Hyresgästerna förlorar nästan alltid i hyresnämnden
”Jag vill behålla mitt fina kök. De säger att de inte kan göra speciallösningar, men det handlar ju om standardmått”, säger Eva Karlsson
Foto: Fredrik Funck
Fastighetsägarna i Stockholm vinner nio av tio tvister med hyresgäster om renoveringar som avgörs i hyresnämnden.
– Rättstillämpningen har kommit till en punkt där hyresgästinflytandet är satt ur spel, säger Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.
När hyresvärdar i Stockholm ska genomföra kostsamma underhåll av sina fastigheter – till exempel stambyten – så passar man ofta på att samtidigt genomföra åtgärder som ger en högre standard, som till exempel parkettgolv eller ny köksinredning.
Det dyra stambytet ger, enligt Boverket, nämligen inte värden rätt att höja hyran. För att få göra standardhöjande ombyggnader måste hyresvärden ha samtliga hyresgästers tillstånd. Om någon hyresgäst vägrar kan värden vända sig till hyresnämnden.
Och där har hyresgästerna knappast någon chans. En sammanställning som tidningen Hem & Hyra gjort visar att fastighetsägarna i nio av tio fall vinner tvister med hyresgäster om ombyggnader. Av de 1 943 ansökningar från hyresvärdar som kommit in till hyresnämnden i Stockholm mellan 2002 och 2015 fick endast 33 avslag.
Anne Bratt Norrevik är chef för hyresnämnden i Stockholm och hon menar att det beror på att fastighetsägarna inte begär mer än de vet att de får tillstånd till.
Hon tror att hyresgästernas nej till ombyggnader oftast handlar om en oro för höjda hyror.
– Hyrorna tar vi ju inte ställning till i de här fallen. Men om en standardhöjande ombyggnad får godkänt så kommer ju hyreshöjningen senare som ett brev på posten, säger hon.
Många motsätter sig en uppgradering i samband med stambyte eftersom att det leder till höjda hyror.
Per Jutner
På Hyresgästföreningen menar man att hyresvärdarna sätter i system att renovera för att sedan höja hyrorna.
– Rättstillämpningen har kommit till en punkt där hyresgästinflytandet är satt ur spel. Det har blivit ett växande samhällsproblem när massor av människor tvingas lämna sina hem för att de inte har råd att bo kvar, säger Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.
På S:t Paulsgatan på Södermalm kämpar hyresgästerna för att få behålla sina originalkök från i början av sextiotalet när deras hus nu står inför ett stambyte. Ingen i huset skrev på värdens godkännande om renoveringsåtgärder, flera hyresgäster som DN varit i kontakt med är oroliga för att de ska tvingas flytta eftersom fastighetsägaren Einar Mattsson har aviserat kraftigt höjda hyror.
Eva Karlsson bor i en etta med kokvrå. Enligt de nya planerna kommer en ny stor spis och kyl sättas in i samtliga lägenheter.
Foto: Fredrik Funk
Köken på S:t Paulsgatan på Södermalm är från början av sextiotalet.
– Jag vill behålla mitt fina kök. De säger att de inte kan göra speciallösningar med vitvaror för ettorna, men det handlar ju om standardmått, säger Eva Karlsson.
När frågan avgjordes i hyresnämnden gick den på hyresvärdens linje. Hyresgästerna på S:t Paulsgatan har överklagat till hovrätten.
Fastighetsägaren Einar Mattsson vill inte uttala sig specifikt om den här fastigheten.
– Det vi gör vid ett stambyte är att titta på fastighetens livslängd för att se vad som behöver göras. En generell bedömning är att det inte brukar vara rationellt att behålla gammal köksinredning. Den är i vägen vid stambyten av både vatten och avlopp, el och ventilation och brukar inte hålla en modern standard, säger Per Jutner, vd för Einar Mattsson Projekt.
Enligt Per Jutner har Einar Mattsson generellt få tvister med hyresgäster som går till hyresnämnden. Han menar att det är vanligare i innerstan, där hyrorna på äldre hus som inte renoverats är låga.
– Många motsätter sig en uppgradering i samband med stambyte eftersom det leder till höjda hyror. Hela hyressättningssystemet är lite absurt, det håller vi med om, men det är så det ser ut, säger Per Jutner.
Stadsmuseet bedömer att byggnaden på S:t Paulsgatan har stora arkitektoniska värden och uppgraderade den 2012 till grönt på klassificeringskartan, vilket innebär särskilt kulturhistorisk värdefull.
– Såväl exteriör som interiör är gestaltade med hög kvalitet och variation vad gäller utformning och materialval. Vi menar att det är väldigt tråkigt att köksinredningarna rivs ut, och hade önskat en mycket mer varsam renovering, säger Lisa Sarban, byggnadsantikvarie på Stadsmuseet.
Men köksskåpens eventuella kvaliteter är inget som hyresnämnden väger in i sina bedömningar.
– Om man ska byta stammarna så måste man ofta riva ut köksskåpen för att komma åt, säger Anne Bratt Norrevik vid hyresnämnden.
Regeringen tillsatte i somras en utredning som bland annat ska se över om hyresgästernas inflytande vid ombyggnader bör stärkas.