Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-14 13:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/i-magasinet-har-ligger-james-cooks-skatter-gomda/

STHLM

I magasinet: Här ligger James Cooks skatter gömda

00:45. Hur kommer det sig att närmare 150 av den världsberömde upptäcktsresanden James Cooks insamlade föremål hamnade på Djurgården? Jo, det kan vi tacka två av Carl von Linnés lärjungar för.

Hur kommer det sig att närmare 150 av den världsberömde upptäcktsresanden James Cooks insamlade föremål hamnade på Djurgården?

Jo, det kan vi tacka två av Carl von Linnés lärjungar för.

Att det i fjol var 250 år sedan James Cook gjorde sin första resa till Söderhavet uppmärksammades stort i Storbritannien och det är kanske inte är så underligt med tanke på att Cook var engelsman.

Vad som däremot inte uppmärksammats är att många av alla de föremål som samlades in och fraktades till Europa per båt har hamnat på Etnografiska museet i Stockholm.

I museets magasin finns en unik samling med objekt från Tonga, Fiji, Nya Zeeland och Tahiti.

De ingår i museets Oceaniensamling som Aoife O'Brien är intendent för. Hon sätter på sig de ”obligatoriska” blå plasthandskarna och med hjälp av Adam Norberg, föremålsantikvarie vid Världskulturmuseerna, drar hon ut en av magasinets lådor. 

Bild 1 av 3 Adam Norberg, föremålsantikvarie, och Aoife O´Brien, chef över Oceanien.
Foto: Mickan Palmqvist
Bild 2 av 3 Aoife O´Brien och Adam Norberg visar en kappa av lin och hundskinn från Aotearoa, Nya Zeeland.
Foto: Mickan Palmqvist
Bild 3 av 3 En kappa av lin och hundskinn från Aotearoa.
Foto: Mickan Palmqvist

Den innehåller något utöver det vanliga. Det som vid första anblicken ser ut som ett tygstycke eller filt i olika bruna nyanser, visar sig vara en mantel med hällor och inslag av band med speciell lyster. Men det är inte band utan hundskinn i smala remsor som använts för att förfina manteln vars stomme är lin. Plagget kommer från Nya Zeeland.

– Det var förbehållet högt uppsatta personer att bära plagg med hundskinn. Det signalerade status för maorier, säger Aoife och visar ytterligare en mantel i kollektionen, även den gjord i lin med en växtfärgad bård nedtill.

Mantlarna kommer från det som kallas Banks- och Alströmersamlingen. Joseph Banks var vän med James Cook. Banks var förmögen och hade som hobby att samla in föremål från hela världen; plantor, djur, bruksföremål, vapen etcetera.

Banks var med på den första av Cooks tre resor till Söderhavet (1768-1771) och tanken var att han skulle ha följt med på den andra, men det skar sig eftersom Banks ville ha med sig ett stort följe med musiker, konstnärer och egna vetenskapsmän. Cook vägrade eftersom han hävdade att för mycket folk ombord skulle innebära en säkerhetsrisk så Banks & Co åkte till Island i stället.

Att många av föremålen från Cooks resor hamnat på Etnografiska museet kan man tacka två av Carl von Linnés lärjungar för.

Icke desto mindre lyckades Banks komma över en mängd föremål från både den andra och den tredje Cookresan när fartygen återvände till Storbritannien 1775 respektive 1780. 

Att många av föremålen från Cooks resor hamnat på Etnografiska museet kan man tacka två av Carl von Linnés lärjungar för. Anders Sparrman var med på den andra resan och fick så småningom en tjänst på naturhistoriska riksmuseet. Han donerade sin etnografiska samling till museet 1799. Johan Alströmer besökte London mellan 1777 och 1778. Där träffade han sin vän Daniel Solander, introducerade honom för Joseph  Banks. Tillsammans gick de igenom Banks samlingar av naturhistoria och etnografika. Efter det verkar Banks ha skänkt föremål till Alströmer i Sverige, därav samlingsnamnet Banks- och Alströmersamlingen. 

Några av objekten kommer att visas upp på en mindre utställning i november, avslöjar Aoife O´Brien, som har långt framskridna planer på en större utställning, men först 2021 eller 2022.

Då lär besökarna få titta närmare på fantastiska handarbeten, vapen, bruksföremål, verktyg, smycken och – inte minst – de lindrigt sagt speciella ”kuddarna”.

Bild 1 av 5 Paddlarna från Nya Zeeland i ljust trä är vackert snidade. De kom till Europa på 1770-talet.
Foto: Mickan Palmqvist
Bild 2 av 5 Stenyxa från Franska Polynesien.
Foto: Mickan Palmqvist
Bild 3 av 5 Huvudgärde från Tonga.
Foto: Mickan Palmqvist
Bild 4 av 5 Lagat huvudgärde från Tonga.
Foto: Mickan Palmqvist
Bild 5 av 5 Bälten för män, gjorda av lin, från Aotearoa.
Foto: Mickan Palmqvist

I Etnografiska museets register omnämns de som sovpall från Tonga och det är inget man lägger fötterna utan huvudet på. Det ser inte särskilt bekvämt ut att vila huvudet på denna pall gjord av trä, men var praktisk för personer med omfångsrika frisyrer.

Ett av huvudstöden skiljer sig från övriga eftersom det har tre decimeterhöga, svarvade ben, de andra har fyra. Det trebenta utmärker sig dessutom genom att det är lagat, förmodligen med kokosfiber.

Lagningen gör föremålet inte mindre exklusivt. Tvärtom.

– Det gör att man kan se hur de gjorde när de reparerade saker, säger Aoife och visar en ”påse”, även den lite trasig i kanten. Den är gjord av kokosnötfibrer med inslag av skal av både snäckor och kokosnötter.

Hur kom Cook och hans besättning över alla föremål?

 – Det första mötet mellan ursprungsbefolkningen och européerna var våldsamt. Många maorier dödades av Cooks besättning. Det var ett sorgligt första möte på grund av missförstånd och kommunikationsproblem, men efter några dagar började de förhandla och bytte paddlar mot metallföremål som Cook hade med sig. Metall underlättade arbetet för utsmyckning av trä och sten, säger Aoife.

Två av dessa vackra paddlar är Aoifes favoritobjekt och det är lätt att förstå varför. De är vackert snidade och dekorerade i en teknik som kallas kowhaiwhai med färg tillverkad av hajolja och röd ockra.

Paddlarna, mantlarna och huvudstöden kommer för övrigt att visas på en liten utställning i november.

Läs mer från ”I magasinet”:

Bara en bråkdel kan ses på Vasamuseet

Stadsmuseet öppnar magasinet 

Världens största trofésamling på Armémuseum

Skansens klädkammare

Naturhistoriska riksmuseet