när det inte stämmer längre så blir folk stressade. Men det handlar nog också om ett allmänt uppdrivet tempo i samhället.

Känner du till om det har skett några mordhot också?

– Ja, det händer också. Återigen är det vägvakterna som främst råkar ut för det.

Ansvaret för den uppkomna situationen ligger på många olika aktörer, menar Valle Karlsson, och räknar upp både politikerna, väghållarna, entreprenörerna och allmänheten som delaktiga. En viktig del handlar om lagstiftning, för vilket politikerna har ansvaret. Han lyfter fram fördubblade fortkörningsböter som en möjlig lösning, men också mobila fartkameror som kan ställas i anslutning till vägarbeten. 

Men det handlar också om att få upphandlingarna från entreprenörerna att fungera bättre. Ett problem är att det ofta kan bli långa så kallade entreprenörskedjor, där Trafikverket köper tjänster från entreprenörer som i sin tur måste köpa in tjänster från andra entreprenörer, och så vidare. 

– Den här säkerheten måste få kosta pengar i upphandlingarna. Där kan omledning av vägarna i samband med vägbyggen vara en lösning, men det kostar så klart pengar. Entreprenörerna måste också ha en väl genomtänkt plan när det gäller säkerheten, och vi behöver begränsa entreprenörskedjorna. I varje nytt led riskerar omtanken av säkerhet att minskas, säger han.

Under åren 2003–2015 skedde strax under 200 olyckor vid vägarbeten där vägarbetare blev drabbade. I sex fall dog vägarbetare. Efter 2015 finns det ingen sammanställd statistik om olyckor och dödsfall vid vägarbeten, enligt Sekos rapport.

Trafikverkets trafiksäkerhetsdirektör Maria Krafft bekräftar bilden av en otrygg arbetssituation för många vägarbetare. 

– Det är allvarligt. Det ska vara en trygg arbetsplats, och vi arbetar på flera sätt för att förbättra situationen, säger hon. 

Hon berättar att ett sätt som myndigheten kan påverka säkerheten vid vägarbeten på är genom de krav som ställs i de kontrakt som Trafikverket skriver med olika entreprenörer som ska utföra arbetena. 

– Där finns också krav på säkerhetsaspekter. Men det har också varit återkommande att det inte har fungerat fullt ut, säger Maria Krafft. 

Bland de åtgärder som Trafikverket har vidtagit är den handlingsplan som togs fram för två år sedan. Ett resultat av den är att myndigheten har skapat en säkerhetsorganisation för att specifikt följa upp de avvikelser som sker på olika arbetsplatser. För att följa upp att entreprenörerna faktiskt följer de regler som gäller för att hålla säkerheten uppe har myndigheten också personer som gör stickprov på de olika arbetsplatserna. 

Maria Krafft lyfter också fram risken för att fler problem uppkommer till följd av att entreprenörskedjorna blir för långa. 

– Jo, så är det. I högkonjunkturer, som vi har haft nu, så blir det ofta så att de här kedjorna blir längre. Detta väntas därför vända när konjunkturen går ner, säger hon.

Läs mer: Flaggvakt vid vägbygge hotad till livet av bilist 

Läs mer: Störningar när hundratals vägarbeten drar igång