Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-20 00:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/hundratusentals-stockholmare-utsatts-for-trafikbuller-som-kan-vara-skadligt/

STHLM

Hundratusentals stockholmare utsätts för trafikbuller som kan vara skadligt

Hornsgatan på Södermalm i centrala Stockholm är hårt trafikerad.
Hornsgatan på Södermalm i centrala Stockholm är hårt trafikerad. Foto: Magnus Hallgren

Nära 400.000 personer i Stockholms län utsätts för trafikbuller som kan vara skadligt för hälsan, visar en ny studie som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket. Antalet exponerade har ökat kraftigt sedan 1990-talet.

– De inre delarna – Södermalm, Kungsholmen och delar av Norrmalm och Vasastaden – är värst utsatta vad gäller buller från vägtrafiken. Men vi har ingen direkt ”bullerslum” att tala om i Stockholm, tack och lov, säger forskaren Charlotta Eriksson.

Studien är den första som kartlägger bullerexponering i Stockholms län, både i nuläge och historiskt.  Charlotta Eriksson är epidemiolog på Centrum för arbets- och miljömedicin och en av dem som har tagit fram rapporten

– Avsikten var att få fram detaljerade siffror över hur många som utsätts för trafikbuller och hur det har förändrats över tid. Lite förvånande är att det faktiska antalet utsatta har ökat så pass mycket, vi tolkar det som en kombination av en ökande befolkning, ökad trafik och förtätning, säger hon.

Resultaten visar att en stor andel av befolkningen i Stockholms län utsätts för trafikbuller som kan vara potentiellt skadligt för välbefinnande och hälsa. Totalt beräknas att 395.000 personer, motsvarande 17,7 procent av länets befolkning, exponeras för ljudnivåer från trafik – väg- spår- eller flygtrafik – som överstiger 55 dB.

Utgår man istället från WHO:s riktvärde 53 dB, som är strängare än de svenska riktvärdena och satt enbart utifrån ett hälsoperspektiv, beräknas 926.000 personer –motsvarande 41,6 procent av länets befolkning – utsättas för minst en bullerkälla vid bostaden. Dessutom används olika sätt att räkna fram mått på buller i Sverige och internationellt (se faktaruta).

Varför använder inte Sverige WHO:s riktvärden?

– Sverige har en god tradition av att skydda folkhälsan men det här är ett exempel som visar motsatsen. Vi har prioriterat bostadsbyggande framför folkhälsan, säger Charlotta Eriksson.

Den utredning regeringen tillsatte 2013 hade som uttalat syfte, påpekar hon, att underlätta byggande i bullerutsatta områden. Det tidigare riktvärdet för att få bygga bostäder på en plats var 55 dB, det höjdes till 60 dB, för smålägenheter om högst 35 kvadratmeter ända upp till 65 dB.

– Det var en kraftig försämring och väldigt olyckligt. En ökning med 3 dB motsvarar en fördubbling av trafikvolymen, säger Charlotta Eriksson.

Rapporten visar också att det finns grupper i befolkningen som är särskilt utsatta vad gäller buller. Till exempel var det framför allt yngre personer ,18–39 år, ogifta, de med högskoleutbildning och personer boende i flerfamiljshus som var mest utsatta för ljudnivåer från vägtrafik som överstiger det svenska riktvärdet.

– Unga, högskoleutbildade verkar vara en grupp som bor i riktigt urbana miljöer. De kanske studerar och har inte bildat familj än, säger Charlotta Eriksson.

Baserat på WHO:s lägre riktvärdesnivåer ses en tendens till att personer födda i Europa och övriga världen samt de med lägst hushållsinkomst är överrepresenterade. Denna skillnad finns dock inte för de högre riktvärdesnivåerna

Ser ni några geografiska områden som är särskilt bullerdrabbade?

– En bild vi har är att innerstan är värst drabbad vad gäller buller från vägtrafik. De inre delarna, till exempel Södermalm, och Norrmalm – är värst utsatta. Om man flyttar ut, till ett lugnt villaområde, kan man köpa sig tystnad. Sollentuna, Botkyrka och västra Söderort är exempel på områden med mycket spårtrafikbuller. För buller från flygtrafiken är det områden kring Bromma och Arlanda som är värst.

Vasagatan i centrala Stockholm.
Vasagatan i centrala Stockholm. Foto: Pontus Lundahl/TT

Trafikbuller var i undersökningen associerat med försämrad talförståelse och kommunikation – det gör det svårare att höra vad som sägs på radio och tv, att tala i telefon eller att föra ett normalt samtal – allmän bullerstörning och sömnstörning, men inte med livskvalitet.

Från att tidigare setts mest som ett komfortproblem finns i dag allt mer bevis för att trafikbuller kan orsaka en rad allvarliga sjukdomstillstånd, däribland hjärtkärlsjukdom och metabola sjukdomar – rubbningar i ämnesomsättningen. Särskilt stark är evidensen för vägtrafikbuller och hjärtinfarkt.

– Vi ser kopplingen till hälsoeffekter som sömnsvårigheter och kommunikationsproblem. Mer långtgående hälsoeffekter har vi inte tittat på i den här studien, säger Charlotta Eriksson.

Resultaten för sömn visar att andelen allvarligt sömnstörda i Stockholms län var cirka 3,5 procent vid ljudnivåer på 55–60 dB, cirka 5 procent mellan 60 och 65 dB och cirka 8 procent mellan 65 och 70 dB.

Internationella undersökningar visar att den miljörelaterade ohälsan är ojämnt fördelad inom befolkningen och att det är personer med låg socioekonomisk status som är mest sårbara och även mest utsatta för olika miljöföroreningar.

– I Stockholmsområdet ser det lite olika ut, beroende på om man tittar på innerstaden jämfört med ute i förorterna, säger Charlotta Eriksson

I Stockholms län exponeras flest personer för buller från vägtrafik – 332.999 personer, motsvarande 15,0 procent av befolkningen, följt av spårtrafik, 66.650 personer, 3,0 procent och flygtrafik, 11.015 personer, 0,5 procent.

Andelen mycket eller väldigt mycket störda av vägtrafikbuller var som högst i bostäder byggda åren 1941-1975 och som lägst i bostäder byggda efter 1976.

Antalet som exponeras för trafikbuller har ökat kraftigt för samtliga trafikslag från 1990-talet fram till i dag. Ökningarna kan till största delen knytas till den ökning av totalbefolkningen som skett under motsvarande tidsperiod. Sett till andelen i befolkningen som exponeras för trafikbuller ses en ökning för vägtrafik och i viss mån flygtrafik. För spårtrafik ses dock snarare en tendens till minskning.

Läs mer: Här är sex frågor du bör ställa till dig själv om du sover dåligt

Läs mer: Vår tids längtan efter största möjliga tystnad

Ämnen i artikeln

Vasastan
Kungsholmen
Norrmalm
Södermalm
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt